Forskningsprojekt ska lösa problemet med åldersbestämning av torsk

Torsken är en viktig art för Östersjön, dels som topp predator i ekosystemet och också som en inkomstkälla för fiskerinäringen. För att kunna förvalta torsken krävs säkra uppskattningar av variationer i beståndens storlek och här är analyser av torskens ålder centrala. Men på senare år har forskarna haft allt större problem med att åldersuppskatta torsken i östra Östersjön, fakta som är viktigt beslutsunderlag när EU kommissionen sätter de årliga fiskekvoterna. Utan tillförlitlig data kan inte fiskekvoterna anses vara långsiktigt hållbara.

För att utveckla denna kunskap har BalticSea2020, med stöd av av stiftelsen Thuréus Forskarhem, beslutat att finansiera ett storskaligt forskningsprojekt om 27 MSEK som genomförs under ledning av DTU Aqua (Karin Hüssy) och i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Thünen Institute i Rostock (TI-OSF) and National Marine Fisheries Research Institute i Gdynia (NMFRI). Målet med projektet är att skapa underlag för att kunna fatta riktiga beslut om torskbeståndets livskraft och, i förläningen, hur mycket fisk som kan fiskas per år.

Traditionellt åldersbedöms fisk genom att titta på dess hörselstenar, sk. otoliter. Otoliten växer i samma takt som fisken och bildar årsringar som läses av ungefär som åldersringar på ett träd. Metodens tillförlitlighet för torsk har sedan länge varit omdiskuterad då torskens tillväxt i östra Östersjön blivit allt lägre vilket medför att åldersringarna blir otydliga. Detta gör ålderstolkningen osäker. Den svårtolkade datan har resulterat i att forskningsorganisationen The International Council for the Exploration of the Sea (ICES) har tvingats lämnat mycket osäkra prognoser om bestånden. Sedan 2013 har dataunderlaget varit så osäkert att ICES övergått till att rekommendera EU kommissionen att sätta fiskekvoter för östra torskbeståndet enligt försiktighetsprincipen, dvs. att inte höja fiskekvoten för beståndet från föregående år i syfte att undvika överfiske. Principen säkerställer dock inte att fisket sker inom hållbara gränser.

Med projektet TABASCO (Tagging Baltic Sea Cod) vill forskarna fastställa ålder och tillväxt för att kunna göra prognoser för beståndens storlek. Forskarna kommer titta på en stor mängd historisk data och kombinera med egna undersökningar. Inom projektet kommer ca 18 000 torskar att fångas och märks med traditionell, extern märkning samt kemisk märkning av otoliten. Återfångster av externt märkta torskar är ett kostnadseffektivt sätt att mäta torskens tillväxt. Men beroende på torskens tillstånd (som låg tillväxt) vid återfångst kan enbart extern märkning ge bristfällig data. Kemisk märkning är en intern livslång märkning i den växande otoliten. Den möjliggör för forskarna, att vid återfångst, kontrollera otolitens tillväxt och därmed fiskens tillväxt oavsett status (levande, död eller fryst).Ytterligare 1000 individer kommer märkas med DST märkning som registrerar de djup och vattentemperaturer som torsken utsatts för vilket möjliggör för forskarna att se fiskens rörelsemönster och beteende i havet, faktorer som kan påverka torskens tillväxt. Sista fasen i projektet är att utveckla och validera en metod som kan användas för att fastställa tillväxten hos torsk i östra Östersjön över tid. Otolitens kemi från historisk data kommer ligga till grund för att utveckla metoden, som sedan valideras mot nyinsamlad data som projektet tar fram. Projektet startar 2016 och löper fram till 2019.

Med tillförlitlig beståndsuppskattning kommer ICES kunna ge medlemsstaterna och EU kommissionen rådgivning som baseras på säker data som gynnar ett livskraftigt torskbestånd i östra Östersjön.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*