Dags att hitta på något nytt

Snart fyller den moderna båtpropellern 300 år. Men till att börja med var den mest ett förslag som inte fick någon praktisk användning.

Genombrottet kom på 1800-talet. Svensken John Ericsson har en stor del av äran. Han utvecklade propellrar som ser ut ungefär som de gör än idag.

Men varför har det inte hänt mer med propellrarna sedan dess?

Motorerna har ju utvecklats enormt. De har blivit lättare och mer lättskötta och snabbare och de drar mindre bränsle än de någonsin gjort. Samtidigt är avgaserna mycket renare. (Låt vara att en modern utombordare inte håller lika länge som en gammal tändkula.)

Sedan Ericssons tid har också konstruktionen av båt- och fartygsskrov revolutionerats. Planande båtar hade ingen hört talas om när han levde. Bulbstäv, v-bottnar, steglister och luftsteg fanns inte ens inom science fiction.

För att inte tala om navigationen. På Ericssons tid var det si och så med sjömätningen, om den över huvud taget hade gjorts. Kvastar, prickar och remmare i all ära, de höll trots allt till 1965, men nog är dagens märken tydligare och enklare att begripa. Och så plottrarna, radarn och alla andra elektroniska hjälpmedel förstås. Förarlösa bilar finns redan. Ett rimligt antagande är att det kommer förarlösa båtar också, de har ju för det mesta mer svängrum än landfordon.

Till och med segelbåtarna presterar vansinnigt mycket bättre idag än på Ericssons tid. Många flerskrovare klarar över 40 knop. Världsrekordet är 65,45 knop.

Så vad hände med propellrarna?

Jo, det finns arrangemang för vissa bogser- eller arbetsbåtar med horisontellt roterande propellerblad. Det finns ytskärande propellrar och propellrar med vitt skilda former på bladen. Och vattenjetaggregat.

Men i princip är det samma gamla skruvar, som greppar det undflyende vattnet mer eller mindre bra. Stigningen på en propeller räknas efter hur långt den förflyttar sig framåt på ett varv, i teorin. Som vore den en skruv i fast materia. Men i vätska tillkommer en rad andra begrepp som slip, rake, medström och kavitation. En hel vetenskap som få behärskar till fulländning.

Missförstå mig inte. Jag gillar propellrar (jag är till och med delägare i en propellerfirma). Men det borde vara dags för något nytt också, när allt annat utvecklas så snabbt.

Skulle dumma pojkars experiment med att köra snöskoter på öppet vatten kunna inspirera? Där finns en hel genre att beskåda på nätet. Hur skulle kammarna på drivmattan se ut för att prestera bäst i vatten?

Uppfinnare, till ritborden!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*