Miljöbovar, sjöfylleri och väder…

Som vanligt har båtlivets miljövänner även i år via media beskrivit hur båtägarna förorenar havet med skit, giftiga båtbottenfärger och gamla båtskrov målade med TBT.

Bara i Mälaren sägs att var fjärde båt är målade med TBT. Att skuldbelägga båtägarna för bristande miljöengagemang och utmålas som miljöbovar tycks vara en återkommande och bekväm metod för att rättfärdiga egna agendor.

Tillåt bara giftfria bottenfärger och tvätta båtarna med båtbottentvätt ett par gånger under säsongen, allt enligt reklamen för en nyinvigd borsttvätt i Vaxholm. Tyvärr framgår inte på vilket sätt man tar hand om de giftiga färgrester som borstas bort vid tvättningen. Även Västkusten har numera två båttvättar, men glöm inte att omålade skrov kräver tvätt var 14 dag för att förhindra påväxt i dessa vatten. Mitt tips är att måla mindre, bara bättringsfärg och låta blästra alla båtar med TBT-färg eller innesluta färgen med godkänd metod.

Båtfolket är lojala och har utan knorr anpassat sig till alla nya regler om spolplattor, toatömning, tillåtna båtbottenfärger, avfallshanteringsplaner mm och trots det sker varje år likadana påhopp om hur vi skitar ner.

I år la Kustbevakningen medialt beslag på vecka 29 med egna aktiviteter såsom myndighetsutövning och samtal med båtfolket. Vi talar om fart- och nykterhetskontroller till sjöss.

I media rapporterades därefter om ”Storslam för Kustbevakningens kontroller”. I år utfärdades 55 fortkörningsböter, jämfört med förra årets bara 7 utfärdade förelägganden och flera rapporter om sjöfylleri jämfört med 2015. ”Sjöfylleriet ökar” som rubrik och fler förelägganden förespeglar en effektivare myndighet, kan man tro.

I min värld är storslam för Kustbevakningen ett misslyckande för båtlivet. Bäst är om kontrollerna inte ger några förelägganden alls, men då blir det ju heller inga rubriker om storslam för kustbevakningen.

 

Samtidigt presenterar tidningen Bohusläningen intressanta siffror från Sjöåklagare James von Reis. Sedan 2013 t o m 30 juni 2016 har totalt 150 båtägare dömts för sjöfylleri och 217 personer fått ett strafföreläggande, ett erkännande men utan rättslig prövning. Under åren 2013–2015 fick cirka 70 personer årligen strafföreläggande men under 2016 endast 12 st t o m 30 juni. Något som tyder på en attitydförändring hos i första hand motorbåtsförare, vilka nästan uteslutande är de som förekommer i belastningsregistret.

Även missbrukare som är båtägare tar med sina problem ombord samtidigt som färre ”vanliga Svensson” förekommer bland de misstänkta. En påvisbar och positiv trend för båtlivet men ordet sjöfylleri ger dåliga vibbar och leder tanken till busliv och elände på sjön. Något som ger båtlivet en oförtjänt dålig stämpel. På land heter det ju onykterhet.

En värmebölja svepte in redan i maj men försvann till midsommar. Den återkom senare men samtidigt har det varit en blåsig sommar. Paddan har ständigt varit inloggad på YR, DMI och SMHI för kontroll av prognoser. Tyvärr lite besviken på prognoserna och ibland dramatisk skillnad mellan prognos och verklighet. En lördag i början på juli skulle det blåsa 5–7 sekundmeter i Grebbestad. Verkligheten blev 15–20 sekundmeter nästa hela det dygnet. Regelmässigt alltid lite vind när man studerar enskilda platser medan verkligheten i havsområdena uppvisar betydligt kraftigare vindstyrkor.

Alltså en bra sommar som vanligt!

One thought on “Miljöbovar, sjöfylleri och väder…”

  1. Om man ska me samma retorik påstå att en lag är bra (storslam) för att man haffar färre, så kan man få alla lagar att bli framgångsrika. Gör inga kontroller så haffas inga, vilken lagsuccé!

    Varför ställer ingen frågan, hur stort är problemet, hur kan det lösas?
    Och varför ställer ingen frågan varför nu SBU bedriver nykterhetspolitik och använder sig av politikernas floskler?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*