Det är lätt att vara efterklok…

Det är lika bra att börja med den omtalade promillelagen. Båtlivsundersökningen 2015 säger att av knappt 800 000 båtar kan cirka 275 00 båtar köras snabbare än 15 knop eller är längre än 10 m. Hur kan då våra politiker hävda att samma regler ska gälla på sjön och landsvägen när bara 35 % av båtägarna berörs men samtliga bilister?

Jag deltog i en konferens för en tid sedan där Transportstyrelsens Lina Petersson började sin informationstimme med att visa en bild på ett bollplank, som ska symbolisera myndighetens vilja att bolla idéer och så småningom komma överens.

Samma kloka inställning kan man inte påstå att Miljönämnden i Helsingborg har haft. Nämnden klippte till med vite på 100 000 kr för en båtklubb, om inte Havs- och Vattenmyndighetens riktlinjer för båtbottentvätt följs. Dessutom ytterligare två viten varav ett på 20 000 kr om någon båt i hamnen målades med biocidfärg. Att miljönämnden själv inte orkade följa riktlinjerna om samråd, kostnads- och nyttokalkyl och förslag på lämpliga åtgärder visar bara på nonchalans. Tack och lov fanns det högre makter som satte ner foten och strök dumheterna.

En återkommande soppa har varit Stockholm Stads agerande i en skattefråga som berör moms på brygg- och arrendeavgifter för stadens båtklubbar. Nu har ytterligare en åtgärd retat upp de 91 båtklubbarna.

Staden har upptäckt att hamnanläggningarnas bryggunderhåll till stora delar är gravt eftersatt och till stora delar kräver akuta åtgärder. Att återställa bryggorna till normalskick kostar 187 Mkr under en tioårsperiod. Detta vill man att båtklubbarna ska betala genom avgifter, men inte ett ord om att staden under tiotals år misskött sitt ansvar för bryggunderhåll m m och nu skyfflar över hela notan på dagens båtägare.

Det påstås att Staden värnar om fritidsbåtlivet, som givetvis ska stå för sina egna kostnader men som nu också tvingas betala för gamla kommunala försyndelser. Staden borde av anständighetsskäl åtminstone betala hälften av kostnaderna för ett återställande.

Intresset för innehållet i båtbottenfärger är i stigande så här års. Många färgprojekt drivs också med syfte att minska och helst ta bort all koppar i bottenfärgerna.

Change-projektet är ett sådant, vars uppgift har varit att föreslå åtgärder för att minska utsläpp av koppar m m i Östersjön. Man visar i en egen rapport att biocidbottenfärger med mindre än 10–13 procents kopparinblandning ger tillräckligt bra skydd mot påväxt av havstulpaner på både väst- och ostkusten.

Vi får hoppas att resultaten grundar sig på vetenskapliga grunder och inte enbart på enskilda provtagningar runt Östersjön. I annat fall lär trovärdigheten för projektet göra en rejäl djupdykning och kan knappast utgöra underlag för något myndighetsbeslut. Oberoende av mängden koppar i färgen är en bra miljöåtgärd att spä ut den något innan du målar. Båtliv återkommer till våren med information om bottenfärgsprojekt och tillåtna och förbjudna båtbottenfärger.

Till sist en önskan om ett gott avslut på 2017 och ett nytt upplevelserikt båtår 2018!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*