26 mars, 2018

Det digitala båtlivet – dikt eller verklighet?

Kim och ungarna är på väg till hamnen för att stuva in sina prylar i båten. Det är lite bråttom för Linas matkasse står och väntar på bryggan kl. 14.00. Via appen har du fått förslag på mat för tre personer i sju dagar och bestämmer tid och plats för leverans.

Kylboxen ombord slås på via mobilen ett par timmar före ankomst. Ny teknik har köpts under vintern och prylarna måste hitta varandra. Återstår bara kontroll av EmpirBus NXT och injackade larmsensorer i fyra shuntar som ska samsas i samma kabelstam. Efter lite pyssel i hamnen checkar Kim ut från båtplatsen och genast tänds en grön LED-lampa på bryggan och i gästhamnsappen ser andra båtägare att platsen nu är ledig för bokning sex nätter framåt.

Första natten ska det förtöjas vid en av Kryssarklubbens 250 bojar, som numera har sensorer som känner av om en boj är upptagen och där lediga bojar kan bokas i Kryssappen. Även icke medlemmar kan använda bojarna men då mot betalning via Swish senast tio minuter efter ankomst.

Färdvägen till bojen är redan inritad med markörstift på den nya AXIOM-skärmen med inbyggd 3D sonar, quad-core processor och CHIRP givare. Den trådlösa fjärrkontrollen innehåller alla navigationsfunktioner ombord och val av uppehållsplats är mer en bekvämlighetsfråga. TV-skärmen i ruffen är även kopplad till en fjärrstyrd FLIR D/N kamera, som monterad på ena spridaren kan rotera i 360 grader och ger skepparen möjlighet att ha koll på färdväg och omgivningar nerifrån ruffen. När AXIOM skärmen är igång kan man också via GPS-appen se samma bild hemma i sin padda.

Så fort båten lämnar hamnen kopplar Kim in autopiloten och ber ungdomarna, som ligger i förpiken och spelar Super Mario, att kolla färdvägen på TV-skärmen. Middagen tar ju lite tid att laga och ska helst vara klar när båten just har förtöjts. Det blir en lugn färd till bojviken och bara vid ett tillfälle krävdes en manuell justering av kursen för att en mötande motorbåt sent visade på vilken sida den skulle passera. Det var trettonåringen ombord som varnade för det.

Att lägga till vid en bergsklack är numera busenkelt. I för och akter sitter sensorer, som likt bilarnas backvarnare, talar om hur nära båten är till exempel en brygga. Även kölen har ett par lågt placerade sensorer på varje sida vilka visar hur botten ser ut 0–7 m i en cirkel runt båtens köl.

Efter viss rekognosering och val av tilläggsplats mäts avståndet från land till den plats där ankaret ska fällas med en handburen lasermätare. Värdet förs direkt över till ankarrullens digitala räkneverk. Efter en liten sväng kör skepparen sedan sakta mot berget med hoppilandkalle i fören, ankaret släpps automatiskt på inställt avstånd och när backvarnaren i fören ljuder sträcks ankarlinan upp och växeln läggs manuellt i friläge. Svårare än så är det inte.

Glöm inte att det alltid finns digital support ombord. Om du av någon anledning måste lufta bränslesystemet, loggar du in i SBU:s nya digitaliserade egenkontrollprogram med filmsnuttar som instruktionsmässigt visar hur man luftar en dieselmotor. Klicka dig fram till filmsnuttarna och följ bara anvisningarna och är du osäker se snuttarna filmen en gång till.

Hustrun Kim och barnen hade en jättefin vecka ombord och checkade in på sin båtplats som planerat men anade inte att mannen hemma i bostaden via sin padda hade övervakat och ibland justerat både kurs, ankarlinor, TV:s kanalinställningar och även kopplat på draggningslarmet på nätterna.

Vilken omtanke tekniken medger!