Båtliv - Transportstyrelsen och verkligheten

2009-12-01

Lasse Bengtsson, nätkrönika 1 december 2009

Få mindre än 200 svar i en enkät hos allmänheten, lyssna på en liten förening – 80 medlemmar – slå dövörat till rösterna från mer än 200 000 båtägare och smäll sedan samman en 132-sidig rapport med slutsatsen:
Inför totalförbud för toatömning till sjöss.

Så skulle en elak jäkel kunna sammanfatta Transportstyrelsens förslag till regeringen om toaförbudet.
Men det hade förstås varit både sant och och felaktigt. Transportstyrelsen frågade förstås en lång rad andra myndigheter, kommuner, organisationer och övriga med åsikter i frågan.
Det är inte någon överdrift och påstå att ilskan sjuder inom det organiserade båtlivet idag. Plötsligt har åratal, ja decennier, av miljöarbete inom båtlivet bara skyfflats åt sidan.
De förnuftiga och sakliga synpunkter som Sjösportens Samarbetsdelelegation sent om sido fick föra fram har nämnda Transportstyrelse mer eller mindre struntat i.
Man måste komma ihåg en sak;
Båtlivet vill inte tömma skiten i havet. Det är ett absolut faktum
Det får bara ske om inga andra möjligheter finns tillhanda.
Nu anklagar nämnda Transportstyrelse båtlivets utövare för att inte ha skött sig och det är därför man måste införa stränga åtgärder.

Ursäkta språkbruket, men det är bara skitprat!
Det har funnits rekommendationer om införande av sugtömningsstationer sedan flera år tillbaka.
Endast ett fåtal har blivit verklighet.
Fler toahus i skärgårdarna – det har det inte blivit.
Det har uppmanats om informationskampanjer om att utnyttja dessa – obefintliga – stationer.
Men inga kampanjer har ägt rum. Inte heller har myndigheterna medverkat.
Att som den tydligt dåligt informerade myndigheten lägga skulden på den enskilde är alltför magstarkt.
Hade Transportstyrelsen lyft telefonluren till någon av de stora båtorganisationerna kunde denna myndighet förmodligen ha sparat miljoner av skattebetalarna pengar – hos båtlivets egna fanns all den information som behövdes för en mera verklighetstrogen utredning.
Men så blev det inte…
Man lyssnade på den lilla föreningens 80 medlemmar – som egentligen bara talar i egen sak.

Mikael Sjöberg 18:56:26 2009-12-07

Hej !
Låg senaste sommaren med min segelbåt några dygn i Gävleån ( i Gävle alltså). Hörde samtidigt på radion om hur mycket båtfolket släpper ut i havet.
Under tiden i Gävleån kom det ett kraftigt regnvädervilket ökade flödet i ån. Runt min båt kunde man då se en strid ström av kondomer ,dambindor, topps mm som virvlade runt samt att man kunde mycket väl tänka sig vad som dessutom låg undet vattenytan , från ett helt orenat toalettavloppsflöde. När jag tog in spolvatten till min båttoalett såg det renare ut sedan jag kissat i detsamma. Jag spolade ej ut i ån utan till båtens hålltank för att sedan släppa det ute till havs. Gävleån var kraftigt förorenad i ca 10 timmar och med ett flöde av ca 0,5 m/ s och en tvärsnittsyta av 4x50 m blir det 100 m3 /s kraftigt förorenat vatten. Detta ger ett utsläpp av totalt 3.600.000 m3 kraftigt förorenat vatten längst in i Gävlebukten.
Att jämföra med en båttoalett som släpper ut ca 5 liter per dygn och person. Detta utsläpp från Gävleån skulle då motsvara ca 720.000.000 båtdygn med toalettspolande eller ca 6,4 miljoner fritidsbåtar med 4 personer i som vistas 4 veckor i Gävlebukten. 6,4 miljoner båtar samtidig, då kan man tala om utsläpp. Gävle vill ju vara en sjöfartsstad men kontroll på utsläppen har man inte för regnar det kommer det att göra varje år och hur är det med alla andra städer Söderhamn , Hudiksvall, Sundsvall...... Jag är nog inte sämre att räkna än övriga i detta ämne, så vart finnes de största utsläppsbovarna?
Inte i någon båt i alla fall.

Erik Bohlin 17:09:03 2010-02-10

Hej gamle redaktionskamrat!
Det är roligt att läsa Lasses envisa argumentation för att få balans i skitfrågan.
För egen del har jag alltid haft Porta Potti ombord, men det är av den enkla anledningen att min gamla Scampi ursprungligen byggdes för kappsegling. Det finns helt enkelt inte utrymme att bygga en toa med hålltank.
Det för med sig att tanken måste bäras iland och tömmas i avloppsanslutna toaletter. Lite tråkigt, men det går.
Ingen undersökning har väl gjorts som visar hur folk ombord på båtar med hålltank använder den och hur ofta man går iland och uträttar sina behov i naturhamnens buskage eller gästhamnens vattentoaletter.
Det går att bolla med siffror, men huvuddelen av svenska båtmänniskor har gott omdöme och inser att det går att lösa skitfrågan utan förbud - som ändå inte går att kontrollera
.