​Havstulpanvarning utlyst för Stockholm, Gävleborg, Uppsala, Södermanland, Gotland och Ålands län

Nu går Svenska Båtunionen ut med ytterligare en havstulpanvarning. Denna gång för Stockholm, Gävleborg, Uppsala, Södermanland, Gotland och Ålands län.  Fortsätt läsa ​Havstulpanvarning utlyst för Stockholm, Gävleborg, Uppsala, Södermanland, Gotland och Ålands län

​Havstulpanvarning utlyst för Kalmar, Blekinge och Skåne län

Nu går Svenska Båtunionen (SBU) ut med en varning för Kalmar, Blekinge och Skåne län. Havstulpanerna har börjat settla (sätta sig fast) och det kan vara dags att se över sitt skrov och eventuellt tvätta båten. Fortsätt läsa ​Havstulpanvarning utlyst för Kalmar, Blekinge och Skåne län

Svenska Båtunionen tar över Havstulpanvarningen

Havstulpaner påverkar båtens framfart i vattnet vilket leder till ökade bränsleutsläpp och kostnader både för miljön och privatpersoner. Havstulpanvarningen är en tjänst som funnits sen 2001 där båtfolk via sms kan få information om när havstulpaner sätter sig fast på båtbottnar i ens närområde. Nu tar Svenska Båtunionen över tjänsten från Skärgårdsstiftelsen. Fortsätt läsa Svenska Båtunionen tar över Havstulpanvarningen

Historiskt beslut om demokrati på Seglardagen

Ett historiskt beslut om en ny demokratisk struktur inom Svenska Seglarförbundet (SSF) togs den 17 mars då förbundets årsmöte – Seglardagen – beslutade att även medlemsklubbar ska ha rösträtt på årsmötet. Fortsätt läsa Historiskt beslut om demokrati på Seglardagen

Miljökonferens på båtmässan Allt för sjön 2018

Svenska Båtunionens Miljökonferens hölls i samband med Stora Båtklubbsdagen Ost på båtmässan Allt för sjön 10–11 mars 2018.

Lördag

Grunda vikar – unika och sårbara Sofia Wikström Östersjöcentrum Stockholms universitet

Vad kan vi göra för att minska påverkan på det marina livet? Många ankare grumlar vattnet och propellrar rör också upp bottensediment. Undervattensängar har stor betydelse för biologisk mångfald och binder sedimentet vilket medför mindre grumlat vatten. I Stockholmsområdet motsvarar ytan av dessa områden ca tre promille och det är inte ovanligt att de utnyttjas av fritidsbåtlivet. Trots allt är påverkan från fritidsbåtar minimal med tanke på all annan belastning på våra vatten men grunda vikar behöver skyddas i större utsträckning.

Sedan presenterar Harald miljökommittén och dess verksamhet och presenterar våra skrifter Hamnar för fritidsbåtar och Egenkontroll av fritidsbåtshamnar och vad de innehåller.

Jimmy Dominius presenterar SBU:s miljöprogram och vilka framsteg som görs. Toatömningen är här och flera tömningsställen måste till men det är inte vårt bekymmer. Alltfler målar mindre eller inte alls och miljömedvetandet bland båtfolket ökar stadigt. De viktigaste miljöfrågorna på kort sikt är kemikalieanvändningen, båtbottenfärger och att sprida kunskaper bland båtägare. På längre sikt är ju klimatanpassning av drivmedel en viktig fråga. Det är viktigt att sprida miljökunskaper på olika smarta sätt och se till att möta upp felaktig information med forskningsbaserade data. Många frågor från deltagarna och utan tvekan en hel del att jobba med framöver.

Kristina Carlstedt pratar om hur kommuner planerar och vad det kan innebära för våra båtklubbar.

Söndag 11/3

Roland Örtengren informerar om Skrovmålet som också är ett projekt med båtbottnar i fokus. Myndigheternas arbete styrs förutom av miljölagarna också av de nationella miljömålen, generationsmålen och Agenda 2030. Miljömålsrådet har inrättats för att samverka med berörda aktörer och har utarbetat en omfattande åtgärdslista som man nu försöker sjösätta. Skrovmålet är en sammanslutning av myndigheter som jobbar med att ta fram regler och föreskrifter för hur båtägarna ska hantera miljöpåverkande substanser. SBU har emellertid fått vara med som diskussionspartner vilket ju är bra men eftersom man pratar utifrån olika behov och kunskaper är det inte alltid lätt att mötas. TBT på båtbottnar och i sediment är ett problem och när det gäller båtbottnar bör det vara möjligt att identifiera och sanera dessa inom en rätt så nära framtid. Fortfarande styrs mycket av de miljöregler som drabbar oss båtägare av tveksamma slutsatser och bristfälliga data. Roland menar dock att vi behöver göra mer än vad som står i lagar och förordningar för att öka vår trovärdighet gentemot våra myndigheter och se till att göra egenkontroller som vi kan visa upp när det blir miljötillsyn.

Roland fortsätter att tala om de mätningar som han, Lennart Falck och Per Ivarsson (DGE Mark och Miljö) gjort av koppar, zink och TBT i fyra småbåtshamnar i Göteborgsområdet. Syftet var att ta fram fakta om förekomsten av dessa ämnen och skapa mera kunskaper om dess farlighet. En anledning är också att koppar är bra i antifoulingfärg och ofta mindre farlig än alternativa biocider som man kanske har sämre kunskaper om vilka långtidseffekter de har. Gränsvärdet för dricksvatten är 200 mikrogram per liter och från spolplattor 400 mikrogram vilket är avsevärt mycket lägre än tidigare gränsvärde för dricksvatten. Det som var nytt med dessa mätningar var att man bara mätte biotillgänglig koppar och mätningen skedde under två veckor. Resultatet blev att halterna låg på mellan 0,193 och 3,40 mikrogram/liter och på zink något högre men fortfarande avsevärt lägre än de resultat man redovisat tidigare. Andra källor till koppar i havsvatten kan ge större påverkan än båtbottenfärger men det är en fråga vi får återkomma till.

 

Petra Elg om båtmiljöcoacherna och hur vi ska samordna deras arbete med MiK.

Utbildningen sjösattes med hjälp av pengar från projektet ”Ren botten utan gift” och syftet med utbildningen var att komma närmare båtfolket och nå ut till båtklubbarna med aktuell miljöinformation på ett bättre sätt. Flera av de utbildade miljöcoacherna är på plats och en givande diskussion följer som förhoppningsvis blir givande för framtiden. En viktig fråga i sammanhanget är också hur vi skapar ett nätverk och vilka kanaler vi kan använda för att kommunicera med varandra. Ett problem för oss är att trots att SBU har ca 170 000 medlemmar representerar vi ändå bara 25 % av båtägarna men får ändå stå till svars för båtlivet i stort gentemot myndigheterna som ju givetvis har svårt att nå ut till övriga som inte är organiserade i någon båtklubb.

Emma Sunne om havstulpanvarningen och Båtmiljö.se

Båtmiljö.se är en plattform för miljöinformation till båtägare och blev till genom projektet ”Ren botten utan gift” och drivs nu av SBU. Havstulpanvarningen drogs igång 2001 av Skärgårdsstiftelsen och övertogs av SBU hösten 2017 och bygger på att observatörer runt hela Sverige vidarebefordrar uppgifter om när havstulpanerna settlar. Varningar går ofta ut i slutet av juli eller början av augusti och har ett stort antal sms-prenumeranter och ca 3000 mejl-prenumeranter. Emma påpekar också att det behövs flera observatörer för att få en säkrare rapportering. Vill man bli rapportör kan man skicka sina uppgifter till havstulpan@batunionen.se och angeposition enligt WGS för mätplattan.

Handbok bottensanering

I MiK har vi pratat om att ta fram en handbok i hur man på bästa sätt sanerar sitt skrov. Framförallt för att få bort TBT rester. LOVA-bidraget för bottensanering har höjts till 80 % men kan bara sökas av båtklubbar. Man kan också få bidrag till XRF-mätningar. När vi pratar bottenfärger är det också viktigt att reda ut begreppen mellan olika kvaliteter (primer, sealer spärrfärg med mera) och klargöra vad de olika färgtillverkarnas produktnamn står för. Vi har pratat blästring (sand-, is- (kolsyreblästring)) och slipning och skrapning men hur är det att hyvla bort gammal färg?

När det gäller LOVA-bidrag värderas eget arbete till 200,- timmen även för planering. Om en båtägare blir medveten om att båten har TBT på skrovet får den inte sjösättas. Varje båtklubb ska ha en länk till Båtmiljö.se.

Laget runt

Nyhetsbrev till alla miljösamordnare och miljöcoacherna. Kommunerna i Stockholm vill gärna ha vackra båtar som ligger vid bryggorna men tyvärr vill de inte ha båtar på land. Det behövs lokala miljökonferenser. Guider för miljöinspektörer, klubbar och båtägare finns och Roland Ö ska försöka göra dem tillgängliga på nätet. Överlag är det uppenbart att intresset för miljöfrågor fortfarande är lågt bland båtfolk och det oförtröttliga arbetet måste fortsätta i oförminskad takt. I pressrummet på Båtunionens hemsida finns en färdig insändare som handlar om att för många båtägare lämnar sin avföring på öarna.

Text: Hans-Jörgen Alsing

Foto: Bengt Hallberg

Emma Lund från Täby är Båtlivets Unga Hjälte 2018

Emma Lund från Täby har utsetts till ”Båtlivets Unga Hjälte 2018” för sina insatser i sin båtklubb. Priset delas ut på båtmässan Allt för sjön i Älvsjö 2 mars av Robert Aschberg. Fortsätt läsa Emma Lund från Täby är Båtlivets Unga Hjälte 2018