Så här dags alltid samma dåliga samvete inför val av tillåten/lämplig båtbottenfärg och samtidigt måna om den miljö och natur vi så innerlig älskar. Många vill tala om för oss hur vi ska välja och tidningen Ny Teknik försöker klarlägga vilka påstående om lämplig behandling av en båtbotten som är sanna eller falska. Det gjorde de redan för ett par år sedan, men nu dyker samma artikel upp igen.
Många har säkert hört att cayennepeppar, kvicksilver och även vitlök kan blandas i färgen för att skydda mot påväxt. Även vaselin på drevet har prövats men alla dessa ämnen, varav ett par av dem, vilka är biocider, har inte lyckats övertyga båtägarna om dess förträfflighet. Även undertecknad, påverkad av en duktig engelsk försäljare på en båtmässa, prövade under ett par år vaselin på drevet, men tröttnade på allt kladd och ytterst liten effekt.
Skribenterna jämför också utsläpp av koppar från fartyg med dito från fritidsbåtar i Östersjön men glömmer som vanligt bort alla andra utsläpp som sammantaget visar att fritidsbåtarna tillför cirka 1,6 % av allt koppar och inte cirka 6,6 % som presenterade mängder motsvarar.
Att västkustfärg innehåller mer koppar än ostkustfärg är välkänt och beror på en aggressivare vattenmiljö men det sägs att ostkustsfärger också fungerar bra på olika platser på västkusten, vilket en och annan båtägare kan vidimera.
Att måla lite mindre är alltid ett bra miljötips som fungerar för många båtägare. Senaste tips dök upp för ett par dagar sedan. En 40-fots segelbåt botten målades med tillåten västkustfärg. En man målade mindre ytor med en roller och den andre mannen pressade med en stor spackelspade ut färgen ytterligare, varvid färgen trycktes ner i alla mikrogropar i skrovet. Så här har båtägaren gjort i över tio år och färgåtgången har varit cirka 1,8 liter för hela skrovet. Dessutom inga gamla färglager som byggts upp på skrovet. Värt att prövas.
Så till Västerås kommun, som ska ha en eloge för sin omfattande och tydliga information om kommunens fritidsbåtliv. Staden bjuder in till ett aktivt sjöliv och administrerar cirka 3 400 båtplatser. Man presenterar sina visioner om fritidsbåtlivet, vilka mål man har och hur dessa ska nås samt att verksamheten ska vara självfinansierad. Kanske något för andra båtklubbar, som arrenderar, att visa upp för den egna kommunen.
Under många år har det arbetats för att få bort alla giftiga båtbottnar och i år bjuds alla båtägare i kommunen på en gratis XRF-mätning. Båtar med konstaterad biocidfärg på skrovet måste sedan saneras för att i fortsättningen få tillgång till en båtplats i någon av hamnarna och tillåtna gränsvärden är listade. Båtplatspriserna är relativt humana, för en cirka 3,5 m sommarbåtplats är avgiften 4 140 kr. Alla bryggor har digitala elstolpar och båtägaren måste skapa ett konto och fylla på med pengar för att kunna köpa sin el. På vissa platser är det möjligt att bo i en fritidsbåt året om och kostar 23 650 kr för ett helår. Båtägarna har också ett inflytande genom Båtsamverkan Västerås där bland annat kommunen, båtklubbarna och polisen finns företrädda.
Om du är intresserad att läsa mer om staden och dess båtliv, leta upp UPPLEVA OCH GÖRA/ BÅTLIV OCH HAMNAR på kommunens hemsida så hittar du all information och inspiration för eget behov.
