I en ny avhandling undersöker båtbyggaren och hantverksdoktoranden Fredrik Leijonhufvud ökan (”eka”) – 1800-talets seglande arbetsbåt i Stockholms skärgård – och visar hur äldre båtbyggartraditioner kan spåras, förstås och ges ny relevans i vår tid.
På 1800-talet var ökan en självklar del av livet i Stockholms skärgård. De öppna, klinkbyggda båtarna med akterspegel, mellan fem och åtta meter långa, användes för både fiske och transporter – från ytterskärgårdens öar ända in till handelsplatser på fastlandet och i Mälaren.
I sin avhandling I båtbyggarnas kölvatten: Tolkning och rekonstruktion av en historisk hantverkstradition i Stockholms skärgård har Fredrik Leijonhufvud undersökt vad som sker med en hantverkstradition när traditionsbärarna inte längre finns kvar. Genom att studera arkivmaterial, bevarade ökor och arbeta praktiskt med rekonstruktioner har han analyserat hur båtbyggarnas kunnande kan förstås och delvis återskapas.
Läs hela avhandlingen här.
