20 oktober, 2025

Ny metod kan minska utsläppen från båtbottenfärger

I en ny studie har Kemikalieinspektionen i samarbete med RISE testat fem olika båtbottenfärger i tre olika kombinationer av salthalt och temperatur motsvarande Östersjön, Västkusten och Atlanten. Resultaten visar att ingen region kan representera en annan vad det gäller färgernas effektivitet.

– Det här är viktig kunskap som kan leda till rätt användning av båtbottenfärg i respektive havsområde. Det gör att vi kan minimera utsläppet av bekämpningsmedel i vattnet samtidigt som effektiviteten optimeras, säger Isak Holmerin, handläggare på Kemikalieinspektionen.

Ett mål med studien är att ”övereffektiva” båtbottenfärger ska sluta användas, något som kan uppnås genom mer verklighetsbaserade bedömningar. Dagens miljöriskbedömningar görs till stor del med hjälp av matematiska modeller som inte tar hänsyn till salthalt och temperatur i vattnet.

Läckagehastigheten för koppar och zink bestämdes i laboratorium och färgens effekt mot påväxt undersöktes i fältförsök i de tre aktuella havsområdena. Studien bekräftar att läckage av koppar framför allt påverkas av salthalten i vattnet medan temperaturen är avgörande för zinkläckage. Zink är inte ett bekämpningsmedel, men har ändå betydelse vid bedömning av miljörisker.

Studien visar också att läckagehastigheten av bekämpningsmedel har större betydelse för färgens effektivitet än halten bekämpningsmedel i färgen. Det innebär att färger behöver testas i det havsområde där de ska användas, för att mer exakta krav ska kunna ställas vid godkännande av båtbottenfärger.

– I grunden handlar det om att skydda miljön och samtidigt ge företagen tydligare och rättvisare villkor, säger Isak Holmerin.

Med resultaten från studien bidrar Kemikalieinspektionen till utvecklingen på EU-nivå. Målet är att, genom en teknisk överenskommelse och gemensamma riktlinjer, reglera hur båtbottenfärger kan bedömas på ett enhetligt sätt inom EU. Studien är gjord på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten (HaV).

Läs hela rapporten här.

Fotnot: RISE är ett statligt forskningsinstitut som samverkar med akademi, näringsliv och samhälle i det svenska innovationssystemet.

Källa och foto: Kemikalieinspektionen.

 

Försökspaneler som är målade med båtbottenfärg med olika koncentrationer av kopparoxid. Kopparoxid är det verksamma ämnet i färgen som gör att organismer inte fäster på skrovet utan dör. Kemikalieinspektionen testade samma typ av färg i tre olika vatten – svenska västkusten (Kristineberg), Östersjön (Askö) och Atlanten (Brest, Frankrike).

 

Bilden visar panelerna efter fem månader i Östersjön. Det är skillnader mellan olika vatten, de har olika växt och djurliv och olika förutsättningar. Östersjön som har lägre salthalt får andra typer av påväxt. I Östersjön blev det påväxt endast av gröna alger och en enstaka havstulpan, här gjorde kopparoxiden inte så stor skillnad. Koppar verkar mot större organismer, men har inte så stor påverkan mot påväxt av alger.

 

Bilden visar panelerna efter en månad i Atlanten.

 

En panel som inte målats med kopparoxid alls efter 3 månader i vatten på den svenska västkusten. Här syns bon av rörmask, havstulpan, sjöpung, musslor och sjöstjärna.

 

En panel med den lägsta koncentrationen av kopparoxid där man ser både bon av rörmask, musslor och en sjöstjärna. Efter några månader i vatten på svenska västkusten.

 

Bilden är tagen efter fyra månader i vattnet, i Kristineberg norr om Göteborg i närheten av Fiskebäckskil. Panelerna har olika mycket påväxt av bon som byggts av rörmaskar. De paneler där påväxten är stor är inte målad med kopparoxid alls, medan övriga paneler har fem olika halter av kopparoxid, det är tre paneler med varje halt. Bilden visar alltså att för att förhindra påväxt så gjorde det inte så stor skillnad på den här platsen med en högre halt av kopparoxid, för även de lägre halterna förhindrade påväxt. Den näst lägsta halten ansågs effektiv.

 

Bilden visar panelerna efter en månad i Östersjön. Det är skillnader mellan olika vatten, de har olika växt och djurliv och olika förutsättningar. Östersjön som har lägre salthalt får andra typer av påväxt. I Östersjön blev det påväxt endast av gröna alger och en enstaka havstulpan, här gjorde kopparoxiden inte så stor skillnad. Koppar verkar mot större organismer men har inte så stor påverkan mot påväxt av alger.