Anna, Ronja och Hugo är några av namnen som kommer att användas på kraftiga oväder som drar in över Sverige, Danmark och Norge. Väderinstituten i de tre länderna har nu tagit fram en gemensam lista på stormnamn som börjar gälla den 1 januari 2026.
Pressmeddelande:
Hittills har varje land i stormgrupp Nord, som består av Danmark, Sverige och Norge, haft sina egna namnlistor och rutiner. Den gemensamma europeiska organisationen EUMETNET, (European Meteorological Network), föreskriver i sina riktlinjer att varje stormgrupp ska ha en gemensam offentlig namnlista, vilket även vi har nu.
– Orsaken till att väderinstituten namnger större oväder är för att skapa tydlighet för allmänheten. Namnen underlättar när varningar ska beskrivas och gör det lättare att följa och minnas ovädren. Ett namn är lätt att komma ihåg, vilket minskar risken för missförstånd, säger Eva Strandberg, enhetschef för den meteorologiska prognos- och varningstjänsten på SMHI.
Eftersom länderna har olika kriterier för när man namnger oväder, och samhällsstörningar förorsakade av väder, kan listan komma att användas olika mycket och vid olika tillfällen av de tre länderna.
I Sverige namnger SMHI väder som förväntas ge stora konsekvenser på samhället som stormar, kraftiga snöfall och snöfall i kombination med vind, samt regn som kan leda till omfattande översvämningar.
I Danmark namnger de endast varnade stormar med medelvindar på minst 25 meter per sekund. Norge använder konsekvensbaserad varning och kan utfärda varningar för oväder på röd nivå för vind, regn, snö och vattennivå (översvämningar). Ovädret behöver med andra ord inte gälla alla tre länder för att namnlistan ska kunna användas. Det innebär exempelvis att ett snöoväder kan namnges av Sverige även om det berör de andra länderna först då kriterierna skiljer.
– Att namnen är samordnade och inte behöver tas fram i realtid kommer att underlätta för väderinstituten. Men det är inte alltid som den nya listan för stormnamn kommer att användas för stormar och oväder i Sverige. Har en storm redan ett etablerat namn innan den når fram till oss kommer den inte att döpas om. Det vill säga vi kan ärva ett namn från andra, exempelvis från Storbritannien, säger Eva Strandberg.
Väderinstituten har genom en lottning, med danska, svenska och norska namn i potten, kommit fram till den gemensamma namnlistan. Det är personnamn som inte har använts tidigare och är lätta att uttala i de tre länderna. När listan på namn tar slut kommer länderna gemensamt ta fram en lista på nya namn.
- A: Anna
- B: Björn
- C: Cecilia
- D: Daniel
- E: Elena
- F: Filip
- G: Gunilla
- H: Hugo
- I: Ida
- J: Johan
- K: Karin
- L: Lukas
- M: Miriam
- N: Noah
- O: Olivia
- P: Pelle
- R: Ronja
- S: Sture
- T: Tonje
- U: Urban
- V: Vilma
- Y: Ymer
Hur gick det till tidigare?
Det finns ingen längre tradition av att ge namn till svenska stormar och oväder, till skillnad från namngivningen av tropiska stormar. Men under senare år har ett antal svåra oväder fått namn. Har ett väderinstitut redan hunnit sätta ett namn har i regel de övriga väderinstituten valt att använda samma namn. Ett exempel är stormen Gudrun i januari 2005, där den norska vädertjänsten namngav stormen och Sverige valde att ha kvar namnet.
Men det är inte alltid som stormar har haft personnamn. Tidigare fick stormar ofta namn efter de dagar de inträffade på, eller det område som var hårdast drabbat, exempelvis “Ölandsstormen 1985”, “allhelgonaorkanen 1969”, “julstormen 1902” och “yrväderstisdagen 1850”.
Källa och foto: SMHI.
Stormen Sven 6 december 2013 piskade upp havet mot kajen i Höganäs hamn. Fotograf/Källa: Mostphotos.
