Plastskräpet dominerar i hav och på stränder och bryts långsamt ner till mikro- och nanoplaster som nu hittas i allt från skaldjur till människokroppen. Enligt Håll Sverige Rents senaste skräpmätningar på stränder längs Västerhavet står plast för 99 % av allt skräp som hittats, vilket bidrar till spridning av mikroplaster. Vanligast är plastfragment, snören från fiskeutrustning och förpackningar från chips och godis.
Mikro- och nanoplaster finns i luften vi andas, vattnet vi dricker och maten vi äter. Ny forskning visar att mikroplaster inte bara skadar miljön och djurlivet utan även kan påverka människors hälsa. Mikroplastpartiklar har hittats i människokroppen, inklusive i hjärnvävnad, testiklar och livmoder, vilket väcker oro för potentiella hälsorisker.
– Det vi slänger i naturen kommer tillbaka till oss på ett eller annat sätt. Exakt hur det påverkar oss människor är fortfarande oklart, vilket i sig är skrämmande, säger Eva Blidberg, Havsexpert på Håll Sverige Rent.
Forskning visar att en stor del av mikroplasterna kommer från fragmentering av större plastskräp, alltså sådant som hade kunnat plockas upp i tid. Andra stora källor till mikroplast är däckslitage, textiltvätt och konstgräsplaner.
På uppdrag av Havs-och vattenmyndigheten mäter Håll Sverige Rent skräp på svenska stränder varje år. Under 2024 utgjorde plast hela 99 % av det totala skräpet på stränder längs Västerhavet. De vanligaste fynden var plastfragment mellan 2,5 och 50 cm, trådar och snören från fiskeutrustning (bland annat så kallade dolly ropes), förpackningar från chips och godis samt plastkapsyler och lock till dryckesflaskor.
Enligt Håll Sverige Rents Skräpbarometer från 2024 tycker 97 % av svenskarna att nedskräpningen behöver minska, framför allt i hav och vattendrag. Fler än någonsin anser också att det är viktigt att minska skräpet längs stränder.
