På senare år har särskilda spolplatser anlagts i småbåtshamnar för att minska miljöproblemen som båtbottenfärger orsakar. En analys av Hinsholmskilen från Göteborgs universitet visar att halterna av metaller i havsbottnen var högst närmast spolplattorna, men också att två främmande amöbadjur har flyttat in.
Pressmeddelande:
I Sverige finns det cirka 860 000 fritidsbåtar, vilket är ett av de högsta antalen i världen i förhållande till landets befolkning. Småbåtshamnarna längs med kusten medför dock en rad miljöproblem, som höga halter av miljögifter i såväl bottensedimenten som i stillastående vatten, buller, avgaser och främmande arter.
Forskare vid Göteborgs universitet har genomfört en noggrann studie av miljöstatusen i Hinsholmskilen, en större småbåtshamn i Göteborg. Detta gjordes genom att provta bottensedimenten på ett stort antal ställen i hamnen under november månad 2019.
– Vi har analyserat sediment från hamnens botten för arsenik och metaller som koppar, kadmium, zink, bly, kobolt, nickel, krom och kvicksilver. Resultaten visar att halterna av dessa miljöfarliga ämnen var högre i den inre delen av hamnen och allra högst var halterna närmast de platser på land där båtarna kan spolas av med högtryckstvätt, säger Irina Polovodova Asteman, maringeolog vid Göteborgs universitet.
Trots resultatet menar forskarna att spolplatserna är en bra idé, men att reningen av spillvattnet i vissa fall måste bli bättre, så att inte tungmetaller rinner ut i hamnen. Vidare fann forskarna höga värden av koppar och kvicksilver i hela småbåtshamnen, vilket återspeglar den långvariga användningen av de båda metallerna i båtbottenfärger.
I samband med att sedimentproven togs upp ur hamnen gjordes också en översiktlig undersökning av de små djur som lever i havsbottnen, den så kallade meiofaunan. Där lever det stora mängder med skalförsedda amöbadjur, så kallade foraminiferer, som är mindre än en millimeter. Även i Hinsholmskilen fanns det många amöbadjur i havsbottnen, bland annat två främmande arter.
– Det är två invasiva arter med ursprung i Asien; Trochammina hadai och Ammonia confertitesta. Den förstnämnda förökar sig snabbt, koloniserar nya områden och har på vissa platser i världen redan konkurrerat ut andra arter. Ammonia confertitesta är intressant för den har en hög kapacitet att lagra fosfor i sina celler och skulle därmed kunna motverka övergödningen vid kusten, säger Irina Polovodova Asteman.
Båda arterna har sannolikt ankommit med ballastvatten först till Göteborgs hamn och sedan fått skjuts med hjälp av de leriga ankarna på fritidsbåtarna in i mindre hamnar.
Källa och bilder: Göteborgs universitet.
En av de två spolplatserna vid Hinsholmenkilens småbåtshamn. Foto: Olof Lönnehed.
Irina Polovodova Asteman, maringeolog vid Göteborgs universitet. Foto: Malin Arnesson.
I bottenproverna hittade forskarna två invasiva arter av foraminiferer, skalförsedda amöbor. De gula snäckorna på mikroskopbilden är arten Ammonia confertitesta, en invasiv amöba som kan lagra fosfor i sina celler. Foto: Irina Polovodova Asteman.
Forskarna tog en lång rad prover från bottnen av Hinsholmskilen. Halterna av giftiga metaller var genomgående hög. Allra högst var det utanför de två spolplatserna på kajen. Foto: Olof Lönnehed.
