Svenskarna vill se skärpta regler på flera områden på sjön, enligt Transportstyrelsens senaste Båtlivsundersökning. Samtidigt visar undersökningen att det finns fler båtar än man tidigare har trott och att fler åker båt, oftast med män i förarplatsen.
Transportstyrelsen genomför båtlivsundersökningen var femte år och i slutet av september presenterades 2025 års undersökning. Den föregående undersökningen genomfördes 2020.
Mycket har förändrats enligt den nya undersökningen. Bland annat uppskattar Transportstyrelsen att det idag finns en bit under 1,5 miljoner fritidsbåtar i Sverige, varav knappt 1,3 miljoner bedöms vara i sjödugligt skick. Det är en stor skillnad mot den förra undersökningen som bedömde att det då fanns cirka 864 000 fritidsbåtar.
Årets undersökning ställer därmed en del frågor. Den kraftiga ökningen av antalet båtar är svår att förstå, även om SUP-brädor och liknande räknas med, eftersom det varken har tillverkats eller sålts så många båtar under perioden.
Andra frågor gäller svaren kring registrering av båtar och användningen av tvåtaktsmotorer. Man kan jämföra med frågan om utförsel av stöldgods (båtmotorer med mera) som Båtliv har skrivit mycket om. Inte ens många av riksdagens medlemmar visste att det inte var förbjudet att föra ut stöldgods när vi började skriva om detta…
Är ni nöjda med resultatet?
– Ja, det får jag säga. Den här undersökningen har gjorts på lite annat sätt än tidigare. Då har vi ringt och intervjuat men den här gången via webbenkät. 10 000 svarande i stället för 6 000 svarande. Det är ett väldigt bra underlag och vi tycker att de här siffrorna går att lita på. Positivt att både siffran som äger en båt och som har vistats i en båt är höga och det ser vi som positivt, säger Lina Petersson, båtlivsexpert på Transportstyrelsen.
– Vi tycker att det är viktigt med hur många fritidsbåtar det finns och hur många som är sjödugliga och hur många som är skrotbåtar eftersom den siffran har varit osäker. Det är viktigt att vi har fått en siffra på hur många som är engagerade i en båtklubb respektive har båten hemma eller i en kommunal hamn, de når inte vi på ett enkelt sätt. Vi behöver komma ut med vår information bredare.
Enligt undersökningen är 84 procent positivt inställda till åldersgräns för snabb båt (över 15 knop) och 60 procent (tidigare 58) är positiva till obligatoriskt förarintyg för fritidsbåt. 72 procent tycker att det borde vara lag på att ha flytväst (tidigare 70).
– Det här visar att svenskarna har blivit ännu lite mer säkerhetsmedvetna till sjöss och att majoriteten tycks vilja att båtlivet ska vara tryggt för alla, säger Jenny Blomberg, båtlivsexpert på Transportstyrelsen.
En tredjedel av svenskarna var ute i fritidsbåt under förra året, vilket är en tydlig ökning jämfört med de två senaste undersökningarna.
Däremot verkar tanken på ett obligatoriskt båtregister inte fullt så engagerande längre. 56 procent är nu positiva till detta, jämfört med 80 procent för fem år sedan. Var tredje person har valt att inte ta ställning i frågan eller saknar åsikt, medan andelen som är negativa har minskat från 14 till 11 procent.
När det gäller störningar av andra båtar har andelen som störs ofta eller alltid sjunkit från nio till tre procent. Även det man störs av har förändrats. I den förra undersökningen pekades vattenskotern ut som mest störande på sjön (69 procent), men så är det inte längre (42 procent). I stället störs man nu främst av båtförare som inte visar hänsyn (51 procent) och av allmän buskörning (49 procent).
– Här ligger det nära till hands att tro att det förarbevis för vattenskoter som vi införde år 2022 helt enkelt har haft effekt, säger Lina Petersson, även hon båtlivsexpert på Transportstyrelsen.
I årets undersökning finns två nya frågor med. Den ena handlar om inställningen till förbud mot båtbottenfärg som innehåller miljöfarliga biocider (koppar). Där har 53 procent uttryckt att de är positiva till ett förbud och 8 procent att de är negativa.
Den andra nya frågan handlar om tvåtaktarens vara eller icke vara. Närmare bestämt äldre tvåtaktsmotorer med förgasare utan direktinsprutning, som släpper ut stora mängder oförbränt bränsle direkt i vattnet. Här är 31 procent positiva till ett förbud, medan 23 procent är negativa. Av resterande är 26 procent varken för eller emot och 20 procent saknar åsikt.
I dag har fortfarande 17 procent en gammal tvåtaktsmotor med förgasare, vilket är det som är sämst för miljön.
– Stödet för ett förbud mot koppar i båtbottenfärg är starkare än stödet för ett förbud mot äldre tvåtaktsmotorer. Det kan så klart hänga samman med att det kostar en del att byta en äldre motor mot en nyare som är mer miljövänlig, säger Lina Petersson.
Det finns också tydliga könsskillnader inom båtlivet. På frågan vem som kör båten har 88 procent av männen svarat att de kör båten själv (helt eller delvis), medan endast 46 procent av kvinnorna har svarat samma sak. Och när rodret väl lämnas över till någon annan är det oftast till en man (i 7 fall av 10).
– Därför tycker vi att fler kvinnor borde ta över rodret mellan varven. Att köra båt är som allt annat i livet – ju mer du övar desto bättre blir du. Men framför allt vill vi att alla som vistas på sjön, både kvinnor och män, ska bättra på sina kunskaper för att kunna köra båt på ett säkert och miljövänligt sätt, säger Jenny Blomberg.
Totalt deltog drygt 10 000 personer i undersökningen, varav 2 700 är båtägare. Enligt undersökningen finns det strax under 1,5 miljoner fritidsbåtar i Sverige, varav knappt 1,3 miljoner bedöms vara i sjödugligt skick.
Ladda ner hela båtlivsundersökningen här.
Källa: Transportstyrelsen.
