28 oktober, 2026

Propellerkunskap – del 1: reservpropeller

Efter en mindre grundstötning kan propellerblad stukas, och du bör kolla skadorna innan du kör vidare. En billig reservpropeller kan vara räddningen så att du kan ta dig till närmaste varv – eller till hemmahamnen.

Den här artikeln publicerades först i Båtliv nr 5 2026.

När det handlar om säkerhetsutrustning och vad som är viktigast ombord är flytvästen alltid självklar, liksom brandsläckaren, ankaret, sjukvårdslådan och mycket annat. Mitt tips är att även ha en reservpropeller så att man eventuellt kan ta sig hem eller till ett varv efter en grundstötning.

En man undersöker propellern på en utombordare.
Kontrollera alla propellerblad ordentligt efter en grundstötning, och vrid runt propellern några varv för att kolla att inga missljud hörs. Om du hör metall mot metall kan propelleraxeln vara skadad. Foto: Lars H Lindén

Om det händer, och oavsett storleken på grundstötningen, måste man alltid börja med att hissa upp motorn så att propellern blir synlig och kolla samtliga blad innan man fortsätter.

En smäll på skäddan, där kanske den nedersta delen går av, kan man köra hem med om propellern är oskadad. Men märker man att det läcker olja från växelhuset är det dags att ankra och försöka få hjälp med bogsering.

Material

Utbordare upp till 100 hästar har oftast en aluminiumpropeller som standard, och med detta material blir skadorna oftast större jämfört med en stålpropeller som är cirka fem gånger starkare.

Vill man inte lägga för mycket pengar på en reservpropeller är aluminium det mest prisvärda valet, om denna typ finns till motorn. Den är hyggligt effektiv, och till mindre utbordare finns de ofta att köpa i välsorterade båttillbehörsbutiker.

Från 115 hästar och uppåt är det oftast stål som är standard, men även till dessa motorstyrkor finns aluminium som duger alldeles utmärkt som en reservpropeller.

Ta med även smådelar

Förutom propellern kan det även vara smart att ta med en propellermutter, brickor och saxpinne i reserv. Vissa propellrar har även en så kallad hub inne i propellernavet, och har man inte rätt verktyg så är det inte så lätt att få loss den ur en skadad propeller.

Några hylsor och muttrar.
I större stålpropellrar sitter ibland en så kallad hub som pressats in och som därför kan vara svår att få ut ur en skadad propeller. Även en passande hub bör således finnas med till en reservpropeller. Foto: Lars H Lindén

Även en hub som passar till reservpropellern och propelleraxeln bör man ha i reserv. När det gäller verktyg kan man klara sig med en skiftnyckel eller polygrip till de mindre motorerna. Till de större är det en fördel med en fast hylsa som kan monteras på ett skaft.

Någon har satt en gul, fast hylsa på propellerns mutter.
Till mindre utbordare klarar man sig oftast med en polygrip vid byte, men till större motorer bör man satsa på en fast hylsa i rätt dimension. Foto: Lars H Lindén
En gul, fast hylsa som flyter i vattnet.
En fast nyckel i komposit som flyter om man tappar den i vattnet. Finns i välsorterade båttillbehörsbutiker för runt 300 kronor. Foto: Lars H Lindén
Närbild på en propellers innanmäte.
Satsa även på en extra sats med propellermutter, brickor och saxpinne i reserv. Det är lätt att man tappar något i sjön vid ett propellerbyte. Här en speciell bricka i navet på en Yamahapropeller som ger lite ”mjukare” växlingar. Foto: Lars H Lindén

Text: Lars H Lindén

Ingångsbild, foto: Lars H Lindén