Marinarkeologerna vid Vrak – Museum of Wrecks har undersökt och kunnat identifiera åtta vrak efter örlogsskepp från 1600- och 1700-talen.
Pressmeddelande:
Fartygen vid Smörasken utanför Karlskrona sänktes avsiktligt, vid olika tillfällen och ligger i två parallella rader. Den ena var tänkt som fundament för en pir och den andra som en försvarslinje. Resultaten av undersökningarna presenteras i en ny arkeologisk rapport från Vrak – Museum of Wrecks.
– Bland annat har vi identifierat ett av vraken som Hercules, det äldsta örlogsskeppet som hittills hittats i Karlskrona. Totalt är det nio fartyg, säger Jim Hansson, marinarkeolog vid Vrak.
Det är Jim Hansson och Patrik Höglund, båda marinarkeologer vid Vrak – Museum of Wrecks, som lett undersökningarna vid Smörasken åren 2022 och 2023 och nu skrivit en rapport om resultaten. Med hjälp av dykningar och undersökningar under vatten, mätningar och dendrokronologiska analyser (årsringsdatering) har de kunnat identifiera åtta av skeppen.
– Vi kan säga med stor säkerhet säga att vi förutom Hercules även identifierat linjeskeppen Drottning Ulrika Eleonora, Drottning Hedvig Eleonora och Uppland – alla tre byggda under 1600-talet, berättar Patrik Höglund.
Grafisk bild över vraken vid Smörasken.
De här skeppen sänktes under tidigt 1700-tal i samband med det stora nordiska kriget som en del av Karlskronas försvar. Tillsammans med andra anläggningar formade de en skyddande spärr mot danska och ryska angrepp.
– Vi kan se att många skepp sänktes som ett snabbt försvar eftersom man inte var rustade för ett yttre hot. Liknande paralleller kan man se idag, fast nu gick vi med i Nato, säger Jim Hansson.
Undersökningarna vid Smörasken ingår i forskningsprogrammet Den glömda flottan – Sveriges blåa kulturarv 1450–1850. Det är ett samarbete mellan Vrak/SMTM, Centrum för maritima studier vid Stockholms universitet och Museiverket i Finland. Programmet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond.
– Det här är ett fantastiskt material som berättar om en tid då Sverige var en av Europas största sjömakter. Fynden blir en viktig källa för både fortsatt forskning och kunskapsförmedling, avslutar Patrik Höglund.
