Minskad trålning gynnar inte bara fiskar och skaldjur; även anemoner och koraller blir vanligare, enligt en ny studie från Göteborgs universitet. 26 år av filmer från Kosterhavets djup påvisar också långtidsförändringar av ekosystemet när vattnet blir allt varmare.
Det marina djurlivet i Kosterhavets nationalpark har förändrats snabbt de senaste åren. Genom att det har införts flera trålningsbegränsningar i området för nationalparken under 2000-talet har livsbetingelserna för de djur som lever på havsbottnen förändrats.
– Djuren som fångar in näring genom filtrering som musslor, anemoner och mjukkoraller trivs inte när bottentrålarna rör upp sediment från havsbottnen. Flera av dessa arter har återhämtat sig betydligt, säger Matthias Obst, forskare på marina ekosystem vid Göteborgs universitet och forskningsledare i projektet.
Samtidigt visar studien att stora och värmekänsliga arter försvinner från grunda ställen i Kosterrännan, eller håller på att försvinna helt från området. Den mest dramatiska minskningen har skett hos fotbollssvampdjuret Geodia barretti och även limamusslan Acesta excavata har minskat. Båda djuren är viktiga komponenter i Kosterhavets ekosystem då de bygger habitat åt många andra organismer.
Studien gick att genomföra tack vare en stor skatt i form av undervattensfilmer tagna vid en havsbrant i Kosterhavet. Branten har filmats med en undervattensrobot vid olika studiebesök, undervisning och projekt på Tjärnö marina laboratorium från 1997 och framåt.
– Filmerna lagrades på ett stort antal tjocka hårddiskar som stod på en hylla. Det är tur att undervattensfotograferna på Tjärnö marina laboratorium har valt att behålla dessa data fram tills nu när vi kan använda maskininlärning för att gå igenom dem, säger Matthias Obst.
Utan maskininlärning hade det varit omöjligt att gå igenom ett så stort material för att räkna antalet individer av 17 olika arter på undervattensfilmer av varierande kvalitet från åren 1997–2023. Masterstudenten Christian Nilsson gick igenom valda delar av materialet och lärde en AI-modell att känna igen karakteristiska drag på arterna.
Till slut hade AI-modellen blivit så duktig att det gick att lita på resultatet. Det tog modellen endast några timmar att analysera 4,4 miljoner bilder från filmerna som valts ut. Till detta användes den Nationella akademiska infrastrukturen för superdatorer i Sverige, NAISS.
– Nu har vi en bra tidslinje över hur de 17 arterna har ökat och minskat under de 26 åren som datan spänner över, men också hur de har reagerat på allt varmare vattentemperaturer. Vi ser att värmekänsliga arter tappar sin livsmiljö på grundare ställen när det blivit för varmt där, säger Matthias Obst.
Studien är del av det EU-finansierade projektet Havets digitala tvilling (DTO) som kombinerar forskning med modern teknologi för en hållbar förvaltning av havets resurser. Den visar att de skyddsåtgärder mot fiske som genomfört i Kosterhavets nationalpark varit effektiva och hjälper ekosystemet att komma i balans.
– Men det finns vissa organismer som inte räddas av det. Stigande temperaturer i Kosterhavet drivs på av klimatförändringar, som är svåra att hejda. För dessa arter kan det vara lämpligt att hitta nya områden med djupare vatten där de kan få sin fristad, säger Matthias Obst.
Källa och bilder: Göteborgs universitet.
AI-modellen tränades till att känna igen 17 olika arter som lever på havsbranten i Kosterhavet. Så här ser det ut när arterna identifieras på filmerna. Foto: Göteborgs universitet.
Limamusslan har minskat sin utbredning i takt med att vattnet i Kosterhavet blivit varmare. Foto: Tomas Lundälv.
Matthias Obst, forskare på marina ekosystem vid Göteborgs universitet. Fotograf: Malin Arnesson.
