Efter 90 år utomlands är M/Y Lilian äntligen tillbaka – och mottagandet i Vaxholm var värdigt denna 30 meter långa klenod.
Det var en vacker och varm försommarkväll när M/Y Lilian anlände till Stockholm – eller närmare bestämt Vaxholm – efter 90 år utomlands. Den 30 meter långa lustyachten, ritad av C.G. Pettersson, fick ett pampigt mottagande. Först med mötande vackra båtar och sedan vid kaj, där många förväntansfulla åskådare hade samlats och en mässingsorkester spelade.
Hemkomsten till Stockholmsområdet ägde rum i samband med Skärgårdsbåtens dag och Båtliv kunde ombord på vackra Alba II följa processionen på nära håll.
Den 30 meter långa Lilian II byggdes 1916 för den danske beställaren Emil Glückstadt. De första åren tillbringade hon också i Danmark och sedan i Medelhavet, innan hon hamnade i England. Efter många turer förföll hon i många år, tills paret Hilary och Scott Pereira köpte henne för att ha som husbåt, 1989.
– Lilian var i ett förfärligt skick. Hon hade dömts ut som sjöovärdig många år innan vi hittade henne. Jag tänkte att vi skulle ta hem henne, fylla botten med cement och sedan ha henne som husbåt, berättade Hilary Pereira, som Båtliv fick en lång och trevlig pratstund med på akterdäck.
Det hon inte visste var att maken Scott hade funderingar på att istället börja rusta upp henne. Och så blev det. De kommande åren arbetade paret oförtröttligt med att rusta upp Lilian, samtidigt som de bodde på båten. Det blev ett livslångt projekt.
Men hon användes också under tiden till olika långfärder och barn och senare barnbarn till Hilary och Scott har alla fått en relation till båten.
– Våra barn växte till stor del upp på den här båten. Men de har sett hur mycket slit det är med att underhålla en sådan här båt och bad oss se till att den skulle tas om hand av någon annan den dagen vi är borta.
Hilary och Scott började göra efterforskningar om Lilians bakgrund. De noterade att det stod ”Stockholm” på ett antal ställen och bestämde sig för att åka till Sverige för att hitta mer information. På Sjöhistoriska museet hittade de vad de sökte, och mer därtill. Paret Pereira visste inte vem C.G. Pettersson var, men insåg att de hade en klenod i sin ägo. De förstod det också som att ingen i Sverige hade haft koll på att Lilian fanns kvar, än mindre var hon i så fall fanns.
All renovering som paret Pereira sedan dess gjort har syftat till att återställa yachten till originalskick. De är mångåriga medlemmar i Motor Yacht Society, (MYS), och erbjöd föreningen att överta förvaltandet.
Läs mer: https://www.batliv.se/2025/09/16/lilian-tillbaka-i-svensk-ago/
Hilary berättar att hon uppskattar det stora engagemang som finns i Sverige när det gäller klassiska båtar, och att det finns få föreningar för bevarandet av klassiska båtar i England.
Den 7 juni blir det ett nytt mottagande – denna gång i Stockholms centrala delar – ny kortege och nytt firande, i samband med 20-årsjubileet på Nya Djurgårdsvarvet, som också ska bli Lilians hemmahamn.
Läs mer: https://www.batliv.se/2026/06/05/djurgardsvarvet-firar-20-med-parad-pa-stockholms-inre-vatten/
Trots att familjen Pereira levt med Lilian i så många år är Hilary ändå ganska osentimental när det gäller att skiljas från följeslagaren.
– Det är bättre att vi lämnar henne vidare i tid, än att hon börjar förfalla igen för att vi inte orkar upprätthålla den nuvarande standarden, säger Hilary Pereira.
Det är nog många som är tacksamma för det. Intresset för Lilian, och i ärlighetens namn även Arona och Alba II, var stort under kvällen i Vaxholm, där de låg sida vid sida vid kaj. Kön ringlade sig lång direkt efter tilläggningen och enligt uppgift fortsatte MYS representanter att guida besökare ombord till mycket sent på kvällen.
