Ett stort fartyg sjunker långt ute till havs. Tusentals människor hamnar i vattnet. Det är ett mardrömsscenario som flera gånger blivit verklighet. Nu visar svenska Sjöräddningssällskapet (SSRS) och Stena Line en ny metod för att snabbare kunna genomföra en massevakuering till sjöss. Projektet kallas för FIRST (First Independent Responder Safe Transfer) och visas upp på den internationella konferens om massevakuering som hölls i Göteborg den 7-8 juni. Metoden är tänkt att användas av handelsfartyg, som oftast är först på plats vid olycksplatser långt från kusten.
– Vårt mål är att utveckla metoden så långt att det under nästa år kan lämnas rekommendationer till FN-organet IMO (International Maritime Organization) om ett nytt regelverk för massevakuering till sjöss, säger Rolf Westerström, Sjöräddningssällskapets VD.
FIRST bygger på att de livflottar som det sjunkande fartyget sätter i vattnet med passagerare snabbt kan lyftas ombord på ett annat fartyg. Detta är idag inte möjligt, eftersom det inte är tillåtet att lyfta flottar med människor direkt i vinschar. Därför har en ny konstruktion utvecklats i projektet, en korg som flottarna lyfts i med vinsch.
Att i en vinschning ta upp en hel flotte ombord på ett fartyg ökar effektiviteten avsevärt i en räddningsaktion. Metoden som används idag är att skicka ner ytbärgare med helikopter, vilket innebär att bara en person i taget kan tas upp ur vattnet eller ur flottar.
I FIRST används också Sjöräddningssällskapets lilla livräddningsfarkost Rescuerunner. I vanliga fall används Rescuerunnern för att bärga personer i vattnet, men i FIRST drar den flottarna och kopplar ihop med det assisterande fartyget.
Metoder för att manövrera det hjälpande fartyget på ett rätt sätt har också testats inom ramen för FIRST. Målet är att besättningen som jobbar i vattnet med att dra in flottarna ska få en så enkel och säker miljö som möjligt att jobba i.
Hade Estonia kunnat sluta annorlunda?
I modern tid finns många exempel på färjekatastrofer, som exempelvis Herald of Free Enterprise (Engelska kanalen, 1987, 197 döda) och Jan Heweliusz (södra Östersjön, 1993, 54 döda, varav sex svenskar). Det mest närliggande svenska exemplet på en stor olycka är Estonia. Med 852 döda är de också en av de största katastroferna i världen under det sena 1900-talet. Hade den katastrofen kunnat sluta annorlunda om FIRST funnits 1994?
– Det stora problemet med Estonia var att många människor inte ens kom i flottarna. Vi betonar att det är lika viktigt med besättningens utbildning och att säkerhetsrutinerna följs, som att alla fartyg har rätt teknisk utrustning för att snabbt få upp folk ur vattnet, säger Rolf Westerström. Men vid Estoniaolyckan fanns 28 fartyg inom en radie av två timmar. Ändå kunde de inte göra mycket för att hjälpa till.
– Estonia var på många sätt en väckarklocka för oss, och fick oss att ställa om hela vår flotta till betydligt snabbare enheter som på kort tid kan operera långt ut från kusten. Men FIRST tar steget längre och är användbart för att rädda fler liv även ute på världshaven.
Många av Sjöräddningssällskapets frivilliga och anställda har bidragit vid testerna av FIRST. Dessutom har Stiftelsen Sveriges Sjömanshus och Sjömanna Sällskapet i Göteborg bidragit ekonomiskt till projektet.
FIRST har framgångsrikt visats i Göteborg
Sjöräddningssällskapet står som värd för IMRF:s (International Maritim Rescue Foundation) konferens om massevakuering i Göteborg den 7-8 juni. Konferensen inleds med att FIRST-metoderna visas under en världsunik övning till havs utanför Vinga. Ett antal flottar lyfts ombord på Stena Jutlandica som ”assisterande fartyg”. Rescuerunnern används som räddningsbåt ombord på Stena Jutlandica och dessutom flygs en rescuerunner in med helikopter för att ytterligare snabba på räddningsarbetet.
Fakta: FIRST steg för steg – ett tänkt scenario
• Passagerarna på det nödställda fartyget fyller räddningsflottarna som sjösätts.
• Första bästa fartyg/färja som kommer till platsen sjösätter en eller flera Rescuerunner
• Med hjälp av Rescuerunnern kopplas flottarna till en kran (med korg för lyft) på den hjälpande färjan.
• Flottarna lyfts upp på lastdäck, soldäck, eller annan lämplig plats.
• Ombord på det hjälpande fartyget finns värme, trygghet, med mera
Stora fartygskatastrofer med många människor i vattnet är varje sjöräddningsorganisations värsta mardröm.
IMRF – International Maritime Rescue Federation – inleder nu ett arbete för att komma fram till bättre lösningar när det gäller massevakuering till sjöss.
– Det är snart 100 år sedan Titanic, men vi har fortfarande inget riktigt bra sätt att hantera massevakuering till sjöss. Det vill vi ändra på, säger Gerry Keeling, chief executive för IMRF.
Ett av målen med konferensen i Göteborg är att kunna ta fram rekommendationer kring nya metoder och regler för massevakuering till FN:s sjöfartsenhet, Internation Maritime Organization (IMO).
Vid konferensen kommer också nya metoder och idéer att visas upp. Bland annat kommer den svenska sjöräddningsorganisationen Sjöräddningssällskapet, som också arrangerar konferensen, att visa upp ett projekt, FIRST, där handelsfartygen får en viktigare roll i arbetet med att bärga människor ur vattnet vid en stor fartygsolycka.
– Handelsfartygen är ofta först på plats och har dessutom möjlighet att ta ombord mycket fler människor än exempelvis helikoptrar, säger Rolf Westerström, VD för Sjöräddningssällskapet.
Fakta – de fem värsta fartygskatastroferna i modern tid (under fredstid)
Fartyg Plats År Antal omkomna
MV Doña Paz Filippinerna 1987 > 4350 (osäker uppgift)
S/S Kiangya Shanghai 1948 2700–3900 (osäker uppg.)
MV Joola Gambia 2002 1863 (osäker uppgift)
RMS Titanic Newfoundland 1912 1517
M/S Toya Maru Honshu 1954 1153
Fakta – IMRF
The International Maritime Rescue Federation (IMRF) (originally The International Lifeboat Federation) brings the world’s maritime search and rescue organizations together in one truly global and internationally well-accredited body. IMRF’s member organizations, from over 65 different countries, openly share their life saving-ideas, technologies and experiences and freely cooperate with one another to achieve their common humanitarian aim: “Preventing loss of life in the world’s waters”.
www.ssrs.se
