SBU Miljökonferens 7–8 mars 2015

Konferensen inleddes med att miljökommitténs ordförande och SBU:s verksamhetschef, Peter Karlsson, hälsade välkommen och första föreläsare var Hans Elwing, professor på Göteborgs universitet och ägnat en stor del av sitt yrkesliv att finna ämnen som gör våra båtbottenfärger mer miljövänliga. Propellerpåväxt är ett avsevärt problem för småbåtar där 80 % av dragkraften kan gå förlorad om det får växa fritt. Ett sätt att förkoppra propellrar har emellertid tagits fram av Lennart Falck i Göteborg och har visat sig vara väldigt effektivt utan att vara nämnvärt miljöstörande.

Kopparjoner är särskilt giftiga mot havstulpaner, blåmusslor, mm men inte för alger och vissa typer av “slem”. Koppar är däremot ganska ofarligt för människan och har använts som antifouling sedan 1700-talet. Tyvärr är större delen av den koppar som finns i färgerna är till ingen nytta och en stor del av båtägarna vet heller inte vilken båtbottenfärg de använder. Både koppar och zink hittas i betydligt större koncentrationer på uppställningsplatser än i sediment i hamnarna.

Koppartillsatser måste ersättas med biocider som är relativt ofarliga för människor och som bryts ner av naturen och som är godkända på land eller som läkemedel. Hans Elwing och hans forskarkollegor har hållit på i mer än 20 år med att hitta potenta ämnen till båtbottenfärger och det har spenderats ca 60 miljoner på att få en tillsats som heter Medetomidine undersökt och godkänd i allehanda instanser. Det har tagit 15 år att få deras färg för en kostnad av ca 60 miljoner (Medetomidine)

Mia Dahlström initiativ till Change.
Makrolider finns i ca 20 varianter Ivermecitin är en av dem. (svälter ut havstulpaner).

Makrolider har ca 1000 ggr lägre utläckningshastighet än koppar och är lika potent. Teoretiskt går det att göra en coating som inte läcker något men fungerar ändå. Antifoulingpinnen HEAB ofarlig för människan. Innhåller makrolider. Godkänt för användning inom jordbruket.

Anneli Rudström – Nytt på antifoulingfronten på KEMI
Pratade om skillnaden mellan kemiskt och fysiskt verkande produkter och hur man riskbedömer produkter. Nationella produkter prövas mot EU:s vägledning. Verksamma ämnen utvärderas i ett gemensamt översynsprogram. KEMI gör farobedömning, effektivitetsbedömning, exponeringsbedömning, riskbedömning och beslutar om eventuell begränsad tidsperiod. Antifoulingprodukter som förhindrar påväxt enbart på fysikaliskt grund behöver inte vara godkända. Att ett medel är godkänt av KEMI betyder inte att det är miljövänligt. KEMI godkänner bara sådant som är farligt.

En godkänd färg är alltså farlig medan en icke godkänd är ofarlig eller?

Mekaniska metoder – ingen färg! Det finns ingen klar skillnad mellan hårda och mjuka färger. Ofta högre halter i hårda färger. För att en produkter ska accepteras ska marginalen mellan effekt och exponering vara tillräckligt stor.

Båtmiljö.se är en viktig faktor när det gäller information och båtlivets långsiktiga miljömål. Havstulpanvarningen!!

Hur tacklar man problematiken på uppställningsområden som kostar miljoner att sanera och hundratusentals kronor att minska påverkan utifrån nuvarande regler

Bertil Björkman – Båtägare och entusiast har tillsammans med Kenth Malmberg på MSE AB med flera utvecklat en mobil båtbottentvätt som återanvänder spolvattnet som också tas om hand på bästa sätt. Enligt min mening är detta ett alternativ som i de flesta fall ersätter spolplatta och produkten heter Hullwasher 6000 och är en miljöoptimerad, kostnadseffektiv mobil båtbottentvätt www.mseab.com

Mobil och självförsörjnde (eget elverk). Inget avlopp. Beprövad teknik. Ska inte kräva saneringa av riskklassad mark. Ska inte inkräkta på strandskydd. Tillgånglig nför alla. Användarvänlig. En tvätt som står på ett släp med trekammarbrunn + finfilter. Steg 2 rening. Epost info@ekowasher.com

CHANGE-PROJEKTET Mia Dahlström Sjögren koordinator för forskningsprojektet Bonus CHANGE
Påväxt orsakar högre bränsleförbrukning, framförallt på mindre propellrar (havstulpaner upp till 40%) och sämre manöverbarhet. Kopparfärger klarar inte att hålla borta ”slime” men hårda färger med låg vidhäftningsförmåga kan vara ett alternativ för snabba motorbåtar. Det finns 2-3 miljoner fritidsbåtar i Östersjön (ca 500 000 efter svenska kusten) och fritidsaktiviteterna ökar liksom användningen av giftfärger. Vad behövs för att ändra beteenden? En viktig faktor är att kartlägga marknadens strukturer. Hur når man slutanvändare och hur får man dem att byta glasögon? Hur ska man reglera med lagliga medel för att få effekt? Kommunikation och delaktighet? Måla mindre!!! Tillförsel av koppar till mark, vatten och sediment är underskattad. Användning av giftiga biocider kan sänkas med 50-70% om man väljer färg på ett bättre sätt.

Magnus Dahlström arbetar med fälttester i changeprojektet. Panelförsök i 4 olika länder med plexiglasskivor som målas med olika färger för att mäta utläckage och graden av marin påväxt med hjälp av biocidfria paneler och se hur kommersiella färger verkar. Pro scraper är ett utmärkt hjälpmedel när man behöver skrapa båten och samla upp resterna och den demonstreras på följande klipp. https://www.youtube.com/watch?v=06lCyhPd_Xw och den ska givetvis kombineras med en godkänd industridammsugare.
Maria Lagerström SU Change och XRF som verktyg vid undersökning av bottenfärger och avskrap på mark. När underliggande lager av förbjuden färg kan finnas kvar. Field PortableX-ray Flourecence – korta analystider och låg kostnad jämfört med kemiska analyser. 30 sekunder per båt. Mark kan också mätas 0,5 – 1 cm. Britta Eklund har som ambition att få ut XRF-pistoler till allmänt bruk till hösten-15. En pistol kostar 200 000 – 400 000 kr. Målet med change är att minska påverkan på vattnet och lära sig hur det fungerar i ett helhetsperspektiv.

Britta Eklund, SU. Duger mekaniska metoder att ersätta bottenfärger? Samarbete SBU & Change – kombinera kommunikation och vetenskapligt arbete. Ta fram siffror på olika tekniker – vad kostar det i tid och pengar och hur nöjd blir man med resultatet? Förslag till förbättringar! Hur får man igång diskussionen bland båtägarna?

Miljöblästring av båtar –Jens Johanisson och Ove Johansson –Miljöblästring Skandinavien AB www.ysg.se Dessa herrar berättade om hur de gör säkra blästringar av båtar även om de innehåller gamla färger med TBT.

TBT totalförbjöds i Sverige 1993, för fritidsbåtar -89, och inom EU blev det en successiv utfasning 03-07. TBT är 100 ggr giftigare än DDT och angriper människans immunförsvar och är hormonstörande. Kostnad: 650.-/m + moms.

Reviderade riktlinjer för båtbottentvätt med mera – Roland Örtengren från MIK

Det finns 75 miljoner (LOVA-pengar) till lokala vattenvårdsprojekt och det är länsstyrelsen som fördelar pengarna och stödet är i första hand till minskning av fosfor och kväveutsläpp. Man kan även få pengar för åtgärder för att minimera spridning av miljöfarliga ämnen från båtbottnar (blästring, bottentvätt) och man kan få 50% av kostnaden. Bidrar man med eget arbete kan man få högre kostnadstäckning och man får värdera eget arbete till 200.- per timme inklusive mötestider mm.

När det gäller avfallshantering i hamnarna ansvarar varje fritidsbåtshamn för allt avfall från det nära båtlivet men det går att skriva sig fri genom att lägga ansvaret på varje enskild båtägare. En miljöplan och en avfallshanteringsplan måste emellertid göras i samtliga fall. Hjälp kan man få via SBU:s skrifter: Egenkontroll av hamnar och avfallshanteringsplan för fritidsbåtar. Transportstyrelsen har också en bra blankett med instruktioner som kan laddas hem från http://www.transportstyrelsen.se/sv/Blanketter/Sjofart/Fritidsbatar/Avfallshanteringsplan-fritidsbatshamnar/

Reviderade riktlinjer för båtbottentvätt har processats sedan 2012 och inget har blivit bättre trots flera nya versioner. De som kom i december -14 gäller trots att även den har stor kritik men riktlinjer är ingen lag och lokala föreskrifter har svag ställning. Syftet är att minska användningen av biocidfärger men det är tveksamt om dessa riktlinjer har någon effekt i praktiken. Skurusundets BK:s överklagande av tillsynsbeslut från Nackakommun gjorde att det inte finns några incitament för att man behöver anlägga spolplattor för att ta hand om spolvatten från båtar. De synpunkter som båtlivets instanser haft på riktlinjerna har hittills inte alls beaktats men efter den hård kritik från bland annat SNF har man lovat att återigen göra förändringar. Utifrån det som skett är det troligt att Havs- och vattenmyndighetens tjänstemän inte har en aning om vad de håller på med och att de vägrar att lyssna på båtlivet ger dem heller inget högre anseende.

Vad har vi gjort den senaste tiden? Ren botten uitan gift. Miljötema i nr 6-2014 i Båtliv. Flera miljöartiklar i Båtliv nr 1-2015. Miljökonferens 7-8mars. Samrådsmöten för bättre vatten. Revidering av ”Hamnar för fritidsbåtar” och ”Egenkontroll av hamnar för fritidsbåtar”. Rådgivning till båtklubbar angående toatömning och spolplattor.

Helena Nilsson som under den senaste tiden varit ansvarig för projektet Ren botten utan gift som är ett samarbetsprojekt mellan SBU, SNF, Sportfiskarna och Skärgårdsstiftelsen hade en föredragning om vad som gjorts och vad som ska göras och information finns på Båtmiljö.se

Göran Danielsson och Lennart Åsell avslutade konferensen med en genomgång av hur man på bästa sätt löser problem med toatömning efter det förbudet som inträder 1 april i år.

Avslutande reflekteringar
Vad behöver vi göra den närmaste tiden?
Alla hamnar behöver en aktuell avfallshanteringsplan!
Miljökonferens ska genomföras även nästa år och gärna två dagar som nu.
Harald tar gärna emot förslag till programpunkter.
Vad händer i förbunden?
Lidingö båtförbund (Christer Björkén) bestämde sig för att förebygga och få bort allt farligt avfall. Hur sköter vi oss bäst. Först förbjöd vi biocidfärger. Hur skapar vi en bra infrastruktur? Alla är inte med men det närmar sig. 2019 ska det inte finnas en enda biocidmålad båtbotten på Lidingö.
Västerbottens båtförbund (Bengt Hallberg) presenterar avfallsplan/skylt för UMS Simphamn som ligger i naturreservatet Kont. 4 nya toatömningsaordningar i Umeå kommun. Är aktiv i styrgrupp för kustvattenråd och medverkat till att LOVA-bidrag delats ut till åtta båtklubbar med rätt adress. Ingår i Vattendelegationens referensgrupp. Visar ett bildspel om Vattenförvaltning inom båtlivet som väckte stort intresse inom Vattendelegationen/Vattenmyndigheten.
Jimmy D SMBF berättar om hur man går till väga för att få ett bra miljötänk i alla klubbar. Miljökonferens i höstas lockade 140 personer från 30 klubbar. Förbjuder tvätt av målade båtar. Bullriga båtar tillåts ej.
Håkan Ström, Södra Roslagens Båtförbund ny i sammanhanget tackar för en bra dag. Berättar om hur man jobbar med ca 600 båtar blir det dyrt (ca 1 miljon med kranbil och spolplatta per år). Anlade en ny tvåfilig ramp + tvåplats-spolplatta och har fått en långsiktig lösning som inte kostar lika mycket. Miljöcertifierar medlemmarna! I två av tre klubbar kan man lyfta båten själv när som helst. Sveriges största båtklubb (Viggbyholm) ca 1800 medlemmar.

Sammanfattat av Hans-Jörgen Alsing