KBV vill att riktade nykterhetskontroller ska motverka olyckor till sjöss

Handelssjöfarten som trafikerar svenska hamnar följer nykterhetsgränserna. Det kan Kustbevakningen slå fast efter riktade insatser under 2018. På sammanlagt 143 fartyg har 337 besättningsmedlemmar kontrollerats. I endast tre fall har misstanke om sjöfylleri förekommit.

Pressmeddelande:

– Resultatet är positivt. Vi kan konstatera att på de fartyg som trafikerar svenska hamnar följer man de gränser för nykterhet som lagen anger. Det är en viktig förutsättning för en säker sjöfart, säger Johan Norrman, chef för operativa avdelningen på Kustbevakningen.

Alkohol faktor bakom flera incidenter

Bakgrunden till insatserna är erfarenheter av incidenter med större fartyg, till exempel grundstötningar, där det inte är ovanligt att alkohol är en bidragande orsak till att det gått fel. Ett sådant exempel under 2018 är Makassar Highway som gick på grund 23 juli utanför Flatvarp i Östergötland och läckte olja som till slut också nådde land. Ytterligare ett exempel är fartyget Atlantic, som gick på grund utanför Oskarshamn 23 september 2017, den gången utan oljespill.

– Den typen av olyckor behöver vi kunna motverka ytterligare. Det kan ske incidenter och olyckor av olika anledningar, men kan vi få ner antalet där alkohol är inblandat, ökar säkerheten till sjöss och därmed också skyddet mot till exempel oljeutsläpp. De här satsningarna får också en brottspreventiv effekt, säger Johan Norrman.

Kontrollerade fartyg har trafikerat svenska hamnar

Fartygen som kontrollerats är sådana som anlöpt en svensk hamn. Fartyg på internationellt vatten och i ekonomisk zon omfattas inte av svensk jurisdiktion när det gäller nykterhetskontroller. Detsamma gäller fartyg på svenskt vatten, men under så kallad oskadlig genomfart, en inom folkrätten erkänd rättighet för främst örlogsfartyg och handelsfartyg att färdas genom en annan stats territorialhav. Denna rättighet bygger på friheten att navigera och att kunna välja en efter omständigheterna lämplig rutt, till exempel beroende på väder och vind eller för att spara tid och bränsle.

Befälhavare hade 2,76 promille

Ett exempel på en incident där Kustbevakningen inte hade kunnat ingripa i ett tidigare skede är när bulklastfartyget BBC Lagos gick på grund söder om Helsingborgs hamn 3 augusti. Fartyget var under oskadlig genomfart när trafikövervakningen i Öresund upptäckte att fartyget låg på fel kurs.

– Lyckligtvis gick det bra, det blev inga personskador eller utsläpp. Men befälhavaren hade 2,76 promille i blodet, vilket visar på behovet av den här typen av kontroller, säger Johan Norrman.

Under sammanlagt fyra månader 2018 har Kustbevakningen utfört riktade insatser mot sjöfylleri på större fartyg. Samtliga kontrollerade fartyg har bordats i svenska hamnar slumpmässigt eller i samband med andra kontroller. Anledningen till kontrollerna är bland annat att förebygga brott.

‒ Nykterhetskontroller på större fartyg utför vi även i vanliga fall, men inte på det här sammanhållna sättet där vi har en inriktning att utföra ett större antal kontroller under en begränsad tid. I normalfallet gör vi det i samband med till exempel gräns- och tullkontroller, eller på förekommen anledning i samband med en incident, säger Johan Norrman.

Under två perioder under 2018 har kontrollerna utförts, dels under februari dels under perioden oktober–december. De metoder som arbetats fram har införts i det dagliga arbetet.

Sammanställning av riktade nykterhetskontroller på större fartyg

 

Personer Fartyg Brott Län Utfall
Februari 107 45 2 13 1,8 %
Oktober-december 230 98 1 13 0,4 %
Totalt 337 143 3 13 0,9 %

Resultatet per länd finns att läsa här: Resultat per län av nykterhetskontroller mot yrkessjöfarten 2018

Fakta om nykterhetskontroller av handelssjöfarten

  • Syftet med kontrollerna är att säkerställa en säker sjöfart.
  • De kontrollerade fartygen är sådana som anlöpt en svensk hamn.
  • Fartyg på internationellt vatten och i ekonomisk zon omfattas inte av svensk jurisdiktion när det gäller nykterhetskontroller.
  • Fartyg på svenskt vatten, men under så kallad oskadlig genomfart (en inom folkrätten erkänd rättighet för främst örlogsfartyg och handelsfartyg att färdas genom en annan stats territorialhav) omfattas inte heller av svensk jurisdiktion och därmed inte heller av Kustbevakningens kontroller.
  • Samma lagstiftning när det gäller nykterhet till sjöss gäller för det större tonnaget, som varit föremål för den här satsningen, som för all annan sjötrafik, där båten eller fartyget är över 10 meter eller kan framföras över 15 knop.
  • Den som blåser rött, det vill säga får ett resultat över 0,2 promille, misstänks för sjöfylleri. Kustbevakningen inleder då förundersökning och tar ytterligare prover för att få ett exakt resultat.

Det finns svårigheter med att kontrollera till sjöss

  • Ett fartyg som ska bordas måste gå ner i fart för att möjliggöra en säker bordning. Detta skulle ge upphov till förseningar för fartygen som utsätts för kontrollen, vilket kan få ekonomiska konsekvenser för handelssjöfarten.
  • Att sänka farten för bordning kan störa den övriga sjöfarten på ett sådant sätt att säkerheten till sjöss försämras och därmed risken för olyckor ökar. Detta gäller särskilt om bordningar skulle genomföras i trafiktäta stråk som till exempel Öresund.
  • Inriktningen är därför att Kustbevakningen ska genomföra nykterhetskontroller mot handelssjöfarten ute till havs endast vid misstanke om brott.
  • Slumpmässiga nykterhetskontroller genomförs alltså med fördel i samband med att fartyg anlöper eller avgår från svensk hamn. Ungefär som vid nykterhetskontroller av luftfarten.

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*