Kustbevakningen agerar i en alltmer komplex maritim risk- och hotmiljö med bland annat störningar på samhällsviktiga funktioner, ökade miljörisker, cyberhot och säkerhetsutmaningar. Detta ställer höga krav på myndighetens verksamhet. Nya regeringsuppdrag, ökad budget, fler medarbetare och ett pågående utvecklingsarbete ska göra verksamheten ännu mer effektiv framåt.
Pressmeddelande:
– Grunden i Kustbevakningens roll är att upprätthålla förmågan att utföra det uppdrag myndigheten har, det vill säga räddningstjänst och sjöövervakning med alla dess facetter. Mycket är på gång inom Kustbevakningen och nu startar vi upp aktiviteter och arbetet inför hösten. Här kommer vår nyligen beslutade planeringsinriktning att lägga vägen framåt. Inriktningen hjälper oss att, i ett förändrat omvärldsläge, bli ännu vassare på att prioritera och inrikta verksamheten, säger generaldirektör Lena Lindgren Schelin.
I juni fick Kustbevakningen ett regeringsuppdrag som handlar om att stärka självskyddet för myndighetens sjögående plattformar mot olika typer av hot som kan uppstå i den maritima miljön. Omvärldsläget ställer högre krav på Kustbevakningen att ha en ökad förmåga inom totalförsvaret genom att stärka skyddet för fartyg och personal.
Kustbevakningen genomför ett stort förändringsarbete för att fortsätta att utveckla myndighetens förmågor. Foto: Kustbevakningen.
– Detta ser vi positivt på och vi arbetar med att analysera hur självskyddet kan stärkas både på kortare sikt och i ett längre perspektiv. Det kan exempelvis röra sig om teknisk utrustning samt om ytterligare förstärkningsvapen. Bland annat reder vi ut vilka resurser som krävs för utvecklingen i de olika tidsperspektiven, sett till bland annat materiel, utbildning och personal samt ekonomiska och rättsliga förutsättningar, men vi arbetar löpande med att stärka säkerheten och uthålligheten i verksamheten, fortsätter Lena Lindgren Schelin.
En av de viktigaste frågorna för Kustbevakningen just nu är att utveckla arbetet med den civila maritima sjölägesbilden. Kustbevakningen är en av flera marina resurser och utöver att samverka och samordna den maritima sjölägesbilden är myndigheten också en central partner när våra fartyg och resurser behövs för att biträda andra.
– Vi arbetar med att skapa bättre förutsättningar för att inhämta, analysera och dela information. En aktuell och analyserad sjölägesbild är grunden för att få flexibilitet och att Kustbevakningen ska kunna göra rätt prioriteringar utifrån aktuella hot- och riskbilder. Att dela den civila sjölägesbilden och våra analyser med berörda samverkanspartners är minst lika viktigt för att de ska kunna fullgöra sina uppdrag i den maritima arenan på ett effektivt sätt, säger Lena Lindgren Schelin.
Kustbevakningens vässar samtidigt den operativa verksamheten och fokuserar för närvarande lite extra på arbetet inom fyra områden. Det handlar om att skydda den maritima infrastrukturen, bidra i arbetet med den organiserade brottsligheten, fortsatt arbete med sanktionerna mot Ryssland och utveckling av fiskerikontrollen inom myndighetens ansvarsområde. Inom några av dessa områden har myndigheten även fått särskilda regeringsuppdrag.
– Utifrån vår osäkra och komplexa omvärld, så behöver vi prioritera och inrikta myndighetens operativa verksamhet på ett mer dynamiskt sätt än vi har gjort tidigare, berättar Pär-Åke Eriksson, operativ chef på Kustbevakningen.
Kustbevakningen har en samverkande roll i arbetet med att skydda kritisk undervattensinfrastruktur mot fysiska angrepp och sabotageverksamhet från främmande makt. Ett arbete som utförs tillsammans med andra, i Sverige och internationellt.
– Kustbevakningen samverkar här med Natos insats, Baltic Sentry, som haft ett ökat fokus på övervakningen av kritisk undervattensinfrastruktur det senaste året. Vi är också kontaktpunkt för nätverket inom Nato, en uppgift som utförs i nära samarbete med Försvarsmakten, fortsätter Pär-Åke Eriksson.
Kustbevakningen arbetar även aktivt med att se till att sanktionerna mot Ryssland efterlevs.
– Vi stöttar Ukraina genom att begränsa rysk handlingsförmåga mot EU och NATO genom att tillse att dessa sanktioner följs. Kustbevakningen kan från och med den första juli begära information från sjöfarten om fartygens försäkringsförhållanden, vilket underlättar arbetet och gör det lättare för oss att ingripa, fortsätter Pär-Åke Eriksson.
Ett annat viktigt område är den organiserade brottsligheten som bedöms vara systemhotande och innebär både direkt och indirekt påverkan på människors trygghet och säkerhet, liksom på samhällsviktiga funktioner.
– Kustbevakningen fokuserar mycket på dessa områden genom vår närvaro i hamnarna och genom samverkan och särskilda insatser som vi gör tillsammans med andra myndigheter som jobbar för att motverka denna brottslighet. Vi har anställda som bara fokuserar på tillsyn över transporter i hamnar, med syftet att öka säkerheten, förebygga olyckor och upptäcka brottslighet, säger Pär-Åke Eriksson.
En central del i Kustbevakningens verksamhet är de fiskekontroller som görs till sjöss för att säkerställa att både yrkes- och fritidsfiskare följer lagstiftningen. Här kontrolleras fiskeredskap, fångster och loggböcker.
– Med kontrollerna förhindrar vi olagligt fiske och skyddar fiskbestånden för framtida generationer. Vi har en särskild expertgrupp på myndigheten som arbetar med fiskefrågor. En viktig del är kontrollerna vi gör tillsammans med andra länder inom EU, så kallade Joint Deployment Plans, JDP. Kontrollerna genomförs i samverkan med Europeiska Fiskerikontrollbyrån (EFCA) och styrs av gemensamma EU-förordningar.
Många viktiga frågor står på agendan och Kustbevakningen är mitt uppe i ett stort förändringsarbete för att kunna fortsätta att utveckla myndighetens förmågor från flera håll.
– Det vi arbetar med nu är en förändringsresa för myndigheten, men också för samhället. Dessa utmaningar kräver att vi skapar goda förutsättningar för dialog och kommunikation i våra nätverk internt och med andra aktörer, avslutar Pär-Åke Eriksson.
