Nu presenteras 34 konkreta förslag på åtgärder för en bättre havsmiljö i Stockholms skärgård. Åtgärderna har tagits fram av arbetsgrupperna inom Ekosystembaserad Havsförvaltning och är brett förankrade i nätverket.
Pressmeddelande:
– De här förslagen har potential att förändra förutsättningarna för vår havsmiljö i grunden, även om bara delar av dem genomförs, säger verksamhetsledare Gustaf Almqvist, Länsstyrelsen Stockholm.
Förbud mot äldre tvåtaktsmotorer i fritidsbåtar och giftiga båtbottenfärger, nya miljösmarta mackar i skärgården och ett fiskereglerat ”aktsamhetsområde” för Ålands hav är några av de åtgärdsförslag som presenteras i nätverket Ekosystembaserad Havsförvaltning (EBHF) Stockholms skärgårds nya regionala åtgärdsprogram.
– Det är nätverkets gemensamma expertis som tagit fram de här förslagen och det innebär att de är väl förankrade, säger Gustaf Almqvist, verksamhetsledare för EBHF i Stockholms skärgård och fortsätter:
– Man kan se det som en sammanfattning av vad regionala aktörer ser som viktigast att fokusera på framåt.
Nätverket EBHF Stockholms skärgård har vuxit fram sedan 2021 och består av organisationer, tjänstemän på länsstyrelser och kommun, företagare, forskare och privatpersoner som på olika sätt arbetar med, eller engagerar sig för, en hållbar utveckling av havsmiljön i Stockholms skärgård. Nätverket möts på så kallade Aktörsforum som är öppna för alla. Där behandlas aktuella frågor och utmaningar och deltagarna bildar sedan arbetsgrupper utifrån engagemang och prioriteringar. De grupper som är aktuella i Stockholms skärgård är:
Naturskydd och fritidsbåtar
Regional fiskeförvaltning
Effektiv åtgärdsförankring
Kulturellt perspektivskifte
Fossilfri skärgårdstrafik
Varje arbetsgrupp har nu presenterat ett antal åtgärdsförslag som de andra arbetsgrupperna fått lämna inspel på. Vissa av förslagen presenteras som önskemål till nationella myndigheter, medan andra istället kan drivas igenom lokalt eller regionalt.
– Tanken är inte att vi som är med i nätverket ska göra allt detta själva, det är en vision för oss och kan ses som ett underlag för nationella myndigheter och politiker att utgå ifrån i deras arbete, säger Gustaf Almqvist.
Bland förslagen från Arbetsgruppen Naturskydd och fritidsbåtar finns förbud mot äldre tvåtaktsmotorer, skrotningspremier för övergång till elmotorer och förbud mot giftiga båtbottenfärger. Gruppen vill också etablera miljösmarta mackar i skärgården med HVO-bränsle, alkylatbensin, elladdning, båtbottentvätt och möjlighet till toatömning.
Arbetsgruppen Regional fiskeförvaltningen föreslår ett systemskifte mot en mer regionaliserad och ekosystembaserad förvaltning. Arbetsgruppen vill permanenta den utvidgade trålgränsen till 12 sjömil och införa regionala fiskelicenser och kvoter för att stärka det småskaliga kustfisket. Gruppen vill även införa ett fiskereglerat ”aktsamhetsområde” med subregional förvaltning kring Ålands hav. Målet är att återställa fiskbestånd och bygga upp lokala värdekedjor för fisket. Förslagen omfattar även insatser för att öka mängden större rovfisk och samordnad förvaltning av säl och skarv.
Arbetsgruppen Effektiv åtgärdsförankring vill stärka genomförandet av lokala miljöåtgärder genom kunskapsnätverk och ett åtgärdssekretariat som kan stötta markägare och lokala aktörer.
Mer visionära förslag kommer från arbetsgruppen Kulturellt perspektivskifte, som vill utreda ett framtida ”Östersjöombud” – en funktion som ska kunna företräda havets intressen i beslutsfattandet.
Arbetsgruppen Fossilfri skärgårdstrafik efterlyser nationella mål för att minska klimatpåverkan från skärgårdstrafiken och skapa bättre förutsättningar för investeringar i fossilfria fartyg och energieffektiva transportsystem.
För att skapa en översikt av hur olika åtgärder och faktorer samverkar och kan påverka varandra har forskare vid Stockholms universitet (SU) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) tagit fram en konceptuell modell över ekosystemet och de faktorer som påverkar det i dag.
– Genom att göra en sån här modell kan vi få en bättre samstämmighet och vi kan också få syn på hur olika åtgärder ibland kan skapa målkonflikter, förklarar Sofia Wikström, marinekolog på Stockholms Universitet som varit med och arbetat med modellen.
Hon betonar att modellen är en förenkling av ett komplext ekosystem och ska inte läsas som en direkt spegling av verkligheten. Modellen kommer fortsätta utvecklas med fler kopplingar för att göra den mer omfattande och ska användas av nätverket för att utveckla arbetet framåt i samklang med Östersjöns behov.
För att få en stor vy av åtgärdsprogrammet med en guide i hur du använder modellen klicka här
Källa och foto: Länsstyrelsen Stockholm.
