SBU

I år seglas Lidingö Runt 12 maj. Alla segelbåtar med en standardsegelyta på minst 10 kvm är välkomna att vara med. Mätregel är endast SRS. 5 startande båtar eller fler av samma typ ger egen klass. Arrangör är Lidingö Segelsällskap.

Shorthanded bildar egen klass (max två personer ombord) med eller utan spinnaker.

Klass Express får tävla utan dynor ombord.
1. Regler
1.1 Tävlingen genomförs i överensstämmelse med reglerna så som de är definierade i
Kappseglingsreglerna (KSR) och med Appendix S.
1.2 Tävlande ska följa SSF:s licensbestämmelser för reklam.
1.3 Alla båtar ska ha nummerlapp som tillhandahålls av arrangören veckan före tävlingen.
Platser och tider meddelas senare på www.lidingorunt.se
2. Villkor för att delta
2.1 Den person ombord som har ansvaret ska vara medlem av en klubb som är ansluten
till sin nationella myndighet.
2.2 Varje deltagande båt ska vara ansvarsförsäkrad.
2.3 Tävlande deltar i regattan helt på egen risk. Se KSR 4, Besluta att kappsegla. Den
arrangerande myndigheten accepterar inget ansvar för sak- eller personskador som
någon råkat ut för i samband med eller före, under eller efter tävlingen.
3. Anmälan
3.1 Anmälan ska göras senast 2012-05-08 kl 24.00 via Lidingö Runts webbplats www.lidingorunt.se
Anmälan ska innehålla uppgifter om:
namn, e-postadress, mobiltelefon, adress, postnummer och ort, klubb, båttyp, segelnummer, båtnamn, SRS kategori/Standardbåt/Klassbrev/Mätbrevsbåt, om man avser segla med eller utan spinnaker, samt eventuell annan information till Lidingö Runt

Svenska Båtunionen, samlad i Stockholm till sin årliga Båtriksdag, kräver att regeringen utvärderar följderna av den till sommaren två år gamla sjöfyllerilagen, den så kallade 0,2 promillelagen.

SBU har idag 170 000 båtägare som medlemmar över hela Sverige. Unionen konstaterar i sitt uttalande att den nya lagen uppfattas som integritetskränkande.
Svenska Båtunionen anser att lagen ska anpassas till gällande lagar för övriga nordiska länder, det vill säga 0,5 promille.

Fotnot: Den 1 juni 2010 infördes ny lag med en maxgräns på 0,2 promille alkohol i blodet för att framföra en båt i Sverige.

Mer info:
Bengt Gärde, ordförande Svenska Båtunionen
Tel. 0708-177 141

Det blev ett tydligt ja till att fortsatta arbetet för en sammanslagning mellan Svenska Båtunionen och Svenska Seglarförbundet vid årets Båtriksdag i Stockholm sista helgen i mars. Röstetalen blev 119 röster för och 62 röster mot fortsatta diskussioner. I framtiden blir det alltså ännu mer naturligt med motor- och segelbåtar sida vid sida.

Diskussionerna har varit intensiva runt om i Båtsverige inför helgen 24–25 mars 2012. För första gången sedan mitten av 80-talet stod frågan om ett samgående mellan landets två största båtorganisationer – SBU och SSF – på agendan.

Båtriksdagen tog ställning till det arbete som den styrgrupp som har utsetts av SBU och SSF har tagit fram. Där finns många detaljer, men den allra viktigaste texten var den här:

”Unionsstyrelsen hemställer härmed att Båtriksdagen fattar beslut om att US tillsammans med Svenska Seglarförbundet ges i uppdrag att fortsätta arbetet med att bilda en gemensam båtlivsorganisation 2014 att tillhöra Riksidrottsförbundet.”

Arbetet klart 2014
Båtriksdagen sa ett tydligt ja till Unionsstyrelsens proposition och därmed kan arbetet mot en ny, stor båtorganisation fortsätta. Enligt tidsplanen ska den nya organisationen – oklart vad den ska heta – sjösättas 2014, men först återstår en hel del arbete och diskussioner.

– Det fanns en klar majoritet för en fortsatt diskussion för en eventuell sammanslagning med Seglarförbundet. Styrgrupperna ska utarbeta ett färdigt förslag för samgående, säger Bengt Gärde, ordförande för SBU med 170 000 medlemmar.

– Förslaget ska ligga färdigt till den extra Båtriksdag som hålls i november 2012.

Det var med god majoritet som besluten togs på Båtriksdagen. 119 röster – däribland Saltsjön-Mälarens Båtförbund och Västkustens Båtförbund – gick till ja-alternativet medan 62 gick till nejsidan.

Kritiska åsikter
Debattörerna på Båtriksdagen gick stundtals på djupet i detaljer inför en kommande sammanslagning. Detta innebar att diskussionerna ofta kom att röra detaljer som ännu inte är färdigutredda. Det var dock inte ett helt färdigt ja- eller nejförslag som förelåg utan ett beslut om fortsatt utredning av samgående.

Det mesta av detaljkritiken framfördes av Östergötlands Båtförbund med sin ordförande, Harald Mårtensson, och Blekinge Båtförbund med sin ordförande, Tommy Engvall. Dessa pekade på möjligheterna för organisationen att bli toppstyrd och att även den regionala indelningen kan bli fel.

Möjligheter att tycka till
Bengt Gärde betonar att det finns stora möjligheter för medlemmar i SBU att påverka det kommande utredningsarbetet.

– Vanliga båtmänniskor kan agera genom båtklubbar, båtförbund och upp till SBU:s styrelse fram till Båtriksdagen 2013. Det kommer även att gå ut en skrivelse för att få in viktiga synpunkter.

– Jag tror att det här beslutet blev bra. Vi var inte mogna för att ta ett definitivt beslut än eftersom alla frågor inte har besvarats, säger Bengt Gärde.

Positivt hos SSF
På SSF:s Seglardag, motsvarande SBU:s Båtriksdag, var tongångarna mer positiva.

Thomas Wrande, ordförande i Stockholms Seglarförbund, var med om att formulera det förslag som röstades fram:

– Vi fick ett tydligt mandat från våra medlemmar att SBU-frågan måste utredas ytterligare. Frågan är särskilt viktig eftersom det kan bli svårt att reversera om ett par år, det vill säga gå ur organisationen igen om det inte blir som man hade tänkt sig, säger han.

SSF:s förbundsdirektör och sportchef, Stefan Rahm, var nöjd med distriktens och klassförbundens tydliga viljeinriktning i samgåendefrågan:

– Nu har vi en intensiv sommar framför oss, där vi ska ta fram mer detaljerade dokument och verksamhetsplaner på hur den nya organisationen kan komma att byggas upp, säger han.

I höst kallar Svenska Båtunionen och Svenska Seglarförbundet till var sin extra Båtriksdag respektive Seglardag där frågan om en sammanslagning slutligen ska avgöras. I SBU:s fall inträffar detta i november.
Text: Lars-Åke Redéen och Lasse Bengtsson

Läs mer om SSF:s Seglardag här:

http://www.svensksegling.se/Forbundet/Nyheter/2012/1akvartal/JatillvidareSBU-utredning/

Bildtext:
SBU:s styrelse som valdes på Båtriksdagen 2012. Fr. v. Rein Lillesaar, Smålands BF, Sten Olsson, Bottenvikens BF, Lennart Wendt, SMBF, Lasse Carlsson, Västkustens BF, Bengt Gärde (ordförande), Lidingö BF, Inge Bramer, SMBF, Carina Nylander, Västerbottens BF, Lars Afzelius, Västkustens BF, och Christer Friedh, Blekinge BF. Saknas på bilden gör Gitte Nählinder och Kjell Holst, båda från Skånes BF.

Den jolletävling som började i Göteborg fortsatte med en ny omgång på Allt för sjön i Stockholm. Glad vinnare i huvudstaden blev Jesper Engvall, 9 år, från Hässelby.

Av 347 inlämnade svar hade Jesper skrivit den bidrag som juryn tyckte allra bäst om.

Jespers motivering till frågan vad som är det bästa med båtlivet:

“Att bada och sitta i fören när det kommer vågor.”

Info: www.batunionen.com

Ryds Future Line F528 har valts till MiljöBästaBåt 2012. Bakom den prestigefyllda utmärkelsen står Svenska Båtunionens Miljökommitté. Småländska Ryds, som är en Skandinaviens största båtproducenter, har lagt stor vikt vid miljön när de har tagit fram sin nya modellserie, Future Line. Båtserien är byggd till 100 procent med vakuuminjicering, vilket minskar miljöfarliga utsläpp högst väsentligt. Även miljön i fabriken blir mycket bättre med vakuumteknik.

Ryds, som ägs av Nimbus Boats, är först i Skandinavien med att utnyttja vakuumtekniken till samtliga delar i båten, vilket gör skillnad med den omfattande produktion som företaget har. Även luckor och smådetaljer är tillverkade med vakuum.

– SBU:s miljöutmärkelse brukar gå till en större familjebåt där inte minst komfort och utrustning är av betydelse. Man får då även tillfälle att utvärdera alla de extrautrustningar som antingen är nödvändiga eller av andra skäl följer i dess spår, säger Thore Hansson, ordförande i Miljökommittén.

– I år har vi gått en annan väg. Vi menar att detta val i ett miljöpåverkansperspektiv får stora konsekvenser för miljön. SBU:s utmärkelse för MiljöBästaBåt år 2012 har just därför tillfallit en av de större tillverkarna i denna kategori, nämligen Ryds, med sin dagtursbåt F528 Sport.

Utmärkelsen delades ut på Båttinget på båtmässan Allt för sjön i Stockholm 5 mars.

Svenska Båtunionen är riksorganisation för landets båtklubbar med över 160 000 båtägare som medlemmar.

Miljökommitténs motivering till MiljöBästaBåt 2012:
Svenska Båtunionens utmärkelse ”MiljöbästaBåt” tilldelas i år ”Ryds Future Line, F528” för ett miljömässigt helhetsgrepp såväl vad gäller båtdesign, funktionalitet som tillverkningsprocess.

Mer info:
Thore Hansson
Tel. 070-654 7474
thore.ha@telia.com

Bildtext: Fr. v. Thore Hansson, SBU, Jonas Lundegård, marknadschef Ryds, Bengt Gärde, ordförande SBU. Foto: Roland Brinkberg.

Under Båttinget 7 mars på Stockholmsmässan kommer trendanalytiker Göran Adlén ta en titt på framtidens båtliv. Båttinget firar 10 år och temat är ”Det glada båtlivet”. Båtlivets alla positiva aspekter kommer att lyftas fram. Hälsa och rekreation, att båtlivet bidrar till en levande skärgård och skapar arbetstillfällen för varv och marinor för att nämna några områden.

Förutom Göran Adlén kommer riksdagsledamot Edward Riedl att berätta om det nybildade fritidsbåtnätverket. Björn Risinger från den nybildade Havs- och vattenmyndigheten informerar om vad deras uppgift innebär.

Ann-Catrine Zetterdahl från Sjöfartsverket och Judith Melin från Kustbevakningen berättar om vad deras verk gör för att göra båtlivet trivsammare och tryggare liksom Lars-Göran Nyström, nyanställd på Transportstyrelsen och ansvarig för Sjösäkerhetsrådet.

Lena Nyberg från Skärgårdsstiftelsen och Bisse Alm från Visit Skärgården visar upp hur båtfolket tas om hand i våra skärgårdar. Dessutom delas årets pris ut för MiljöbästaBåt.

Båttinget, som arrangeras av Svenska Båtunionen och SweBoat i samarbete med båtmässan Allt för sjön återkommer varje år och kan beskrivas som en båtlivets riksdag. Inbjudna är företrädare för regering, riksdag, kommuner, myndigheter och representanter för båtlivets egna organisationer och branscher.

För vidare upplysningar kontakta generalsekreterare Hans W Berglund, Svenska Båtunionen, hans.w@batunionen.com eller vd Mats Eriksson,
Sweboat, me@sweboat.se

Info: www.sweboat.se

Det nya året har knappt kommit ur startgroparna förrän bataljerna om det svenska båtlivets villkor tätnar. Snacka om ett krig med många fronter: 0,2-promillelagen – den så kallade pilsnerfyllan Gamla vrakbåtar – krav på båtregister och skrotavgifter Tömningsförbud till havet för båttoaletter Kommuner som kastar ut båtägare från kommunalt ägda hamnar Förbud mot zink i bottenfärger Oro i det organiserade båtlivet – sammanslagning eller inte?

OK, det här räcker en stund, det finns flera områden men som ni ser finns anledningar till en rad motsättningar och bataljer.
Det finns dock små, små ljusa kanter på de mörka molnen. Några av rebellerna mot myndigheterna har gett sig attan på att slåss mot de märkliga och tokiga påfunden för svenskt båtliv.
SBU:s miljökommitté är en av dem. I sitt remissvar sätter SBU efter miljökommitténs utredning ordentligt ned foten om toatömningen och dömer ut Transportstyrelsens utredning efter noter…
Sedan fortsätter SBU av bara farten och ger 0,2-lagen en hård känga; den borde aldrig ha införts.

En kommun lyser klart i det politiska mörkret. Det är Helsingborg som via sitt hamnbolag helt sonika skänker båthamnen till den båtklubb som håller till där.
En annan ljuspunkt i den marina tillvaron står faktiskt Kemikalieinspektionen för som plötsligt förklarat att nu är det OK med kopparbaserade färger även i Östersjön – kanske var detta för att motverka den chock som zinkförbudet åstadkom.
För att inte mungiporna skall hamna i något permanent nedåtriktat läge kan jag inte undanhålla er min kära läsare följande:

Lars Hässler, känd seglare och författare, vill starta en kampanj. Den skall handla om att göra Sveriges flagga tvåtungad – att användas på fritidsbåtar.
Förlåt, men räcker det inte med att tala med en tunga?

Som sagt, krutröken lägrar sig över en miljon människors fritidsliv. Låt oss hoppas att det till slut ändå handlar om lösa skott och inte projektiler.
PS. Om ni vill läsa den ”vitbok” som tagits fram mot 0,2-lagen finns den på www.båtfolket.se

På Båtmässan i Göteborg arrangerade Svenska Båtunionen en tävling där vinnaren fick en segeljolle. En liknande tävling hålls även på Allt för sjön i Stockholm. Tävlingen gick ut på att svara på några enkla frågor och komma med en vinnande motivering till vad som är det roligaste med båtlivet. Vinnare i Göteborg blev Sture Magnusson.

Den slogan som vann i Göteborg var en variant på ”Det är inte målet som är det viktiga utan vägen dit” – ” Så fort man kommer ut på sjön så är man framme” .

Vinnaren själv säger så här om sitt båtliv:

– Att vinna segeljollen var en glad överraskning. Jag är en 63-årig Göteborgare och vi har vårt andra hem i Lysekil. Jag var helt båttokig redan som litet barn och började segla eka vid tolv års ålder. Efter ekan följde en rad andra båtar med en del kappsegling. Sedan jag träffat min hustru förstod jag med tiden att jag skulle bli ganska ensam i segelbåt.

– Nu för tiden har vi en Crescent 42 för fiske och en Nimbus 340 Commander, som vi är väldigt nöjda med. Jag gillar att åka motorbåt också, men det har allt värkt lite i seglingstarmen emellanåt, så nu ser jag fram emot att komma ut på Gullmarn i den nya båten.

– När ungdomarna kommer på besök från USA kommer den säkerligen att bli till glädje även för dem. Min anknytning till SBU har jag genom medlemskap i Kolholmens Båtägarförening i Lysekil. Den stora båten ligger vid Kolholmarna.

På bilden syns Ola Kvarnström från Svenska Båtunionen och Nfb (t. v.) och Sture Magnusson.

En undersökning från Lunds universitet visar att kostnaden för fysisk inaktivitet uppgår till ca 6 miljarder kronor varje år, det är ungefär lika mycket som rökningen kostar samhället. Hur var det med dina barn under julen? Blev det nya skridskor eller skidor i julklapp? Eller ett nytt datorspel eller telefon med pekskärm?

Sveriges friluftslivsorganisationer har i decennier gjort stora insatser för folkhälsan med knappa resurser. Tyvärr är resursbristen stor och hindrar organisationerna i sin utveckling.

Regeringen presenterade 2010 ”Framtidens friluftsliv”, Sveriges första friluftslivsproposition. Detta är ett vällovligt initiativ – men det saknas resurser.

Miljoner barn har lärt sig vara ute med Skogsmulle. Tusentals har deltagit Scouternas hajker och många miljoner vuxna ägnar sig åt friluftsliv varje år. Friluftsrörelsen bjuder ut barn och vuxna att berika sina liv med upplevelser i naturen som bjuder fysisk aktivitet på en nivå där alla kan delta. Friluftslivsorganisationernas stora engagemang och viktiga bidrag till samhällsbygget tas för givet. Men faktum är att det saknas en tillräcklig grundfinansiering och att friluftslivets infrastruktur är på väg att falla sönder.

Den svenska friluftsrörelsen genomför årligen cirka 60 miljoner aktivitetstimmar för medlemmar och allmänhet. Ett stort bidrag till samhället, som utförs med mycket knappa resurser. Nu är det hög tid att uppmärksamma friluftsrörelsens roll som ett av de främsta verktygen för att nå folkhälsomålen.

Friluftslivet innebär kontakt med naturen på ett sätt som inte bara förbättrar folkhälsan utan dessutom bidrar till förståelse för och ödmjukhet inför naturens villkor och miljön. Ett ökat anslag till friluftslivets organisationer skulle göra det möjligt för fler – inte minst barn och ungdomar – att utöva friluftsliv och därmed förbättra sin hälsa.

Friluftsrörelsens stora engagemang innebär ett guldläge för den svenska regeringen att nyttja kostnadseffektiva förebyggande strategier för att förbättra folkhälsan och minska kostnaden och lidandet för ohälsa i Sverige. Regeringen bör därför skyndsamt tredubbla stödet i ett ”friluftslyft”, från dagens 28 Mkr, till 100 Mkr årligen. Det kommunala aktivitetsstödet till ungdomsverk¬samhet bör kunna ges till alla friluftsorganisationer och friluftslivets organisationer bör likställas med idrotts¬organisationer när det gäller all form av beskattning.

Sverige behöver ett friluftslyft. Och vi behöver det nu.

Stefan Nyström
Ordförande Svenskt Friluftsliv

Svenska Båtunionen (SBU) får 300 000 kr i statsbidrag. Detta står klart när fördelningen av statsbidrag till landets friluftsorganisationer för år 2012 klar. Den totala summan om 27,8 Mkr fördelades med 19,4 Mkr i organisationsbidrag och 8,4 Mkr i projektbidrag till 25 organisationer. Barn och ungdomar, skogen, naturen, miljön och folkhälsan står i fokus.

– Bidragen är livsnödvändiga för den långsiktiga överlevnaden av friluftsorganisationerna. Det är med mycket knappa resurser som friluftsrörelsen lämnar ett starkt bidrag till folkhälsan och ökad miljömedvetenhet. I år ser vi att engagemanget för att öka barn och ungdomars intresse för natur och friluftsliv samt fysisk aktivitet är mycket stor, säger Ulf Silvander (bilden), generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.

Totalt inkom 48 ansökningar med ett önskemål om finansiering på ca 48 Mkr.

Riksdagen beslutade i december 2010 att Svenskt Friluftsliv fördelar statsbidragen till friluftsorganisationerna. Uppgiften togs över från Naturvårdsverket i samband med regeringens proposition Framtidens friluftsliv, vilket för övrigt var Sveriges första friluftspolitiska proposition. Beslutet var en mycket viktig milstolpe för friluftslivet i Sverige då friluftsrörelsen på detta sätt får en starkare och tydligare position.

Här redovisas i sammandrag beslutet om fördelning av 2012 års anslagsmedel fattat av Svenskt Friluftslivs fördelningskommitté. Protokollet i sin helhet finns att tillgå på www.svensktfriluftsliv.se under ”Ansök om bidrag”.

Fördelning av organisationsbidrag, kr
Svenska Ornitologiska föreningen, 266 000
Naturskoleföreningen, 260 000
Botaniska föreningen, 160 000
Svenskt Friluftsliv, 2 000 000
Cykelfrämjandet, 570 000
Friluftsfrämjandet, 9 980 000
Riksförbundet Hälsofrämjandet, 335 000
Sportfiskarna, 3 000 000
Båtunionen, 300 000
Svenska Folksportförbundet, 33 000
Svenska Livräddningssällskapet, 1 950 000
Svenska Turistföreningen, 500 000
Cykelsällskapet, 12 000
Kryssarklubben, 60 000
Fjällklubben, 12 000
Summa organisationsbidrag, 19 438 000
Fördelning av verksamhetsbidrag, kr
(medel avsedda för speciella projekt under verksamhetsåret):
Sportfiskarna, 855 000
Svenskt Friluftsliv, 300 000
Svenska Turistföreningen, 256 000
Fältbiologerna, 400 000
Svenska Scoutrådet, 355 000
Svenska Gång- och vandrarförbundet, 130 000
Svenska Orienteringsförbundet, 500 000
Riksförbundet Sveriges 4H, 480 000
Svenska Livräddningssällskapet, 550 000
Svenska Naturskyddsföreningen, 2 140 000
Friluftsfrämjandet, 600 000
Svenska Klätterförbundet, 549 000

Föreningen Sandö Hamn har utsetts till Årets Båtklubb 2011 av tidningen Båtliv. Klubben belönas med en skattkista med båtprylar värde över 100 000 kr. På bilden syns årets vinnare och berget av vinster tillsammans med den eleganta sjömanskista som har skänkts av Nord West Najad. Prisutdelningen ägde rum på Båtmässan i Göteborg fredagen 3 februari.

Tävlingen för att utse Årets Båtklubb 2011 fick ett rekordstort intresse. Ett hundratal båtklubbar runt hela landet har nominerats och beskrivits ingående. Efter ett intensivt arbete valdes Föreningen Sandö Hamn till vinnande båtklubb av en enhällig jury.

Prisutdelningen hålls på Båtmässan i Göteborg 3 februari. Prisutdelare är Bengt Gärde, ordförande i Svenska Båtunionen med 170 000 medlemmar.

Juryns motivering till att välja Föreningen Sandö Hamn till Årets Båtklubb 2011 lyder så här:

”Föreningen Sandö Hamn i norra Halland har valts till Årets Båtklubb 2011 av en enhällig jury. Denna nordhalländska båtklubb visar upp en verksamhet vars omfång av gott kamratskap, trivsam samvaro, gott sjömanskap, sjösäkerhetsarbete och förståelse för en god miljö med råge uppfyller de kriterier som stadgarna för Årets Båtklubbutmärkelsen ställer.

Klubben överträffar med god marginal normal klubbverksamhet även i sociala och ideella frågor. Bland annat genom att driva en välskött, allmän badplats, ordna friluftsgudstjänster under sommaren samt renovera och vårda K-märkta byggnader inom klubbens områden.

Genom sin verksamhet har Föreningen Sandö Hamn kommit att bli en förebild både för båtklubbar och kommuner på Västkusten.”

Foto: Jorma Valkonen/Svenska Mässan.

I år firar Båttinget tio år med temat ” Det glada båtlivet är temat. Under de tidigare åren har tinget belyst fritidsbåtlivet från de flesta vinklar. Det har handlat om miljö, sjösäkerhet, framtid och båtlivets roll i samhället.

Många ministrar, riksdagsledamöter, generaldirektörer, kommun- och landstingsfolk liksom företrädare för båtlivets organisationer och branscher har deltagit och debatterat. Båttingets roll som den givna kontakten mellan båtfolket och myndigheterna har blivit alltmer framträdande och viktig.

På årets Båtting ska alla positiva aspekter av båtlivet lyftas fram. Hälsa och rekreation, att båtlivet bidrar till en levande skärgård och skapar arbetstillfällen för varv och marinor för att nämna några områden.

Statsminister Fredrik Reinfeldt och generaldirektörerna för Sjöfartsverket, Kustbevakningen och det nya verket Havs- och vattenmyndigheten med flera är inbjudna att delta i Båttinget.

Båttinget äger rum på Stockholmsmässan onsdagen 7 mars 2012.

Båttinget, som arrangeras av Sweboat och SBU, återkommer varje år och kan beskrivas som en båtlivets riksdag. Inbjudna är företrädare för regering, riksdag, kommuner, myndigheter och naturligtvis representanter för båtlivets egna organisationer och branscher.

Bengt Anderhagen

Bildtext:
Det glada båtlivet är temat för Båttinget, som hålls 7 mars.

Det är snart dags att utse Tummen Upp 2011. Utdelningen sker som vanligt under högtidliga former på båtmässan Allt för sjön i Stockholm i mars. Förra årets vinnare av Tummen Upp – Herbert Nilsson från Skanörs Båtklubb och Skanörs Hamnförening – var en mycket populär segrare. Han hade sällskap av flera personer från sin båtklubb till prisutdelningen på Allt för sjön i Stockholm.

Nu söker vi årets vinnare av Tummen Upp. Det är Båtlivs läsare som väljer och nominerar kandidaterna till Tummen Upp, båtlivets mest ansedda pris till den bästa kompisen i båtklubben där stipendiaten belönas med 15 000 kr.

Förutom i Sverige utses Tummen Upp stipendiater även i Norge och Finland. Båttidningarna Båtmagasinet (Norge) och Vene (Finland) står för de arrangemangen tillsammans med International Färg AB.

Skicka oss ett E-mail eller ett brev med en text som beskriver din/er kandidat och helst även bilder på personen. Ju bättre nominering, desto större chans för din kandidat.

Den vi söker och belönar är en person – man eller kvinna – som har uträttat något särskilt bra för sin båtklubb och sina båtkompisar. Kort sagt, en riktigt go´ kompis i båtklubben.

Tummen Upp görs i samarbete med International Färg AB. Vi behöver anmälningarna senast 14 januari 2012. Skicka dem till:

TummenUpp@batliv.se

eller till: Tummen Upp, Båtliv, Ö. Vittusgatan 36, 371 33 Karlskrona.
Båtlivs redaktion

Ett samarbete mellan tidningen Båtliv och International Färg AB

Bildtext:
Herbert Nilsson från Skanör var en populär vinnare av Tummen Upp 2011.

Svenska Båtunionen och Svenska Seglarförbundet inbjuder sina båtklubbar, föreningar och sällskap till informationskväll om eventuell sammanslagning av de båda huvudorganisationerna.

Informationen genomförs på sju platser i landet enligt nedan.

Anmälan om deltagande kan ske till nedan angivna kontaktpersoner för respektive plats senast 1 vecka före aktuell tidpunkt, om förtäring önskas.

Program i stort respektive dag
1830 – 1900 Samling, kaffe med tilltugg för de som så önskar
1900 Information om
– framtida verksamhet
– föreningsstöd och support
– organisation och geografisk indelning
– medinflytande
– ekonomi och medlemsavgifter
– riskfaktorer vid ett samgående
2015 Frågor och diskussion
2130 Avslutning

Platser och tider, kontaktpersoner
1. Västerås 18. jan, Quality Hotel, Uno Karlsson, SBU, sekr@malarensbf.se
Vallbyinstitutet/Västerås. Claes-Håkan Jonseus, SSF, claes-hakan.jonseus@telia.com

2. Stockholm 19. jan, Ersta Konferens, SBU kansli, info@batunionen.com 08-545 859 60
Erstagatan 1 K, Stockholm. SSF kansli, ssf@ssf.se 08-459 09 90

3. Sundsvall 18. jan, Hotel Scandic N, Bert-Åke Wass, SBU, bawass@telia.com
Värdshusbacken 6, Sundsvall. Håkan Enerud, SSF, hakan.enerud@bredband.net

4. Skellefteå 19. jan, Hotel Scandic, Anders Eriksson, SBU, kbk@telia.com 0727-20 69 52
Kanalgatan 6, Skellefteå. Stefan Nordström, SSF, sn@nittio5noll9.se

5. Göteborg 23. jan Lars Afzelius, SBU, lars.afzelius@bredband.net
Sjöräddningssällskapet, Talattagatan 24, Pia Salén, SSF, pia@vksf.org 031-719 07 50
Göteborg (Långedrag).

6. Växjö 24. jan Rein Lillesaar, SBU, lillesaar@telia.com
Quality Hotel, Sandviksvägen 1, Stig Langner, SSF, stig.langner@saabgroup.com
Växjö (vid Kalmarinfarten).

7. Borstahusen 26. jan Kjell Holst, SBU, info@skanebat.se 0734-17 07 67
(N Landskrona), klubbstugan i hamnen. Ola Lilja, SSF, ola63@live.se 0768-91 17 33

Vid eventuella frågor tag kontakt med SBU resp SSF kansli

Info:
www.batunionen.com

Välkomna!

Bengt Gärde Lena Engström
Ordf SBU Ordf SSF

I Sverige har vi länge varit medvetna om att våra regler för ideell sektor inte är förenliga med momslagstiftningen inom EU (EU:s momsdirektiv). Genom att koppla momsbedömningen till hur ideell sektor bedöms i inkomstskattehänseende så har en stor del av Sveriges föreningsliv kunnat bortse från momshantering i sin verksamhet.

Våren 2008 inledde Kommissionen slutligen ett överträdelseförfarande mot Sverige. Det ledde till ett utredningsbetänkande från Finansdepartementet hösten 2009. Utredningsbetänkandet innehåller regler som gör att vissa tjänster och varor förblir momsbefriade samtidigt som andra blir momspliktiga. Där återfinns även ett förslag på en regel om generell momsfrihet för mindre verksamheter med en årlig omsättning om högst 250.000 kronor.

Sammanfattningsvis resulterade utredningsbetänkandet i att så snart den årliga omsättningen går över 250.000 kronor så är en verksamhet inte generellt momsbefriad. Istället tvingas man vid all försäljning ta ställning till om det finns ett undantag för moms för den specifika försäljningen. Kort sagt, det krävs skattekompetens och administration för att utan risker ta hand om den ideella verksamheten på rätt sätt.

Från hösten 2009 och framåt har debatten varit het och våra politiker har blivit uppmärksammade på vilket dilemma ideell sektor skulle hamna i om Sverige tvingas slopa de regler som vi alltid haft. Sverige har uppvaktat EU, på egen hand men även tillsammans med några andra medlemsländer med liknande problematik, för att skapa förståelse för vårt regelverk för ideell sektor.

Kommissionen bjöd 2010 in allmänheten att ge sin syn på ett framtida momssystem, den så kallade Grönboken om mervärdesskattens framtid. Bortsett från Sveriges generella svar lämnade även många representanter för ideella sektorn i Sverige sina synpunkter till Kommissionen under våren 2011.

Det som har hänt denna vecka är att Kommissionen har presenterat sina första slutsatser om hur ett gemensamt momssystem för EU borde utvecklas de närmsta åren. I samband med detta tas frågan om momsundantag för ideell sektor upp (non-profit-making organisations). Kommissionen uttalar att det inte behövs några specifika regler för den ideella sektorn utan att organisationernas verksamhet i mångt och mycket kan undantas från moms inom ramen för gällande momsregler inom EU. Det här innebär att Sverige i så fall är tillbaka där allt började 2009 med Finansdepartementets utredningsbetänkande och att man mer får inrikta sig på en momsfrihet för verksamheter där årsomsättningen ligger på en viss nivå. Dilemmat är då att en sådan omsättningsgräns måste, enligt gällande EU-regler, omfatta alla, dvs. inte endast ideell sektor. Det medför rejält minskade skatteintäkter ju högre den omsättningsgränsen blir. Kommissionen påpekar även i sina slutsatser att medlemsstaterna som ett annat alternativ kan införa kompensationsåtgärder till den ideella sektorn. Även detta kommer att medföra administration på olika sätt och det medför framför allt att Sverige inte kan behålla den ideella sektorn utanför momssystemet.

Sammanfattningsvis leder de tankar om det framtida momssystemet inom EU som Kommissionens gett uttryck för under veckan inte till lättnader för den ideella sektorn i Sverige.

Snart är det dags för Båtriksdag igen. Detta är Svenska Båtunionens årsmöte, som hålls varje år. Båtriksdagen 2012 kommer att hållas 24-25 mars på Clarion Hotel Sign (bilden) i Stockholm. Redan nu har ett par motioner kommit in. För löpande information besök SBU:s hemsida: www.batunionen.com

Foto hotellet: Åke E:son Lindman.

Bildtext gruppbild:
Svenska Båtunionens nyvalda styrelse på Båtriksdagen 2011. Främre raden fr. v. Carl R Hellström, Östra Vänerns BF, Carina Nylander, Västerbottens Båtförbund, Bengt Gärde, ordförande SBU, Gitte Borglin, Skånes Båtförbund. Bakre raden fr. v. Ingemar Wahlman, Gästriklands BF, Lasse Carlsson, Västkustens BF, Lars Afzelius, Västkustens BF, Lennart Wendt, Saltsjön-Mälarens BF, Erik Duvner, Skånes BF, Sten Olsson, Bottenvikens BF, Inge Bramer, Saltsjön-Mälarens BF.

Det är snart dags att utse Tummen Upp 2011. Utdelningen sker som vanligt under högtidliga former på båtmässan Allt för sjön i Stockholm i mars. Förra årets vinnare av Tummen Upp – Herbert Nilsson från Skanörs Båtklubb och Skanörs Hamnförening – var en mycket populär segrare. Han hade sällskap av flera personer från sin båtklubb till prisutdelningen på Allt för sjön i Stockholm.

Nu söker vi årets vinnare av Tummen Upp. Det är Båtlivs läsare som väljer och nominerar kandidaterna till Tummen Upp, båtlivets mest ansedda pris till den bästa kompisen i båtklubben där stipendiaten belönas med 15 000 kr.

Förutom i Sverige utses Tummen Upp stipendiater även i Norge och Finland. Båttidningarna Båtmagasinet (Norge) och Vene (Finland) står för de arrangemangen tillsammans med International Färg AB.

Skicka oss ett E-mail eller ett brev med en text som beskriver din/er kandidat och helst även bilder på personen. Ju bättre nominering, desto större chans för din kandidat.

Den vi söker och belönar är en person – man eller kvinna – som har uträttat något särskilt bra för sin båtklubb och sina båtkompisar. Kort sagt, en riktigt go´ kompis i båtklubben.

Tummen Upp görs i samarbete med International Färg AB. Vi behöver anmälningarna senast 14 januari 2012. Skicka dem till:

TummenUpp@batliv.se

eller till: Tummen Upp, Båtliv, Ö. Vittusgatan 36, 371 33 Karlskrona.
Båtlivs redaktion

Bildtext:
Herbert Nilsson (t. v.) från Skanör var en populär vinnare av Tummen Upp 2011. Här tillsammans med Joakim Sandgren, marknadschef på International Färg AB.

Det blev en rejäl debatt på Unionsrådet i Stockholm 24 november när planerna inför ett samgående mellan Svenska Båtunionen och Svenska Seglarförbundet presenterades. Projektgruppen som leder arbetet inför det eventuella samgåendet har kommit långt i sina förberedelser. De kan peka på en rad fördelar för svenska båtägare med en ny organisation, men samtidigt finns det flera frågor som behöver diskuteras mer.

Tidsplanen inför ett samgående är en sådan fråga. Enligt Lars Afzelius i projektgruppen kan ett samgående bli verklighet först 2014. Först ska både SBU och SSF hålla två extra respektive ordinarie årsmöten och avveckla sina nuvarande organisationer och därefter kan en ny organisation formas.

Den totala budgeten för den nya organisationen, som skulle få cirka 225 000 medlemmar, hamnar på 36 Mkr. Av detta kan hela 4,6 Mkr gå tillbaka till förbundens verksamhet, vilket är en avsevärd förstärkning jämfört med idag.

Idag betalar en medlem i en dubbelansluten båtklubb (medlem i både SBU och SSF) 51 kr per år. Förslaget till den nya organisationen är att den avgiften höjs till 90 kr per år.

Det medlemmen betalar till den nya huvudorganisationen kan bli 90 kr, varav 20 kr går tillbaka till de nya distrikten.

Budgeten med de nya avgifterna bestäms först under 2013 på ett årsmöte, säger Lars Afzelius.

Vid diskussionerna framkom det att avgifterna bestäms på kommande årsmöten. Ingenting är beslutat ännu. Medlemsavgifterna lär – om det blir en sammanslagning – justeras nedåt.

Flera delegater ifrågasatte hela samgåendet eftersom de antingen har väldigt få kappseglare i sina klubbar eller för att de representerar rena motorbåtsklubbar i till exempel Dalsland och Vänern.

En av de stora fördelarna med ett samgående är att båtklubbarna kan söka mer bidrag i den nya organisationen.

– En sammanslagen båtorganisation blir den fjärde största idrottsorganisationen i landet. Då kan vi erbjuda en större palett med stöd och hjälp till föreningar och klubbar för att söka bidrag, sa Stefan Rahm, SSF:s förbundsdirektör.
Lars-Åke Redéen

Bildtext:
Stefan Rahm (t. v.) och Lars Afzelius.

Nu kan båtägare själva kontrollera skicket på sin båt. En egenhändigt utförd kontroll av den egna båten är ett bra alternativ till säkerhetsbesiktningen.

Text & foto: Lars-Åke Redéen

Den klassiska säkerhetsbesiktningen av fritidsbåtar har gått i stå. Trots att detta borde vara ett högprioriterat område inom svenskt båtliv är det väldigt svårt att få båtägare att besiktiga sin båt.

Svenska Båtunionen har gjort flera försök att få igång besiktningen igen, dock utan några större resultat. Belöningar som sänkt självrisk och rabatt på premien hos försäkringsbolaget Svenska Sjö räcker tyvärr inte längre till för att båtägare ska se över säkerheten i sina båtar och därmed få ett säkrare båtliv.

Svenska Båtunionens Tekniska kommitté gör nu ett nytt försök med friska idéer för att få igång besiktningen.

– Vi har försökt hitta fungerande lösningar. En kompromiss som vi vill prova är egenkontroll av båten, säger Sven Andersson, medlem i Tekniska kommittén.

– Det här innebär inte att säkerhetsbesiktningen läggs ner. I stället utvecklar vi konceptet samtidigt som vi behåller besiktningen. Men vi lägger inga resurser på besiktningen i nuläget, de båtklubbar som har en fungerande besiktningsverksamhet bör absolut fortsätta med detta. Några klubbar inom SMBF har till exempel en bra besiktningsverksamhet.

Egenkontrollen utförs med hjälp av ett protokoll, som finns att ladda ner från SBU:s och Båtlivs hemsidor. Med det i handen kan vem som helst i lugn och ro kontrollera sin egen båt och justera eventuella brister. Text och bilder visar på ett tydligt sätt hur det ska se ut.

– Vi har använt många delar från besiktningspärmen som grund för egenkontrollen. Det gäller bland annat slangklämmor, genomföringar och andra vanliga påpekanden.

– Kan vi få båtägarna att ladda hem broschyren och sedan kolla sina egna båtar så har vi kommit en lång bit på vägen, säger Sven.

Tekniska kommittén ser inga problem med att det här är en egenkontroll, det vill säga att båtägaren själv kontrollerar sin egen båt.
– Inte alls. Man måste kunna lita på människor och egenkontroll är vanligt i många andra sammanhang, säger Sven Andersson.

De moment som tas upp i protokollet är bland annat:
X Skrov och däck.
X Motor.
X Bränslesystem.
X Elsystem.
X Styr- och reglagesystem.

Ladda hem egenkontrollen här

I SBU:s Tekniska kommitté ingår:
Sven Andersson
Carl Hellström
Eric Duvner
Kennet Svensson

Du når dem på mailadress: info@batunionen.com

Fotnot: Det är alltid båtägarens/befälhavarens ansvar att båten är i sjövärdigt skick vid losskastningen enligt Sjölagen.

Lägerhandboken är ett nytt stöd för alla som planerar läger för barn och ungdomar, i båtklubbar eller andra föreningar. När man planerar ett läger är det en hel del att tänka på innan man åker iväg. Den här boken tar upp det ur olika aspekter och visar på hur man kan få mer inspiration.

Lägerhandboken är gjord för alla som anordnar, planerar, jobbar på någon form av lägerverksamhet. Det kan vara inom skola eller förening, scouterna eller annan gruppverksamhet.

Boken är indelad i fyra inspiration och tips kapitel: Planering & Förvaring, Recept & Baka (bl.a. anpassade lägerrecept för en hel vecka), Aktivitet & Fysik och Avslappning & Massage.

Bland det som avhandlas märks:

Vad ska vi äta? Finns det någon som har allergi?

Är någon vegetarian? Hur handlar man miljövänligt?

Vad ska vi göra? Och vad får allt kosta?

Boken är skriven av Martina Svensson på Hushållningssällskapet Väst med Allmänna Arvsfonden som huvudfinansiär.

Info: www.lagerliv.nu

Nu finns det en bra sajt med mer information inför den eventuella sammanslagningen mellan Svenska Båtunionen och Svenska Seglarförbundet. Flera arbetsgrupper har jobbat fram ett dokument, som nu ska behandlas i de respektive organisationerna.

För SBU:s del är det närmaste tillfället att diskutera samgåendet Unionsrådet, som hålls i Stockholm 20 november med delegater från båtförbunden runt hela landet.

För dig som vill ta del av informationen rekommenderar vi SBU:s hemsida.

Info: http://www.batunionen.com/Default.aspx?ID=114&ParentID=1

En helt ny rapport visar att det idag finns en mängd alternativa, miljöanpassade tekniklösningar för att hålla båtars skrov fria från påväxt, utan giftig bottenfärg. Det finns dessutom stor utvecklingspotential för att göra dessa ännu mer funktionsanpassade och

– Det här har ett stort kundintresse, framförallt på fritidsbåtssidan. De verkar ha ledsnat på dagens bottenfärger och de kvalitetsbrister de har, säger Erik Noaksson, ansvarig projektledare vid Jegreliusinstitutet för tillämpad Grön kemi inom Regionförbundet i Jämtlands län.

Rapporten visar även att investeringsstöd från staten kan ha en mycket viktig funktion för att åstadkomma ett teknikskifte bort från färgerna och att det är av yttersta vikt att stödsystemen är teknikneutrala.

Erik Noaksson kan konstatera att så som reglerna uttolkas idag, utifrån statens så kallade LOVA-bidrag, har ett teknikområde, borsttvättar och spolplattor, med väldigt få leverantörer särbehandlats vilket inte kan anses gynna ett teknikskifte i stort.

– Borsttvättarna är, om de utformas på rätt sätt, ett bra alternativ till att måla men vi efterlyser ett tydligare regelverk för hur de ska användas. Gamla färgrester anser vi bör saneras bort på ett miljöriktigt sätt innan man borstar båten så att inte gamla miljögifter, exempelvis tenn och koppar, sprids på ett okontrollerat sätt. Idag finns det inga regler för detta och tillsynen på området är starkt bristfällig och oklar.

Efter det att Kemikalieinspektionen 27 juni i år godkände användandet av två nya kopparinnehållande båtbottenfärger för bruk i Östersjön kommer den här frågan i en helt ny dager. Förutom aspekter som riskbedömning och hur detta är i linje med Sveriges miljömål Giftfri Miljö, vilket inte rapporten diskuterar, är en av rapportens slutsatser att ett certifieringssystem för fritidsbåtar bör utredas som säkerställer att bara omålade båtar tillåts använda båtborsttvättarna.

– Vi vet redan idag att det är vanligt att man borstar sin båt innan man tar upp båten för vintern för att slippa rengöringen på land avslutar Erik Noaksson.

Info: www.jegrelius.se

Info: www.renbotten.nu

2014 blir det förbjudet för fritidsbåtar att släppa ut sitt toalettavfall i vattnet. Nuvarande förslag till lagtext grundar sig till stor del på att båtar med fast toalettinstallation ska förses med ett vattenspolande system. Vilka i sin tur kräver uppsamlingstankar som töms vid mottagningsanordningar på land.

I en färsk rapport visar Jegreliusinstitutet att det redan idag finns många alternativ till vattenspolande system men att dessa alternativ inte kommer att uppfylla lagen.

– Rapporten visar att till exempel förbränningstekniker är en möjlig väg att gå. De ökar chanserna att lagen efterlevs eftersom fekalierna bränns upp och därmed inte kan dumpas i sjön illegalt. Dessutom innebär de kostnadsbesparingar då det inte behövs några mottagningsanordningar i land. Fritidsbåtsbranschen själva ser stor utvecklingspotential i ny miljöteknik men är samtidigt bekymrade eftersom den kommande lagen, på grund av kravet på en uppsamlingstank, verkar hindrande för andra alternativ, säger Erik Noaksson, projektledare för studien vid Jegreliusinstitutet för tillämpad Grön kemi.

Rapporten visar tydligt på vikten av att staten agerar teknikneutralt, både vid beviljande av investeringsstöd och hur kommande lagar utformas. Nu är det möjligt att få ett så kallat LOVA-bidrag för mottagningsanordningar för svartvatten men inte för andra alternativa tekniklösningar.

En annan viktig slutsats från rapporten är att användningen av kemiska campingtoaletter starkt bör ifrågasättas ur en miljöaspekt då dessa ofta kräver saneringsvätskor som innehåller bekämpningsmedel för att motverka lukt. Felaktigt tömda kan dessa slå ut känsliga komposterande toalettavfallssystem.

– Vi kan konstatera att det idag inte finns någon godkänd saneringsvätska för bruk i båttoaletter. Trots detta används kemiska campingtoaletter flitigt i Sverige av fritidsbåtsägare. Det finns dessutom idag betydligt fler saneringsvätskor på marknaden än vad som är tillåtna av Kemikalieinspektionen. Och flera av de vätskor som vi har kunnat hitta i Sverige råder det en oklarhet kring huruvida de är biocidprodukter, eller något annat, avslutar Erik Noaksson.

Rapporten ”Möjligheten till en hållbar lösning av toalettavfallshanteringsfrågan i fritidsbåtar och på land genom teknikupphandling” finns att ladda ned i sin helhet från Jegreliusinstitutets hemsida www.jegrelius.se

Info: www.renbotten.nu

Bilden är från Bullandö marina 2011.

Svenska Seglarförbundets Historiska Utskott i samarbete med Sjöhistoriska Museet inbjuder till Historiska Dagen på Sjöhistoriska Museet lördagen 19 november 2011 kl. 10 – ca 15.

KSSS, Kungl. Svenska Segelsällskapet, bildades 1830 och är Sveriges äldsta segelsällskap. På Historiska Dagen kommer vi att berätta om dess historia från början till våra dagar.

Författarna Erling Matz och Magnus Ullman har båda skrivit böcker om KSSS med anledning av 150 årsjubileet 1980 respektive 175 år 2005 och Robert Ekstrand på Sjöhistoriska Museet har fina videofilmer. De kommer alla tre att berätta och visa upp händelser och situationer från KSSS rika tillvaro.

Deltagaravgiften 160 kronor inkluderande lunch på museet erläggs kontant till HUs representant vid ankomsten till museet.

Förhandsanmälan nödvändig till Maivor Bergau tel 08-39 31 02, e-post bergau@glocalnet.net eller till Åsa Blomqvist-Jonsson på Sv Seglarförbundets kansli 08-459 09 93, e-post asa@ssf.se senast måndag 14 november 2011.

Arrangörer: Seglarförbundets Historiska Utskott och Sjöhistoriska Museet

Miljösatsningarna i de halländska fritidsbåtsanläggningarna tas i bruk på bred front. Först ut med att kunna använda sin med LOVA-bidrag finansierade spolplatta blev Finnasandens Båtförening i Onsala. Och fler står på tur runt Kungsbackafjorden; Kungsbacka Båtsällskap och Gårda Brygga räknar också med att bli färdiga till höstupptaget. Även i söder sker förbättringar – Halmstads Segelsällskap kan nu som enda hamn vid Nissan erbjuda kontrollerad skrovtvätt.

Att statliga LOVA-bidrag (Lokala Vattenvårdsåtgärder) gör skillnad är det inga tvivel om. Sedan hamnföreningarna i länet fått kännedom om möjligheten att söka LOVA har ett intensivt planeringsarbete tagit vid utmed den långa kuststräckan.

Ett tydligt ekonomiskt incitament i kombination med kunskap om miljösituationen i Västerhavet och regelverken har gjort att elva anläggningar sökt LOVA-bidrag 2010, och nu är fler på väg att fylla i årets ansökan. Men fortfarande saknar många båtägare möjlighet att tvätta sina skrov på ett ur miljösynpunkt acceptabelt sätt. Av länets fler än 12 000 båtplatser, har endast 2 400 tillgång till en godkänd spolplatta med efterföljande rening i sin hemmahamn. Hjälp finns dock att få även 2012, nya pengar är aviserade och möjligheten att söka är öppen fram till 30 november.

Finnasandens Båtförening, Kungsbacka
Klas Oskarsson, som är ordförande i föreningen och den som arbetat med projektet, är mycket nöjd med den gjorda investeringen.

– Du ser själv att allt fungerar väl och att den fem meter breda spolplattan effektivt samlar upp spolresterna, säger Oskarsson. För de åttio medlemmarna och andra som använder hamnen för upptag blir det nu obligatoriskt med skrovtvätt före borttransport av båtarna.

Båtfjordens Hamn i Varberg långt framme
Hamnen som fick mest i LOVA-bidrag har också kommit längst i sina satsningar på miljöförbättringar och service till kunderna.

– Vi har haft en fantastiskt bra säsong, säger Båtfjordens ordförande Kenneth Berntsson. En minst tjugoprocentig ökning och många väldigt nöjda gäster har blivit årets resultat av gjorda investeringar. Två tydliga målgrupper, gästbåtar och husbilar, vänder sig hamnen till. Båtfjorden hade som en av få anläggningar i länet redan tidigare godkänd spolplatta med rening.

– I sommar har vi utökat med en ny servicebyggnad, toaletter och duschar, brunn i marken för husbilarnas avlopp, utslagsvask för Porta Potti och inom kort har vi våra sugtömningsstationer i drift. Även sjömacken, där vi som enda mack i länet kan erbjuda Alkylatbensin via slang, har tagits emot bra, fortsätter Berndtsson.

Sugtömning i Kungsbackafjorden
Gottskärs hamn och Enens båtägares förening har som första anläggningar i Kungsbacka satsat på sugtömningsstationer.

Dessa är redan i drift och betjänar fritidsbåtar med fjorden som hemmahamn samt gästande båtar. En stor och tydlig skylt signaler budskapet från Gottskärs hamn till sjöfararna på väg in. En viktig detalj för att anläggningen skall komma till så stor användning som möjligt.

Region Halland informerar
Även den här hösten satsar Region Halland på att informera om och hjälpa fritidsbåtsföreningarna med LOVA-ansökningar.

Region Halland hjälper bland annat till på plats med råd och goda exempel från andra hamnar, informerar på styrelsemöten och bidrar med kontakter.

Kontakt: Lennart Benson, Utvecklare, Region Halland, 070-654 67 07 lennart.benson@telia.com

Gert Erlandsson, Samordnare miljö- och klimatfrågor, Region Halland, 035-17 98 22 gert.erlandsson@regionhalland.se

Foto: Region Halland.