Eskaderseglingar har alltid varit populära och varje sommar arrangeras längre eller kortare färder med varierande antal deltagare. En av fördelarna med denna form av långfärder är att oerfarna båtägare kan få stöd och hjälp av den erfarna eskaderledningen. Inför olympiaden i Helsingfors 1952 tillsatte SMU:s verkställande utskott en eskaderkommitté om tre personer med uppdrag att organisera en färd till Helsingfors.
Finlands Motorbåtsförbund ordnade 130 förtöjningsplatser i Helsingfors och i Ekenäs. Kommittén fick hela 114 anmälningar. Planeringsarbetet gick mycket bra.
Den 13 juli 1952 samlades alla i Furusund för utklarering. Enligt planen skulle därefter eskadern gå till Fejan och tidigt på morgonen den 14 juli starta resan över Ålands hav. Men till Furusund ingick på förmiddagen rapport om dåligt väder. De mindre båtarna avråddes från att lämna Furusund. Andra avgick planenligt till Fejan. På eftermiddagen blev det plötsligt ändrade order från säkerhetstjänsten.
Alla tillråddes att starta.
Detta meddelande fick ödesdiger betydelse. Eskadern skingrades i det hårda vädret. Många sökte sig nödhamn i åländska hamnar och återvände småningom till Sverige, en mindre grupp av litet större motorbåtar fullföljde resan och fick lön för mödan och ett synnerligen gästfritt mottagande av de finska värdarna.
