Floddelfinerna utsätts för en allt hårdare press och är ett allvarligt tecken på dåligt hälsotillstånd hos världens floder. Gifter från jordbruk och industri, dammbyggen och ohållbart fiske, är några av bovarna bakom. Det visar en ny rapport från Världsnaturfonden WWF som idag presenteras under den internationella Vattenveckan som pågår i Stockholm.
– Floddelfinerna är några av jordens mest hotade däggdjur och viktiga flaggskeppsarter för hur floderna mår. Minskande populationer är en allvarlig larmsignal om att kvalitén och kvantiteten på både sötvatten och dricksvatten för människor är i fara, säger Anna Forslund, sötvattensexpert på WWF i Sverige.
Floddelfiner och tumlare lever i några av världens största floder – bland annat Yangtze, Ganges, Mekong, Indus och Amazonfloderna. Yangtzedelfinen räknas som utrotad och i Asien är alla floddelfiner klassade som starkt hotade enligt Internationella naturvårdsunionen, IUCNs rödlista. I Yangtzefloden lever också den fenlösa tumlaren, en sötvattensform av den asiatiska tumlaren som minskat kraftigt och i dag uppskattas antalet till cirka 1800. I Indien lever färre än 2 000 Gangesdelfiner utmed en 600 mil lång sträcka vid Ganges och Brahmaputra. De har blivit alltmer isolerade och har fått svårare att hitta mat och partner för att fortplanta sig. I Indusfloden i Pakistan finns inte mer än 1 600-1 700 djur kvar i fem olika populationer. Endast ett fåtal anses livskraftiga. I Sydamerika är situationen fortfarande ljusare med ett 40 000 djur kvar, men dammbyggen, gruvindustri och ohållbart fiske är växande hot även mot dessa delfiner.
Många floddelfiner har höga gifthalter i sina kroppar vilket är en skrämmande varning om de hot som finns mot såväl människor som djur. Att säkra naturliga flöden och jordbruksmetoder, ett hållbart fiske samt sundare principer för dammbyggen krävs för att sköta ekosystemen på ett mer effektivt och ekologiskt hållbart sätt, visar bland annat rapporten ”River Dolphins & People, Shared rivers, Shared future”. Att bevara biologisk mångfald och minska fattigdomen hänger intimt samman.
– Hälften av världens sötvattensekosystem har försvunnit på hundra år. Miltals med diken, kanaler och dammar runt om i världen har grävts för att leda bort vatten för att bevattna åkrar och reglera vatten för kraftverksproduktion. Våtmarker och slingrande floder som naturligt hållit kvar vattnet har dikats ut och naturens reningsverk har försvunnit i en rasande takt, säger Anna Forslund.
De förödande översvämningarna som drabbat 17 miljoner människor i Pakistan är en allvarlig prövning för den hotade Indusdelfinen. En effekt kan bli att de flyttar ut från sina vanliga områden och stannar kvar där när vattennivåerna återgår till det normala.
Utfiskning och föroreningar är hot mot till exempel den akut hotade Irrawaddydelfinen som lever i Mekongfloden i Sydostasien. Idag finns bara cirka 80-100 individer kvar.
Fakta: Det går att urskilja sju arter av delfiner eller tumlare som hela sitt liv befinner sig i sötvatten. De egentliga floddelfinerna är Gangesdelfinen, Yangtzedelfinen, Indusdelfinen och Amazonas-delfinen som har fått sina namn av floderna de lever i. Förutom dessa finns det även några marina arter där tydliga sötvattenspopulationer har formats. Dessa är Irrawaddydelfinen, den fenlösa tumlaren som lever i Yangtzefloden och Guyanadelfinen som lever i Amazonas- och Orinocofloden i Sydamerika.
