12 juni, 2013

Brister i många kommuners säkerhet vid vatten

Varje dag inkommer cirka två larm till SOS om pågående drunkning – tillbud som kräver snabb hjälp. För att detta ska lyckas, krävs nära tillgång till livräddningsutrustning – specificerat i allmänna rådets kommentarer SRVFS 2007:5.

För fem år sedan, i december 2007, publicerade Statens Räddningsverk (numera MSB) allmänna råd och kommentarer om utrustning för vattenlivräddning vid hamnar, kajer, badplatser och liknande vattennära anläggningar, SRVFS 2007:5. Tyvärr är det många kommuner som inte följer det allmänna rådet när det gäller att placera ut livräddningsutrustning vid vatten. Om fler kommuner följde riktlinjerna skulle flera drunkningsolyckor kunna undvikas.

Vid olyckstillbud i vatten eller på is krävs alltid snabb hjälp. En effektiv räddningsberedskap kräver att allmänheten har omedelbar tillgång till enkel och väl fungerande livräddningsutrustning samt kunskap om hur den ska användas.

Utrustning för vattenlivräddning
Riktlinjerna slår fast att det bör finnas livräddningsutrustning; såsom livboj, livräddningshake och livräddningsstege, på platser där behov finns. Exempel på på nödvändiga platser är kajer, kanaler och andra vattendrag i tätorter där är vanligt att människor är nära vatten. Särskilt riskfyllda platser bör ha ytterligare kompletterande utrustning såsom räddningsbåt eller flotte.

Placering av utrustning för vattenlivräddning
Utrustningen bör sättas upp väl synlig och nära vattnet. I tätorter och i hamnar bör utrustning för vattenlivräddning placeras med högst 200 meters mellanrum. På badplatser bör utrustningar placeras med högst 100 meters mellanrum. Fasta kajstegar bör placeras med högst 50 meters mellanrum.

Allmänheten kan hjälpa till
Det är bra om invånarna gör kommunen uppmärksam på om det saknas livräddningsutrustning eller om den är trasig. Ofta är det räddningstjänsten i kommunen som utövar tillsyn över att det finns livräddningsutrustning i tillräcklig omfattning.