Fler fall av sjöräddning under första halvåret 2017

Antalet sjöräddningsinsatser ökade under första halvåret 2017 jämfört med samma period föregående år, från 416 insatser till 477.

– Stark vind är en bidragande orsak till att antalet sjöräddningar ökar. Fel på en båt såsom motor- och roderhaverier kan få större negativa säkerhetseffekter vid vindökningar, säger Lars Grantinger, driftchef på Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral.

På Sjöräddningssällskapet har man också noterat allt fler medlemsuppdrag.

Av de totalt 477 sjöräddningsinsatserna från 1 januari till och med den 30 juni i år rörde 276 fall fritidsbåtar, att jämföra med 616 fritidsbåtsrelaterade fall under året innan. Säsongen startade tidigt med högtryck i maj vilket föranledde fler sjöräddningar än vanligt redan under försommaren.

– Stark vind är en bidragande orsak till att antalet sjöräddningar ökar. Fel på en båt såsom motor- och roderhaverier kan få större negativa säkerhetseffekter vid vindökningar. Båtar kan bli mer svårmanövrerade och förtöjningar kan lossna med skador som följd, säger Lars Grantinger, driftchef på Sjö- och flygräddningscentralen.

Den vanligaste larmorsaken har varit maskin/propellerhaveri (19 procent av larmen), följt av grundstötning (13 procent), observationer av drivande båtar (12 procent), hårt väder/utsatt läge (10 procent) samt drunkningstillbud (6 procent).

Sjöfartsverket ansvarar för svensk sjöräddning och den bygger på samverkan mellan myndigheter, frivilligorganisationer, rederier och grannländer. Sjöräddningssällskapet fortsätter att spela en viktig roll som resurs i arbetet med att undsätta nödställda. Under årets första halvår larmades frivilliga sjöräddare från Sjöräddningssällskapet ut i 70 procent av fallen där någon form av räddningsenheter användes. Utöver Sjöräddningssällskapet används även fartyg och flygande resurser från Sjöfartsverket, Kustbevakningen, de kommunala räddningstjänsterna samt polisen inom sjöräddningstjänsten.

Även de mindre akuta insatserna har ökat. Trenden med att allt fler fritidsbåtsägare hör av sig till Sjöräddningssällskapet om hjälp när läget inte är akut fortsätter. Det kan handla om motorstopp och tamp i propellern, händelser som inte klassas som räddningstjänst.

– Våra frivilliga får alltmer att göra och det visar att de frivilliga krafterna behövs. Det gynnar även sjösäkerheten att vi kan hjälpa till i ett tidigt skede. Då kan vi hålla nere antalet allvarligare incidenter och spara resurser för samhället, säger Niklas Jendeby, kommunikationsledare på Sjöräddningssällskapet.

Bilden:

Sjöfartsverket och Sjöräddningssällskapet under gemensam insats. Foto: John Jonsson.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*