Får man uttrycka sig hur som helst om båtlivet?

Det har varit en ovanligt kall och tidvis regnig vår i år med få tillfällen att ta sig till hamnen för att starta upp vårarbetet. Även om vädret har varit lite svårflörtat i år så känns många andra företeelser igen.

Våra kära miljövänner brukar återkomma vid den här tiden varje år med diverse utspel, men har i år under ett par veckors tid formligen bombadera media med uppgifter om hur båtfolket förstör havsmiljön. Jag har samlat ihop olika inslag av formuleringar och budskap, vars syfte borde vara att hjälpa båtägarna i det viktiga miljöarbetet men hittar ingen ödmjukhet i sätten att uttrycka sig för att bli tagna på allvar.

Naturskyddsföreningen påstår i ett inslag i SVT 5 maj att det idag inte finns några miljökrav på båtmotorer inom EU. De kräver därför att alla äldre tvåtaktsmotorer omgående ska förbjudas medan andra är lite försiktigare och föreslår en utfasning av något slag.

I andra inslag sägs att båtägarna kör alldeles för fort eller att antalet bryggor och båtar ökar konstant, med en underton att både bryggor och båtar i stället borde minska i antal annars kommer ekosystemet att kollapsa när ålgräset dör ut och djuren förlorar sina fortplantningsområden. Det lär enligt Havsmiljöinstitutet finnas 110 000 bryggor i landet som dessutom sägs öka i antal med 1 700 varje år.

Våra giftiga båtbottenfärger finns också med i ett medieinslag. Dessa är förstås designade just för att läcka ut gifter i havet och som dessutom förorenar vid avspolning på land. På vissa platser dessutom i sådan omfattning att man skulle kunna bedriva en lönsam gruvdrift och utvinna koppar på platsen. Ambitionen är tydlig, totalförbjud alla biocidfärger.

Är alla dessa TV-inslag inslag seriösa eller vill någon bara få lite uppmärksamhet i media till priset av lite skrämselpropaganda? Naturskyddsföreningens påstående är felaktigt och har också påtalats av Båtlivs chefredaktör. Miljöministern Per Bolund (M) säger att ett förbud mot tvåtaktsmotorer i Sverige riskerar att strida mot reglerna för EU:s inre marknad och inslaget har numera redigerats om. Båtägarna kör för fort. Ja, det är fri fart på sjön utom där fartbegränsningar anges. Att vissa bryggor, till exempel flytbryggor skuggar botten och påverka växtligenheten är känt och måste beaktas i fortsättningen.

Rapporten om 110 000 nya bryggor sedan 1960-talet, vilket i dag motsvarar en ökning med nästan 160 procent, är en ökningstakt som, om den fortsätter, idag skulle motsvara cirka 1 700 nya bryggor per år. Dock inga uppgifter om att det årligen byggs 1 700 nya bryggor. I dag finns andra trender avseende förvaring av till exempel dagtursbåtar som visar att dessa oftare tas upp på land efter användning. Inte heller ett ord om alla byggda spolplattor för de båtklubbar som vinterförvarar båtar bottenmålade med biocidfärg.

Tack och lov fanns också ett inslag från en båtklubb som hävdar att man ligger tio år framåt i tiden i sitt miljöarbete. Det viktiga miljöarbetet, som ger direkta avtryck, bedrivs ute i våra båtklubbar. Samarbete med det organiserade båtlivet är en förutsättning för ett seriöst miljöarbete. Något som aldrig kan uppnås genom populistiska eller illa genomtänkta utspel i media. Starta i stället tillsammans förslagsvis en rikskampanj för att kartlägga förekomsten av TBT i fritidsbåtskrov byggda för 1990 och presentera sedan en plan för hur dessa båtar ska saneras. Då kan vi tala om miljönytta.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*