SBU:s svar om spärrfärger

Vid årets Båtriksdag hade Saltsjön-Mälarens Båtförbund motionerat om finansieringshjälp från SBU till ett projektet som SMBF redan startat. Det gällde ett forsknings-/utvecklingsprojekt beträffande spärrfärger. De ville att projektet skulle utföras av två forskare, Emilio Pinori och Anders Lorén, på RISE -Research Institutes of Sweden (f.d. Statens provningsanstalt).

Båtriksdagen avslog motionen. Här är motiveringen från SBU:s Miljökommitté (MiK).

Lite bakgrund till vår ståndpunkt angående spärrfärger och vårt svar på motion 13.

Vi har i vårt Miljöprogram som antogs i november 2019, klart sagt att vi inte förordar användningen av spärrfärger.

Varför tycker vi så?

Vi ser ett stort problem med att det fortfarande finns äldre färglager med TBT-innehåll på ett antal av våra äldre fritidsbåtar.
Vi tycker inte att dessa ska vara kvar och kunna öka risken för föroreningarna i vatten och på mark och sediment. Om vi gömmer dem bakom en spärrfärg skjuter vi bara problemet på framtiden och förlitar oss på att någon annan åtgärdar problemet senare.

Vi förordar inte blästring som saneringsmetod, utan anger den som en av flera metoder. Vi försöker vara tydliga med att saneringsarbetet ska utföras på ett säkert sätt och att inga föroreningar ska släppas ut till miljön. Likaså ska personskydd användas.

Det finns en studie, som gjorts 2015 på Stockholms universitet ”Undersökning av spärrfärgers effektivitet”, som visar på osäker funktion.

En rapport från Föreningen Sveriges Varv, ”Miljöregler och lösningar vid högtrycksspolning och bottenmålning av handelsfartyg” oktober 2012, ger en tydlig bild av hur viktigt underarbetet och kontrollen av färgskiktens tjocklek är för att klara underhållsarbetet enligt myndighetskrav.

Flertalet båtägare har inte den kompetensen som behövs för att bedöma om underlaget klarar kraven för att en målning med spärrfärg kommer att fungera. De äldre båtar med tjocka, krackelerande färglager behöver antagligen ett grundläggande arbete, för att ge ett lämpligt målningsunderlag, som inte blir så mycket mindre riskfyllt, än att sanera hela botten. Det är inte ärligt att påstå att detta är ett lätt arbete.

Transportstyrelsen gjorde en projektansökan ”TBT och biocider i båtskrov – Hur saneras de bäst?” i september 2018. Ska vara klart under 2020.
Transportstyrelsen förordar inte heller spärrfärger. Låt oss invänta deras resultat.

Att vissa kommuner försöker förbjuda all användning av bottenfärger med kopparbiocider även i de områden som är tillåten enligt Kemikalieinspektionens regler för godkänd användning vid deras tillståndsgivning, borde få en juridisk prövning.

Vi bör se till så att det inte finns någon TBT kvar på våra båtar, så vi slipper anklagas för att fortsatt sprida dessa föroreningar.
De äldre föroreningar som finns i sediment och mark, har uppkommit genom användning av produkter som godkänts för denna användning. När de förbjöds efter att myndigheterna hade kommit på bättre insikt om farorna, ställdes inte krav på att de skulle tas bort.

Om spärrfärger skulle användas för att hindra läckage från underliggande färglager, hur skydda botten mot beväxning sedan? Spärrfärgen ger inget skydd mot beväxning och får inte borstas i båtbottentvätt.

Miljökommittén

4 reaktioner till “SBU:s svar om spärrfärger”

  1. Spännande att läsa att sbu som skall företräda Sveriges båtklubbar inte ger mälar eller insjö klubbar möjlighet att få medel för en studie av spärrfärger funktion!
    Sedan att avsluta med knorren att den inte går att användas med beväxtningshämande bottenfärg är skrämmande att läsa
    Rekommenderas att den skall “skyddas” med hård botten färg av leverantörer

    1. Den huvudsakliga orsaken SBU;s Miljökommitténs motstånd mot spärrfärger handlar om att vi inte vill riskera att någon målar över TBT-färg. Detta kan innebära att man invaggas i en tro matt man löst ett problem när man istället riskerar att förvärra situationen. TBT är i farlighet jämförbart med dioxin och får någon båtägare som är ovetande om farligheten för sig att slipa ner sin båtbottenfärg utan rymddräktsliknande skyddsutrustning har man utsatt sig och sin omgivning för risker som ingen vill utsättas för. Från vår synpunkt finns ingen anledning att rekommendera spärrfärger till båtägare eftersom det mest handlar om en affärsidé från färgtillverkarnas sida. Har man kvitto på att ingen TBT-färg finns på skrovet bör det vara enklare att avlägsna den biocidfärg som finns än att lägga på ytterligare ett lager som förr eller senare också måste avlägsnas.

  2. hur gör jag med min gamla träbåt där botten färgen har trängt in en bra bit i borden.Skall jag blästra eller ren skrapa den , då har jag inga bord kvar pluss att alla kopparspikar kommer fram, skall jag dra ut dom. Jag tycker det diskuteras mycket om plast båtar men inget om gamla träbåtar.

    1. Frågan är mest aktuell i Stockholm och där har Stockholm stad gett dispens och kommer inte bedriiva tillsyn på träbåtar. Det betyder inte att det är fritt fram att använda vad som helst, utan handlar bara om att träbåtar slipper kravet på sannering. BIocidfärger i är tillåtna på samma sätt som tidigare, dvs i Mälaren inte allt och i Saltsjön av typ godkänd för Östersjön.
      / Peter Karlsson, Verksamhetschef, Svenska Båtunionen.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*