America’s Cup-legendaren Dennis Conner till Allt för sjön

En verklig legendar i den internationella seglarvärlden, Dennis Conner, kommer till båtmässan Allt för sjön för att avslöja världspremiären av en ny internationell nationstävling med elitseglare. Fortsätt läsa America’s Cup-legendaren Dennis Conner till Allt för sjön

Största seriebyggda båten någonsin på Allt för sjön

Hallberg-Rassy 57 ställs ut på Allt för sjön i Älvsjö, Stockholm 1–10 mars. Den över 18 m långa segelbåten är den största seriebyggda båten som någonsin visats på Allt för sjön. Fortsätt läsa Största seriebyggda båten någonsin på Allt för sjön

Rigga för ett harmoniskt båtliv utan härskare

I förra numret berättade jag lite om hur snabbt det kan gå att du själv blir en härskande energitjuv i båten. Och som alltid, i synnerhet i en båt, kan det bli en kraftig växelverkan mellan två eller flera personer i en besättning där ett energilöst sinnestillstånd snabbt smittar av sig på andra som börjar ryta ifrån på samma härskande vis och konflikter och bråk är ett faktum. Så vad kan du göra för att värja dig från en energitjuv utan att själv bli en som skäller tillbaka?

När någon är i affekt, alltså i ett lågt och kraftigt negativt sinnestillstånd, så är det av en anledning. Det är lätt att dra förhastade slutsatser när man redan är irriterad över något eller någon och då går mycket av det vi säger aldrig fram. Båda partner generaliserar, förvränger och lämnar ute information och när någon då uttrycker ett behov eller förväntan så blir det aldrig någon exakt observation utan bara fragmenterade tolkningar, vilket ofta leder till konflikter.

Genom att aktivt lyssna och försöka ta reda på exakt vad det är som gör att personen desperat behöver energi genom att härska över andra, så visar du personen att du verkligen lyssnar och då brukar det negativa energiflödet avta. Och lyssna kan man göra även om man inte är helt överens och tycker samma sak.

Dock blir det mycket enklare att komma till en lösning och resultat när båda eller flera parter kan diskutera och kommunicera kring en lösning utan att en eller flera känner sig energilösa, kritiserade, åsidosatta eller nedtryckta i durken.

Här är några tips på hur du kan bemöta en härskare utan att bli en själv:

  1. Lyssna på din partner och besättning med inlevelse och på vad de har att säga. Vad är det som egentligen vill bli sagt?
  2. Möt din partner och besättning med empati utan att du behöver dela personens värderingar (sympati).
  3. Återberätta vad personen har sagt till dig så att personen hör att du har uppfattat rätt.
  4. Tala om vad du själv vill ha sagt tydligt och sakligt men utan värderingar.
  5. Säkerställ och återkoppla att det du har sagt har uppfattats rätt och be personen återberätta vad du har sagt.
  6. Gå igenom vad som behöver göras för att hitta en varaktig lösning som kan tillgodose bådas eller allas behov på ett tillfredsställande sätt.

Vill ni ha hjälp? Maria Lannér är certifierad ledarskapscoach och hjälper kunder med att hantera sin kommunikation i relationer både på båt och på land, privat och i arbetssituationer. Maila till maria@neptunia.se

Grattis till minst tre medlemskap i SBU!

Först och främst är du medlem i din båtklubb, där du säkert har god pejl på verksamheten. Om inte finns det många båtgrannar att fråga i hamnen.

Dessutom betalar du en avgift till det båtförbund som din klubb tillhör. Den avgiften varierar mellan 5 och 30 kr beroende på hur omfattande förbundsverksamheten är. Om den informeras oftast på respektive förbunds hemsida eller via infoblad till klubben. Hur infobladen sedan sprids inom klubbarna kan variera mellan brevutskick till alla medlemmar, E-post till de som angivit sådan adress i BAS, anslag på klubbstugan, muntlig info vid något möten eller ingen info alls.

Om du har bryggplats i en förening och vinterplats i en annan förening och bägge klubbarna är medlemmar i ett båtförbund betalar du med all säkerhet också två medlemsavgifter till både förbund och Svenska Båtunionen (SBU).

Den årliga avgiften till SBU är 70 kr. Formellt är det båtförbunden som är medlemmar och båtklubbarna med sina medlemmar benämns bara som en numerär, alltså vi som betalar alla medlemsavgifter. Det vore önskvärt om man kunde uttrycka sig lite mer vårdat om oss båtägare än att bara bli betraktad som en numerär.

 

Sveriges Hembygdsförbund, en ideell riksomfattande organisation med samma organisationsstruktur som SBU, har hembygdsföreningar och andra föreningar, som är organiserade i regionala hembygdsförbund. De har i sina stadgar på ett värdigt sätt reglerat att medlemmen i den enskilda föreningen också är medlem i både i det regionala förbundet och huvudorganisationen. Icke att blandas ihop med demokrati, rösträtt och annat inflytande.

Diskutera gärna ett sådan benämning på oss som nu bara tillhör en numerär vid den kommande Båtriksdagen i Linköping!

På annan plats i tidningen får du mer information om medlemsavgiftens fördelning på olika verksamheter och alla medlemsförmåner. Där anar du säkert att dessa är långt mer värda än de 70 kr du betalar. Fråga gärna de representanter som varje år beslutar om avgifter och verksamhet till gagn för båtlivet och alla båtmänniskor.

 

I förra numret av Båtliv berättade vi om en familj som genade genom ett sälskyddsområde och fick betala 20 000 kr i böter. Vi fick häftiga reaktioner på innehållet och kan kategorisera i tre högar; Kustbevakningens agerande, lagar och regler ska följas och om det idag finns behov av sälskyddsområden.

De flesta inläggen har vi svarat på, men det kvarstår att Kustbevakningen känner sig utpekad, man följer ju bara givna bestämmelser och jag har även inbjudits att följa med på något uppdrag.

Att lagar och regler ska följas är självklart och bötesbeloppet indikerar bara att vederbörande tjänar en massa pengar, radarbilden är tydlig, bara att betala och sluta att klaga.

Till sist har också läsare ifrågasatt behovet av alla sälskyddsområden med tanke på dagens omfattande sälbestånd och Naturvårdsverkets beslut om skyddsjakt. Kanske en fråga som SBU kan ta upp med Naturvårdsverket eftersom förhållanden är helt annorlunda idag jämfört med 70-talet då dessa områden inrättades. Tack för alla inlägg och tipsa gärna om annat som kan behandlas i en krönika.

När detta nummer når er läsare har Västkusten redan hunnit nosa på kommande båtsäsong via årets första båtmässa medan ni på Ostkusten får vänta någon vecka till. Nu börjar man få vittring på sommarens båtliv igen.

Hur många båtar finns det i Sverige?

Enligt Nationalencyklopedin är en båt: ”i vid mening en mindre farkost för färd på vatten, framdriven med hjälp av paddlar, åror, segel eller motor”.

Med den definitionen blir det väldigt många båtar. Men låt oss räkna bort alla som inte bär minst en människa, till exempel barkbåtar, radiostyrda båtar, och små plastbåtar avsedda för lek i badkar och plaskdammar. Ubåtar kan inte heller räknas, de är ju avsedda för transporter under ytan.

Låt oss hålla oss till fritidsbåtar, som de flesta läsare av denna skrift har intresse av. Sedan förra året definieras ett flytetyg under 24 meter som båt. Är det 24 meter eller längre kallas det fartyg. (Tidigare gick gränsen vid tolv meter.)

Den senaste stora undersökningen av båtlivet i Sverige genomfördes 2015, på uppdrag av Transportstyrelsen. Den visade att var sjunde hushåll i Sverige är med båt. Av dessa var 92 procent i sjödugligt skick, sju procent reparationsobjekt och en procent var vrak.

Det fanns då, i runda slängar eftersom felmarginalen bedömdes vara runt 16 procent, 756 000 sjödugliga båtar i landet. Av dem var hälften jollar, ekor eller roddbåtar. En tredjedel var dagtursbåtar, och var tionde en ruffad motorbåt avsedd för övernattning. Gissningsvis är storleksordningarna ungefär desamma idag, fyra år senare, trots den nya definitionen av vad som är båt.

Varenda båtägare vet att innehavet är ett kärt besvär. Ofta underbart, stundtals irriterande. Dessutom finns det vissa risker med att ge sig ut på vågorna.

Nej, jag vill inte avråda någon från att skaffa båt, tvärtom. Men havet kan vara nyckfullt och sjöarna förrädiska. Vädret växlar, grejer krånglar och skeppare som slarvar kan ställa till stora problem för sig själva och för dem som är med ombord.

Därför är det obegripligt att vissa båtägare ännu inte är medlemmar i Sjöräddningssällskapet.

Det kostar bara 2 kronor och 19 öre om dagen.

För det får man inte bara äran av att bidra till att rädda liv till sjöss. Sällskapet svarar för 80 procent av all sjöräddning i Sverige. Runt hela kusten, i Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren, Storsjön, Siljan/Runn och flera mindre sjöar i Kronoberg.

Som medlem får man också rätten till förebyggande utryckning, det vill säga hjälp med bogsering och annat även om man inte befinner sig i en nödsituation. Den hjälpen får man även i Finland, Norge, Åland och delar av Danmark via Sällskapets systerorganisationer.

Hur går det här ihop? Vad kostar det på skattsedeln?

Inte ett öre.

Allting bygger på ideellt arbete; att 2 300 frivilliga hjältar är beredda att rycka ut snabbt, dygnet runt, året runt, från Sällskapets alla stationer.

Inte medlem? Vad väntar du på?

Ny hamnguide om Furusundsleden

Förlaget Brixham Books nya hamnguide om Furusundsleden – från Stockholm till Söderarm – kommer ut till Båtmässan Allt för Sjön 2019. Här presenteras 40 hamnar med flygbilder, sjökort och grafik samt detaljerade kartor om insegling och lämpliga ankarplatser. Fortsätt läsa Ny hamnguide om Furusundsleden

Uppdaterad med fler utställare: Elbåtsmässa på Djurgården i maj

Sjöhistoriska museet i Stockholm arrangerar 11–12 maj Sveriges första elbåtsmässa. Båtarna och andra produkter ska visas utanför museet i Djurgårdskanalen och på gräsmattan. Fortsätt läsa Uppdaterad med fler utställare: Elbåtsmässa på Djurgården i maj