Nedskräpning i havet – ett helt onödigt miljöproblem

 

Skräp skadar, kostar pengar och skapar otrygghet. Helt i onödan. Så det borde vara självklart för oss alla att motverka nedskräpning.

– Att bli en del av problemets lösning är både enkelt och gratis, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent. Hon är kvinnan bakom Sveriges största manifestation mot nedskräpning.

Vi ser det överallt. Skräpet. Fimp- och snuspåseströsslet vid busshållplatsen, de använda hundbajspåsarna som en snitslad bana längs skogsstigen, tomburkarna och take away-muggarna som solkiga pärlband i vägrenen.

– Nedskräpningen är ett av världens snabbast växande miljöproblem. Förutom att den skadar djur och miljö och kostar samhället stora summor varje år, så skapar nedskräpning otrygghet, förfular miljön och är ett slöseri med resurser, säger Johanna Ragnartz.

Skräpet finns numera överallt. I städer, skogar och – inte minst – i våra vattendrag.

– Om inget görs kan det finnas mer plast än fisk i haven år 2050. Hela 80 procent av skräpet i våra hav kommer från land och plast är det absolut vanligaste skräpet.

Under åren 2010 till 2014 minskade nedskräpningen i Sveriges tätorter sakta men säkert, enligt Håll Sverige Rents sammanställning Skräprapporten 2016. Men 2015 vände kurvan uppåt igen, med i genomsnitt 5,3 skräp per tio kvadratmeter stadsmiljö.

Så hur hamnade vi här? Och, viktigast av allt, vad kan vi göra åt det?

Vi kan göra mycket och med relativt små insatser, om vi tar den sista frågan först. Det handlar som så ofta om att förändra attityder och öka kunskap. Och i det ryms också svaret på den första frågan.

– Beteendeforskning visar att människor gör som andra gör och att grupptryck och sociala normer spelar en stor roll för våra val. Om en plats redan är nedskräpad är det lättare att fler slänger skräp där, säger Johanna Ragnartz.

Men det fungerar också omvänt – om vi ser människor plocka upp skräp har det en tendens att påverka oss i positiv riktning.

Det första steget mot en renare, tryggare och friskare miljö för oss alla är så klart att aldrig slänga skräp på andra ställen än i soptunnor och papperskorgar.

Nästa steg kan vara att plocka upp skräp man stöter på i sin vardag. Man kan börja enkelt enligt devisen ”ett skräp om dagen”, och därefter trappa upp i egen takt. Kanske ta för vana att ha en tom påse i fickan, så är man alltid redo att ta itu med vilsekomna tomburkar och godispapper på väg till jobbet eller på hundpromenaden.

Från Håll Sverige Rents sida jobbar man aktivt med skräpplockande i den årligen återkommande kampanjen Vi Håller Rent.

– Det är en fantastisk kraftsamling där nästan 800 000 människor varje år går ut och plockar skräp tillsammans. Och det är inte bara de som plockar skräp som påverkas, även personer som ser skräpplockarna får en tankeställare. Många vittnar om att människor kommer fram och frågar vad de håller på med när de plockar skräp, säger Johanna Ragnartz.

Ett av kampanjens syften är att öka förståelsen för skräpproblemet och dess konsekvenser.

– Det som är så pedagogiskt med att ge sig ut och plocka är att man verkligen ser skräpet och vilket stort problem det är. Det tror jag är den största drivkraften för att få oss människor att verkligen ändra våra beteenden, säger Johanna Ragnartz och tillägger:

– Och det bästa är att nästan en miljon svenskar redan plockar skräp efter andra! Det tycker vi är fantastiskt – och det är något som vi vet att många faktiskt inte känner till.

Även om nyheter och larmrapporter om nedskräpningen och dess konsekvenser kan vara tunga att ta till sig finns det inga skäl att tappa sugen någon längre stund, menar Johanna Ragnartz.

– Nedskräpning är världens lättaste problem att bli av med. Vi kan faktiskt bara sluta att skräpa ner. Vi kan påverka andra att låta bli. Och vi kan plocka upp det skräp vi ser.

 

 

FAKTA

Vi Håller Rent

• Årligen återkommande kampanj mot nedskräpning. Förra året var nära 800 000 människor runtom i Sverige med och plockade skräp.

• Vid sidan av att engagera människor i att skräpplockning är Vi Håller Rent-kampanjen också beteende- och attitydförändrande, med syftet att öka människors förståelse för nedskräpningens stora sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser.

• De som deltar ökar sina kunskaper om problemet och blir mindre benägna att skräpa ner. Även personer som inte själva deltar men ser deltagarna i arbete tenderar att påverkas.

• Barn som har varit med och plockat skräp har mer medvetet påtalat betydelsen av att inte skräpa ner. De noterar ofta om en plats är skräpig och kommenterar det till sina föräldrar.

• De som är med och plockar skräp blir mer benägna att säga till personer som skräpar ner.

• Håll Sverige Rent har anordnat skräpplockarkampanjer sedan 2004.

• Vill du också vara med? Gå in på www.hsr.se/vi-haller-rent och anmäl dig.

 

 

 

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*