Hur många båtar finns det i Sverige?

Enligt Nationalencyklopedin är en båt: ”i vid mening en mindre farkost för färd på vatten, framdriven med hjälp av paddlar, åror, segel eller motor”.

Med den definitionen blir det väldigt många båtar. Men låt oss räkna bort alla som inte bär minst en människa, till exempel barkbåtar, radiostyrda båtar, och små plastbåtar avsedda för lek i badkar och plaskdammar. Ubåtar kan inte heller räknas, de är ju avsedda för transporter under ytan.

Låt oss hålla oss till fritidsbåtar, som de flesta läsare av denna skrift har intresse av. Sedan förra året definieras ett flytetyg under 24 meter som båt. Är det 24 meter eller längre kallas det fartyg. (Tidigare gick gränsen vid tolv meter.)

Den senaste stora undersökningen av båtlivet i Sverige genomfördes 2015, på uppdrag av Transportstyrelsen. Den visade att var sjunde hushåll i Sverige är med båt. Av dessa var 92 procent i sjödugligt skick, sju procent reparationsobjekt och en procent var vrak.

Det fanns då, i runda slängar eftersom felmarginalen bedömdes vara runt 16 procent, 756 000 sjödugliga båtar i landet. Av dem var hälften jollar, ekor eller roddbåtar. En tredjedel var dagtursbåtar, och var tionde en ruffad motorbåt avsedd för övernattning. Gissningsvis är storleksordningarna ungefär desamma idag, fyra år senare, trots den nya definitionen av vad som är båt.

Varenda båtägare vet att innehavet är ett kärt besvär. Ofta underbart, stundtals irriterande. Dessutom finns det vissa risker med att ge sig ut på vågorna.

Nej, jag vill inte avråda någon från att skaffa båt, tvärtom. Men havet kan vara nyckfullt och sjöarna förrädiska. Vädret växlar, grejer krånglar och skeppare som slarvar kan ställa till stora problem för sig själva och för dem som är med ombord.

Därför är det obegripligt att vissa båtägare ännu inte är medlemmar i Sjöräddningssällskapet.

Det kostar bara 2 kronor och 19 öre om dagen.

För det får man inte bara äran av att bidra till att rädda liv till sjöss. Sällskapet svarar för 80 procent av all sjöräddning i Sverige. Runt hela kusten, i Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren, Storsjön, Siljan/Runn och flera mindre sjöar i Kronoberg.

Som medlem får man också rätten till förebyggande utryckning, det vill säga hjälp med bogsering och annat även om man inte befinner sig i en nödsituation. Den hjälpen får man även i Finland, Norge, Åland och delar av Danmark via Sällskapets systerorganisationer.

Hur går det här ihop? Vad kostar det på skattsedeln?

Inte ett öre.

Allting bygger på ideellt arbete; att 2 300 frivilliga hjältar är beredda att rycka ut snabbt, dygnet runt, året runt, från Sällskapets alla stationer.

Inte medlem? Vad väntar du på?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*