Olaglig beskattning av ideella fritidsbåtsklubbar

Båtklubbar i Stockholm har utsatts för olaglig beskattning av Stockholm stad. Det framgår av en dom i Förvaltningsrätten i Stockholm. Båtklubbarna kan dock inte vara säkra på att få någon ersättning, trots domen.

– Beslutet är en seger för alla våra båtklubbar som blivit felaktigt debiterade. Båtklubbarna gör det möjligt för alla att kunna bedriva stadsnära båtliv utan att vara rik eller ha egen sjötomt. Det är cirka 90 båtklubbar inom Stockholm stad som berörs av beslutet och som organiserar flera tusen medlemmar. Nu ser vi med spänning fram mot vilka åtgärder Stockholms idrottsförvaltning tar för att rätta sitt fel, säger Bertil Sjöholm, ordförande i Saltsjön-Mälarens Båtförbund.

Pressmeddelande från Förvaltningsrätten:

Stockholm stads modell för att ta ut avgifter av fritidsbåtklubbarna i Stockholm strider mot den kommunala självkostnadsprincipen. Modellen medför under investeringsintensiva år dessutom ett överuttag av avgifter som är att likställa med otillåten beskattning. Detta slår förvaltningsrätten fast efter att ha prövat lagligheten i Stockholm stads beslut om avgifter för fritidsbåtsklubbar 2019. Domen innebär att det överklagade beslutet upphävs.

Stockholm stad upptäckte för några år sedan ett eftersatt underhåll av hamnanläggningarna i Stockholm. Utifrån principen att fritidsbåtsklubbarna skulle bekosta drift, underhåll och investeringar införde Stockholm stad en ny avgiftsmodell som innebar en kraftig höjning av avgifterna inför säsongen 2018. Den nya avgiftsmodellen användes sedan även vid fastställandet av avgifterna för säsongen 2019.

Den nya modellen innebar att avgifterna i högre utsträckning bestämdes utifrån vilka investeringar kommunen behövde göra istället för, som tidigare, vilka kostnader kommunen hade för fritidsbåtsklubbarnas nyttjande av kommunens mark, bryggor etc.

Med kostnad menas i detta sammanhang ordets redovisningsmässiga betydelse. Ett exempel kan illustrera. När Stockholm stad köper in t.ex. en brygganläggning för en miljon kronor så beräknas denna brygganläggning ha en viss ekonomisk livslängd. Om vi i exemplet antar att livslängden för bryggan är 20 år så innebär det att utgiften om en miljon kronor kostnadsmässigt ska fördelas över 20 år vilket innebär att stadens årliga kostnad blir 50 000 kronor.

Enligt en av de bärande principerna i kommunallagen får Stockholm stad endast ta ut avgifter i överensstämmelse med den s.k. självkostnadsprincipen. Det innebär att summan av avgifterna som tas ut av fritidsbåtsklubbarna inte får överstiga stadens kostnader för deras verksamhet.

Att avgifterna tar sitt avstamp i utgifterna, dvs. Stockholm stads behov av finansiering, istället för stadens faktiska kostnader innebär att avgiftsmodellen är principiellt oacceptabel i förhållande till självkostnadsprincipen.

Modellen innebär dessutom ett överuttag av avgifter under investeringsintensiva år eftersom utgifterna då är betydligt högre än de faktiska kostnaderna. Ett sådant överuttag innebär en form av beskattning av fritidsbåtsklubbarna i Stockholm. Regeringsformen ger Stockholm stad endast rätt att besluta om kommunalskatt och den s.k. trängselskatten. Den aktuella beskattningen saknar därför rättsligt stöd.

– De som direkt berörs av domen är alla de ideella fritidsbåtsklubbar i Stockholm som är anslutna till någon av centralorganisationerna Saltsjön Mälarens Båtförbund och Stockholms Seglarförbund. Det rör sig om mer än 100 fritidsbåtsklubbar och tusentals båtägare. Eftersom ärendet är ett laglighetsprövningsmål innebär domen att Stockholm stads beslut om avgifter för båtsäsongen 2019 har upphävts, dvs. förvaltningsrättens dom innebär ingen direkt skyldighet för Stockholm stad att betala tillbaka pengar till fritidsbåtsklubbarna i Stockholm, säger rådmannen Johan Gefvert.

Saltsjön-Mälarens Båtförbund: www.smbf.org

Bild från Heleneborgs Båtklubb i Stockholm. Foto: Satu Engman.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*