Fler fall av sjöräddning 2016

Antalet sjöräddningsinsatser under maj till september ökade i år jämfört med föregående år, från 724 insatser till 899. Årets fritidsbåtssäsong blev därmed den mest sjöräddningsintensiva sedan 2007.

– Det långvarigt dåliga vädret på framför allt västkusten bidrog till att många fritidsseglare tvingades till förflyttningar i väder som man annars kanske inte hade gjort, säger Annika Vestergård, chef för Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral.

På Sjöräddningssällskapet noterar man också allt fler medlemsuppdrag, och ser tillbaka på sin mest intensiva sommar totalt sett.

Av de totalt 899 sjöräddningsinsatserna från maj till och med september rörde 734 fall fritidsbåtar, att jämföra med 616 fritidsbåtsrelaterade fall under året innan. Säsongen startade tidigt med högtryck i maj vilket föranledde fler sjöräddningar än vanligt redan under försommaren.

– Det dåliga vädret under resten av sommaren – framför allt på västkusten – bidrog till att många fritidsseglare tvingades till förflyttningar i väder som man annars kanske inte hade gjort. Det var periodvis hårda vindar på västkusten vilket gjorde att många blev ”inblåsta” i hamn och med anledning av det kanske tvingades till att ta beslut om att förflytta sig – även om förutsättningarna inte var optimala, säger Annika Vestergård, chef för Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral.

De vanligaste larmorsakerna är grundstötning samt maskin/propellerhaveri som stod för 20 procent av larmorsakerna vardera under den gångna sommaren. Bland övriga larmorsaker finns observationer av drivande båtar (12 procent av larmen), hårt väder/utsatt läge (11 procent) utebliven kontakt med anhöriga (8 procent) samt vatteninträngning (5 procent).

Sjöfartsverket ansvarar för svensk sjöräddning och den bygger på samverkan mellan myndigheter, frivilligorganisationer, rederier och grannländer. Sjöräddningssällskapet fortsätter att spela en viktig roll som resurs i arbetet med att undsätta nödställda. Under årets fritidsbåtsäsong skickades frivilliga sjöräddare från Sjöräddningssällskapet ut i 78 procent av fallen där någon form av räddningsenheter användes.

Även de mindre akuta insatserna har ökat. Fler fritidsbåtsägare än någonsin tidigare har bett Sjöräddningssällskapet om hjälp vid mindre incidenter, som motorstopp och tamp i propellern, händelser som inte klassas som räddningstjänst.

– Vi märker att våra frivilliga får mer att göra och det visar att de frivilliga krafterna behövs. Vi ser det som mycket positivt att våra medlemmar hör av sig till oss innan läget blir akut. Om vi kan hjälpa till i ett tidigt skede, håller vi nere antalet allvarligare incidenter och kan spara resurser för alla inblandade, säger Niklas Jendeby, kommunikationsledare på Sjöräddningssällskapet.

Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar och/eller lotsbåtar användes i 28 procent av alla insatser där någon form av räddningsenheter användes och Kustbevakningen bidrog med fartyg och/eller flygplan i 24 procent av insatserna. Enheter från kommuner och landsting deltog i 16 procent av fallen. Andra resurser, som till exempel handelsfartyg eller andra frivilligföreningar, deltog i 12 procent av insatserna.

Värt att notera är också att antalet larm från nödsändare ökar, från tre larm förra året till 32 larm hittills i år.

– En portabel nödsändare, en så kallad PLB, är användbar i nödsituationer. Om nödsändaren är korrekt registrerad får sjö- och flygräddningscentralen information om larmarens position och sändarens identitet i samma stund som larmet kommer in. Det kan innebära stora tidsvinster i samband med ett nödläge. Dessutom fungerar nödsändarna även utanför täckningsområdena för mobiltelefoner, säger Annika Vestergård.

 

Fakta om sjöräddningen i Sverige

I Sverige är det Sjöfartsverket som ansvarar för statlig sjöräddning när någon är i eller befaras vara i sjönöd, samt för sjuktransporter från fartyg. Ansvaret gäller kustområdet samt Vänern, Vättern och Mälaren, exklusive hamnområden och kommunalt vatten.

Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral, JRCC (Joint Rescue Co-ordination Centre), i Göteborg är navet i alla sjöräddningsinsatser. Centralen är bemannad dygnet runt och ansvarar för att ta emot larm och leda insatser vid sjö- och flygräddning.

Inslaget av samverkan i sjöräddningsarbetet är mycket stort; förutom det ideella Sjöräddningssällskapets resurser i form av personal och fartyg används även Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar och fartyg, Kustbevakningen, handelssjöfarten, polisen, Försvarsmakten och kommunala räddningstjänster. Även samarbete med andra nationer förekommer regelbundet.

 

Fakta – sjöräddning under fritidsbåtsäsongen

Cirka 85 procent av kalenderårets sjöräddningsfall inträffar under månaderna maj – september. Juli är månaden med enskilt flest sjöräddningsinsatser. Antal sjöräddningsinsatser maj – september 2006 – 2016.

 

2016: 899

2015: 724

2014: 676

2013: 743

2012: 582

2011: 737

2010: 835

2009: 847

2008: 760

2007: 1030

2006: 741

 

Källa och foto: Sjöfartsverket.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*