SBU

Styrelsen för Svenska Båtunionen har nu skrivit ett svar på den skrivelse som projektgruppen ”Utveckla Svenska Båtunionen” står bakom. Unionsstyrelsen sammanfattar sina synpunkter och förslag i ett dokument som du hittar här. Under Svenska Båtunionens Unionsråd, som i år hålls 24 november, ska båda dokumenten diskuteras av delegater från hela landet.

Hur ska styrelsen öka och främja medlemmarnas medinflytande och delaktighet?
– Vad avser första frågan är det viktigt att synliggöra det arbete som idag bedrivs i styrelse, arbetsgrupper, kommittéer, myndighetskontakter med mera så att medlemsnyttan tydligt framgår. Svenska Båtunionen försöker faktiskt påverka myndigheter i en mängd olika frågor. Denna insyn om vad som sker torde öka intresset för delaktighet samt att det finns en reell möjlighet till medinflytande, säger Bengt Gärde, ordförande i Svenska Båtunionen.
Hur kan SBU igen bli en naturlig samtalspartner i alla frågor som rör svenskt båtliv?
– Att aktivt arbeta för och synliggöra SBU:s arbete för ett båtliv utan massa pålagor, ökad sjösäkerhet etc. Det är viktigt att våga ta ”fajten” i båtlivsfrågor samt delta i debatten såväl på hemmaplan som riksplanet. Skriva debattartiklar, uppvakta myndighetsutövare med mera.
– Jag tror för övrigt att SBU igen är en naturlig samtalspartner.
Vilket är det viktigaste verksamhetsområdet eller -områdena för SBU 2014?
– De viktigaste verksamhetsområdena för kommande året är sannolikt miljö, sjösäkerhet samt påverkan i olika löpande båtlivsfrågor, avslutar Bengt Gärde.

SBU:s styrelse skriver så här i en sammanfattning i dokumentet:
”SBU bedriver efterfrågad verksamhet. Mål- och verksamhetsplaner följer de övergripande mål som fastställts av tidigare Båtriksdagar.
Kommunikation inom SBU berör alla delar av organisationen, är en strategisk fråga och kräver att man omgående bestämmer sig för att komma tillrätta med uttalat missnöje.
Verksamhetsplanering och kommittéarbete är också en del av verksamheten som måste bli tydligare och mer känd för funktionärerna på förbunds- och klubbnivå.
Mycket information finns redan idag på SBU hemsida, men är ofta svår att hitta eller visar inte hur man ska söka. Måste bli mer informationsvänlig.
Genom ett mer aktivt arbete av styrelse, förbund och valnämnd finns goda möjligheter att bemanna alla förtroendeposter utifrån i dag gällande stadgar och direktiv.”

Slutrapport Utveckla SBU

Styrelsens svar oktober 2013

Vid Moderaternas stämma i oktober beslutades att en översyn av det så kallade Idrottslyftet ska göras för att se över förutsättningarna att inkludera en större bredd av aktiviteter i satsningen – däribland friluftsaktiviteter. I praktiken innebär det att idrottslyftet utvärderas för att kunna omfatta fler målgrupper.

– Det är ett mycket välkommet besked från det största regeringspartiet. Det visar att de har förstått vilken stor betydelse som friluftslivet har i det svenska samhället, säger Stefan Nyström, ordförande Svenskt Friluftsliv.

Under de senaste två mandatperioderna har anslaget till det svenska friluftslivet i praktiken legat stilla. Det har lett till att friluftsorganisationerna idag lider av en akut brist på resurser. Svenskt Friluftsliv tvingas därför hela tiden säga nej till ansökningar om projekt och aktiviteter som skulle kunna göra stor samhällsnytta, men som nu aldrig blir verklighet.

– Moderaternas förslag skulle, om det blir verklighet, ge oss möjlighet att förändra unga människors liv. Vi skulle kunna bidra till att ännu fler fick komma ut i naturen. Vi skulle kunna hjälpa till med integrationen av nyanlända. Vi skulle kunna utbilda (än mer än vad vi mäktar med nu) i allemansrätt och allemansvett. Vi skulle kunna bidra till en ökad förståelse av miljöproblematiken och mycket, mycket mer. Vi står redo, säger Ulf Silvander, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.

Idrottslyftet, som startade 1 juli 2007, är en satsning på svensk barn- och ungdomsidrott. Regeringen har sedan starten årligen avsatt 500 miljoner kronor.

Bilden:
Stefan Nyström, ordförande Svenskt Friluftsliv.

Vid gårdagens Kommunfullmäktigesammanträde i Göteborg beslutade den rödgröna majoriteten att säga nej till fler båtplatser i Göteborg, efter att Moderaterna tidigare lagt en motion om att skapa fler båtplatser och utveckla gästhamnsverksamheten i Göteborg.

– Alliansen vill se ett båtvänligare Göteborg. Vi vill att fler göteborgare och turister ska kunna njuta av skärgården i sina fritidsbåtar, säger Jonas Ransgård (M), vice ordförande i Göteborgs Kommunstyrelse.

Den rödgröna majoriteten framhäver bland annat i sitt avslagsyrkande att ”hela båtmarknaden har gått i sank”.

– Det har varit några tuffa år för båtmarknaden under lågkonjunkturen, men det är fortfarande lång kö till GREFAB:s (Göteborgsregionens Fritidshamnar AB) hamnplatser för många båtstorlekar. Att de rödgröna nu stoppar en utbyggnad försvårar ännu mer för båtmarknaden. Just att kötiden i många fall är runt tio år kan mycket väl bidra till att många göteborgare till sist väljer andra fritidsintressen framför båtlivet, säger Jonas Ransgård (M).

Stadsledningskontoret skriver i tjänsteutlåtandet att ett problem för att bygga fler båtplatser kan vara GREFAB:s dåliga ekonomi. Alliansen i Göteborgs Kommunstyrelse hade gärna sett att man prövar nya, billigare vägar för att skapa fler båtplatser.

– En väg till att skapa bättre förutsättningar för båtlivet i Göteborg är att skapa fler platser på land för bilar och båtkärror i anslutning till småbåtshamnarna. Många väljer idag att ha en mindre båt som kan stå på trailer och därför finns inte alltid behovet av en permanent båtplats i vattnet, säger Jonas Ransgård (M).

– Det finns nya innovativa lösningar med exempelvis eldrivna handmanövrerade sjösättningskärror som innebär att man skapar båtplatser på land, där båtägaren inte ens behöver ha en bil för att få ner båten i vattnet. Allt som krävs av hamnen är sjösättningskärran, uppställningsplats för trailers och en sjösättningsramp.
Båtägaren kan själv manövrera kärran och därmed fritt välja när man vill använda båten. Sådana lösningar kan skapa lägre båtplatskostnader än vid brygga och öppna för att fler ska kunna upptäcka båtlivet, säger Jonas Ransgård (M).

Hela 14 procent av svenskarna har råkat ut för inbrott under de senaste fem åren, och fyra procent uppger att de råkat ut för fler än ett. Trots det säger var tredje att de inte vidtagit någon inbrottsförebyggande åtgärd alls. Det visar en ny undersökning från Trygg-Hansa.

Ett tydligt säsongsmönster har vuxit fram bland villainbrotten, där klart flest inbrott sker under det fjärde kvartalet varje år. Totalt sett har antalet inbrott i Sverige ökat med drygt en femtedel under de senaste tio åren enligt statistik från Brottsförebyggande rådet, BRÅ.

Trygg-Hansa har frågat svenska folket vad man gjort för att skydda sig mot inbrott. En tredjedel svarar att de inte vidtagit någon inbrottsförebyggande åtgärd alls (32 %). Bland de som skyddar sitt hem är det vanligaste att ha säkra dörrar och lås (25 %), följt av larm (22 %) och Grannsamverkan (22 %).

– Inbrott är en obehaglig upplevelse, det vet alla som råkat ut för det. Vi skulle gärna se att alla skaffar sig ett så bra skydd som möjligt, gärna på flera sätt som kompletterar varandra, säger Håkan Franzén, expert på Hus&Hem-försäkringar på Trygg-Hansa.

De flesta (37 %) har svarat att man tror att larm är den bästa inbrottsförebyggande åtgärden, följt av säkerhetsdörr (24 %) och grannsamverkan (23 %).

– Att installera godkända lås och larm är åtgärder man kan vidta på egen hand, och det kan ha en avskräckande effekt. Men det mest effektiva för att få ned inbrotten i sitt område är faktiskt att organisera Grannsamverkan, fortsätter Håkan Franzén.

Grannsamverkan är ett samarbete mellan Polisen, försäkringsbolag och många andra aktörer. Syftet är att göra bostadsområden mindre attraktiva för brott genom ökad uppmärksamhet från de boende samt kunskap om hur man skyddar sig, vilket skrämmer bort och försvårar för tjuven.

– Idag är bor färre än var tionde svensk i ett område med Grannsamverkan. Dessutom är det få som känner till att det är Polisen man ska vända sig till för att starta det i sitt område. Vi ser gärna att de här siffrorna ökar, säger Håkan Franzén.

Grannsamverkans webbplats
http://www.samverkanmotbrott.se/

Fakta om undersökningen
Undersökningen är genomförd av opinions- och marknadsundersökningsföretaget YouGov. Under perioden 13-26 september 2013 har sammanlagt 3 480 intervjuer via internet genomförts med män och kvinnor i åldern 18-74 år.

Båtar tvingas bort från Stockholms innerstad, enligt ett inslag i P4 Radio Stockholm. Det handlar bland annat om konkurrensen om värdefull mark, som kan leda till att antalet båtuppläggningsplatser minskar.

Båtliv har flera gånger skrivit om problematiken som är svårast i Stockholm men även finns på många andra platser runt om i Sverige. Båtklubbarna får helt enkelt ge plats åt kommersiella företag som satsar på sjönära boenden och kontor.

I P4 Radio Stockholms artikel säger Bertil Björkman från Saltsjön-Mälarens Båtförbund:

– Med färre uppläggningsplatser kommer båtlivet att påverkas negativt. Det kommer bli färre båtar, enligt Bertil Björkman från Saltsjö Mälarens Båtförbund.

Här finns hela inslaget:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=5669924

Bilden är från Lidingö Båtklubb. Foto: Roland Brinkberg.

Svenska Seglarförbundets Historiska Utskott inbjuder till Seglare Minns onsdagen den 9 oktober 2013 kl 18.00 i Tranebergsstugan, Bromma. Efter den gemensamma middagen får vi höra vad de inbjudna gästerna har att berätta om sina seglingsäventyr.

Vilka seglarna blir är i dag oklart, men finns att läsa på webben svensksegling.se inom kort.

Förhandsanmälan nödvändig senast måndag 7 okt till Maivor Bergau tel 08-393102, e-post bergau@glocalnet.net eller till Sv Seglarförbundets kansli 08-4590993, e-post asa@ssf.se.

Kostnaden 150 kronor, som även inkluderar delikat middag betalas kontant vid ankomsten till T-stugan.

Välkomna!

Regeringen föreslår en satsning på 75 Mkr årligen från och med 2014 för att stödja det lokala arbetet med åtgärder för bättre vattenkvalitet, framför allt med avseende på åtgärder mot övergödning.

– Jag är glad att vi kan göra denna satsning för att minska övergödningen och förbättra vattenkvaliteten. Arbetet ska ske tillsammans med ideella organisationer, kommunerna och jordbruket, säger miljöminister Lena Ek.

Regeringen inrättade 2009 ett bidrag till kostnadseffektiva lokala vattenvårdsprojekt, det så kallade LOVA-bidraget.

Bidraget har tidigare till exempel gått till VA-planering och VA-åtgärder som installation av avloppsreningsverk eller kretsloppsanläggningar för enskilda avlopp, inventering av enskilda avlopp, vattenåtgärder som till exempel restaurering och våtmarker samt lantbruksåtgärder såsom kalkfilter, strukturkalkning och fosfordammar, samt tömningsanläggningar för båttoalett och båttvätt för fritidsbåtar.

Nyligen debatterades friluftspolitiken i riksdagen. Det blev en debatt om ett styvmoderligt behandlat politikområde. För trots att så gott som alla svenskar ägnar sig åt friluftsliv varje år och trots att friluftslivet representerar centrala värden som folkhälsa, demokrati, integration och jämlikhet, lider det svenska friluftslivet av en akut brist på resurser, skriver ledande företrädare för paraplyorganisationen Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer.

Friluftslivets samhällsnytta är oomtvistad. Det framgår inte minst av de mål för friluftspolitiken som nyligen debatterades i riksdagen. Målen som regeringen formulerar visar att man har insett friluftslivets betydelse, men tyvärr är förslaget ett vackert paket utan innehåll.

Alla tankar om ökade medel till friluftslivet lyser nämligen helt med sin frånvaro i regeringens förslag. Hundratusentals barn och unga är med i aktiviteter som arrangeras av det svenska friluftslivet.

Föreningsverksamhet är i sig ett bra vaccin mot att hamna i utanförskap. Genom att vara med i en förening inom till exempel friluftsliv eller idrott utvecklar ungdomar sin identitet, får erfarenheter och kunskaper. Det ger framtidstro, en känsla av personlig frihet och en större tilltro till samhället. Hur viktigt det är att tillhandahålla meningsfulla fritidsaktiviteter åt våra barn och unga, visar inte minst den senaste tidens oroligheter i landets förorter. Fritidssysselsättningar håller ungdomarna borta från gatorna.

Sedan den borgerliga regeringen tog över 2006, har anslaget till det svenska friluftslivet ökat med futtiga tre miljoner kronor och uppgår idag till 28 miljoner. Genom att öka anslaget med 28 miljoner ytterligare skulle vi kunna göra så väldigt mycket mer. Inte minst för de 300 000 barn och ungdomar som är medlemmar i våra organisationer. Om man dessutom betänker att bristen på motion varje år kostar samhället 6 miljarder kronor är det lätt att konstatera att en höjning av anslaget skulle vara väl investerade pengar.

I vår alltmer stressade nutid blir det allt svårare att hitta ideella, frivilliga krafter som är beredda lägga sin dyrbara fritid och betala för såväl bensin och kaffe för att vara funktionär eller domare på någon av våra aktiviteter runt om i landet. Det är allvarligt. Vi är nämligen helt beroende av dessa eldsjälar till ledare för att kunna erbjuda en meningsfull fritid åt våra nästan två miljoner medlemmar.

Det finns en enkel lösning på detta. Idrottsorganisationer åtnjuter nämligen ett undantag i Socialavgiftslagen och behöver inte betala sociala avgifter upp till ett halvt basbelopp (ca 22 000 kronor/år) för sina utövare och domare m.fl. Friluftslivets organisationer åtnjuter inte samma undantag och betalar socialavgifter om ersättningarna överstiger 999 kronor/år.

Svenskt Friluftsliv anser att även friluftslivets ideella organisationer ska ha rätt till nedsatta sociala avgifter. Det skulle ge kostnadsneutrala förutsättningar att bedriva verksamheter som båda kan bidra i strävan mot ett friskare samhälle.

Vi både vill och kan bidra till ett bättre och mer inkluderande Sverige. Låt inte friluftlivet vara ett verktyg som ligger oanvänt i verktygslådan. Låt oss i stället göra nytta fullt ut. Då blir vi alla vinnare.

Stefan Nyström Generalsekreterare, Sportfiskarna
Magnus Ling, Generalsekreterare, Svenska Turistföreningen
Ulf Uddman, VD, Svenska Kennelklubben
Bo Sköld, Generalsekreterare, Svenska Jägareförbundet
Sara Revell Ford, Generalsekreterare, Friluftsfrämjandet
Eva Bjernudd , Generalsekreterare , Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet
Karin Brand, Generalsekreterare, Svenska Livräddningssällskapet
Per Berkhuizen, Kanslichef, Svenska Kryssarklubben
Susanne Söderholm, Förbundschef, Svenska Orienteringsförbundet
Björn Rombach, Ordförande, Svenska Cykelsällskapet
Erik Johansson, Ordförande, Riksförbundet Sveriges 4H
Rasmus Gustafsson och Kerstin Lindström, förbundsordförande, Svenska Frisksportförbundet
Karin Persson, Generalsekreterare och Pontus Axelsson, Ordförande, Svenska Klätterförbundet
Viggo Oterhals, President, Svenska Folksportförbundet
Sven Blomkvist, Ordförande, Svenska Gång- och vandrarförbundet
Anders Drougge, Ordförande, Cykelfrämjandet
Anna Karin Fredmer, Förbundsordförande, Riksförbundet Hälsofrämjandet
Anders Danielsson, Generalsekreterare, Svenska Kanotförbundet
Bengt Gärde, Ordförande, Svenska Båtunionen
Bo Evert, Ordförande, Svenska Fjällklubben
Peter Rimsby, Generalsekreterare, Svenska Brukshundklubben

Ulf Silvander, Generalsekreterare, Svenskt Friluftsliv

Båtklubbarna har varit en del av stadsbilden i över 100-år! Men nu hotas de stadsnära klubbarnas existens alltmer, trots att allt fler önskar sig en båtplats! Häng med på Båtklubbarnas Dag lördagen 31 augusti tillsammans med 100-tals andra båtälskare, besök en båtklubb, eller bjud in till och visa upp din egen båtklubb, delta i den Stora Båtparaden (förra året var de över 250 båtar!), glädjs och ha kul!

På flera båtklubbar är det fest och pågår aktiviteter under dagen fram till kl. 15 då Båtparaden startar. Cirka kl. 16 samlas båtarna på Riddarfjärden. Där blir det en spektakulär uppvisning med Flyboard och därefter av alla båtägares skyddsänglar, Sjöräddningssällskapet!
Välkomna alla sorters flytetyg och båtälskare! Den som är båtlös kan se alltihop från kajer, broar och stränder utmed färdvägen. Läs mer om klubbarnas program och om vad som händer.

Båtklubbarna förenas, för fjärde året i rad, i en gemensam båtparad runt Stockholms inre vatten. Lövade och dekorerade ekipage brukar det bli. Arrangörerna räknar med över 200 båtar från ett 20-tal klubbar i paraden.

Många båtklubbar visar upp sig för allmänheten denna dag och delar med sig av klubbens verksamhet och historia.

Dunka-dunka demonstration av den ädla konsten att starta en tändkulemotor, båtrenoveringar, öppna bryggor och varv, knop-workshop, båtturer, loppis, café, tipsrunda, utställningar, lotteri och folkfest med levande musik – är bara några av de trevligheter du som besökare kan få ta del av.

Program för klubbarnas aktiviteter den 31 augusti finns på www.båtklubbarnasdag.se
Båtklubbarna som deltar i Båtparaden är indelade i två kolonner som utgår från olika platser klockan 15.00. Den ena börjar vid Stadshuset och går via Karlbergskanalen runt Kungsholmen, mellan Essingeöarna och in på Riddarfjärden. Den andra går från Skanstull via Årstaviken, rundar Långholmen och in på Riddarfjärden.
Kolonnerna har i höjd med Västerbron blivit en enda stor båteskader som gemensamt går sista biten utmed Norrmälarstrand.

Vi har också hört ryktas att en eskader från Mariefred och Stallarholmen kan vara på väg! På Riddarfjärden, utanför Stadshuset, sker finalen cirka klockan 16.00. En gigantisk cirkulerande båtsamling med en flerahundrahövdad gemensam signalhornyttring!
I år får vi förstärkning i finalen på Riddarfjärden, av den svenska silvermedaljören i Flyboard-VM och hans kompanjon med en spektakulär flyboarduppvisning!

Sjöräddningssällskapet på Munsö, RS Munsö, planerar dyka upp till finalen, kanske även med helikopter!

Välkommen att uppleva denna hyllning till Stockholms vatten och de ideella båtklubbarnas ära!

Östergötlands båtförbund riktar stark kritik mot den nya toalettömningslag som gäller för fritidsbåtar från och med 2015. Förbundets ordförande, Harald Mårtensson, uttalar sig i tidningen Folkbladet.

I intervjun med Folkbladet säger Harald Mårtensson bland annat så här:

– Jag tycker att de pengarna för att lösa det här enligt lagstiftningen skulle göra bättre nytta om de användes på andra sätt. Jag skulle hellre se att man byggde ut toaletterna på land och servicestationerna i skärgården, än att tvinga småklubbar och hamnar att bygga mottagningsstationer.

Info: http://www.folkbladet.se/nyheter/?articleid=6456597

Start och målgång ligger precis utanför piren som har gott om plats för publik. Dessutom utrustas varje båt med en transponder som gör att tävlingen kan följas i detalj på en skärm i hamn.

Swedish Finn Championship 2013 seglas 8-11 augusti på klassiskt vatten utanför Skanör. Här har Finnjollar seglat både OS-kval och SM under årens lopp.

Seglingen ingår i Sverige-cupen och är EM- och VM-kval 2.

Samtidigt arrangerar Skanörs Båtklubb hamndagar som med mat, musik och en hel del trevliga aktiviteter ska locka besökare till hamnen och publik till seglingarna.

Under semesterperioden i juli är SBU:s kansli på Djurgården i Stockholm lågbemannat och under vissa tider helt stängt.

På www.batunionen.com hittar du Kalendern i den vänstra menyn. Just nu finns följande i den.

• 13 september Utgivning Båtliv nr 5

• 17 september Unionsstyrelsen sammanträder

• 19 september Nordiska Båtrådet (NORDBÅT) sammanträder i Stockholm

• 15 oktober Unionsstyrelsen sammanträder

• 23 november Unionsstyrelsen sammanträder

• 24 november Unionsråd i Stockholm

• 15 januari Sista dag för motion till Båtriksdagen 2013

• 16 januari Unionsstyrelsen sammanträder

• 8 februari Unionsstyrelsen sammanträder

• 5 april Båtriksdag i Jönköping

Info: www.batunionen.com

Lördag 15 juni blir det Båtens Dag i Kåge Båtklubbs hamn. Arrangemanget hålls kl. 11.00–15.00. Bland de medverkande finns representanter från föreningen Mörkrets och Kylans Glada Vänner och projektet Boundless Bothnian Bay. På programmet står bland annat isbad i sommarvärmen.

Inspirerade av det första afrikanska mästerskapet i issimning, som Mörkrets och Kylans Glada Vänner i maj genomförde i Uganda tillsammans med Big Steve from England, lanseras nu en ny aktivitet. Det handlar då om något så exotisk som sommarisbad i badtunna.

Under Båtens Dag i Kåge kommer föreningen, tillsammans med projektet Boundless Bothnian Bay, att erbjuda besökarna ett dopp i en badtunna fylld med två ton is. Arrangörerna garanterar en extremt cool upplevelse som blir en bra uppvärmning (nerkylning) inför nästa skandinaviska mästerskap i vintersimning som arrangeras i Skellefteå den 8 februari 2014.

Boundless Bothnian Bay, Gränslösa Bottenviken, är ett samarbetsprojekt mellan Sverige och Finland. Målet med projektet är att skapa ett enhetligt område med välkända attraktioner och utmärkt service. Projektet ska stärka och utveckla Bottenvikens kustområde och dess öar som ett viktigt besöksmål och en kraftkälla för både företag, lokalbefolkning, besökare och områdets beslutsfattare. Medverkande i projektet är kommunerna som ingår i Bottenviksbågen, från Skellefteå till Karleby.

Foto: Olat Schneider.

Helgen 11-12 maj är det sjösättning i många båtklubbar. Bilderna här intill är från Pantarholmens Båtklubb i Karlskrona, som firar sitt 60-årsjubileum i år. Svenska Sjö – båtfolkets egen försäkring – vässar villkoren inför den länge efterlängtade båtsäsongen. En av nyheterna är att Sjöassistans numera ingår i försäkringen.

– Vi har alltid legat i framkant med våra fördelaktiga premier och villkor, förklarar Nils Gorton, vd för Svenska Sjö. Därför är det särskilt glädjande att nu även kunna erbjuda Sjöassistans trygghetspaket som en del i vår försäkring utan extra kostnader för våra försäkringstagare.

Här ingår bland annat bogsering till närmaste reparatör, transport av bränsle och reservdelar samt motorkonsultation.

– Om du till exempel fått motorhaveri, roderhaveri, brusten gasvajer, fått en tamp i propellern, om startbatteriet dött eller om du tappat startnyckeln eller helt enkelt bara fått ”soppatorsk” – ja då kommer Sjöassistans till undsättning, förklarar Jacob Enestad, chef för skaderegleringen vid Svenska Sjö.

Utöver nyheten om att Sjöassistans numera ingår utan kostnad innehåller Svenska Sjös båtförsäkring ytterligare förbättringar i år. Bland nyheterna:

• Skadefria år belönas med avdrag på självrisken med 500 kr per år upp till 2 500 kr.
• Fördelaktigare avskrivningsregler vid bl a skada på mast och rigg.
• Flerbåtsrabatt. 10 procents rabatt på den billigaste premien om du har flera båtar försäkrade i Svenska Sjö.
• ”Norrlandsrabatt.” Lägre premier när du är bosatt inom postnummerområden som börjar på 7, 8 eller 9.
• Vinterregler. Fördelaktigare villkor när du har båten i sjön under vintern.
– Det finns förstås också en mängd fördelaktiga inslag i våra sedvanliga villkor, som hängt med sen länge. Det lönar sig ofta att jämföra oss med andra båtförsäkringsalternativ, säger Barbro Blomqvist vid kundtjänst. Om du har några frågor eller andra funderingar så hör av dig till oss per telefon (08-541 717 50) eller mail (info@svenskasjo.se).

Tips inför sjösättningen
Skadereglerarna vid Svenska Sjö passar också på att ge sina bästa tips inför sjösättningen i vår:
• Kontrollera alla genomföringar innan sjösättning. Och naturligtvis även efter. (Tänk på att om någon ventil kärvar är det mycket lättare att byta medan båten står på land.)
• Glöm inte sätta i bottenpluggen (dyvikan).
• När båten lyfts vid sjösättningen märk ut rätt ställe med våra slingdekaler. Så blir det mycket lättare att hitta rätt lyftpunkter till hösten.
• Har du en träbåt som läcker naturligt vid sjösättning, så lita inte enbart på länspumpen som kan gå sönder eller bli igensatt. Båten behöver kontinuerlig tillsyn tills den blir tät. Om möjligt låt båten hänga i slingen eller lägg den på grunt vatten.
• Märk gärna din utombordare och lås den med godkänt lås.
• Kontrollera att batteriet är fulladdat. Det underlättar start av motorn och att det finns ström till länspumpen.
• Provstarta om möjligt motorn på land med öppen motorlucka för att kontrollera funktion och eventuella läckage.
• Kontrollera att propellern är ordentligt fastsatt. Gäller framför allt båtar med segelbåtsdrev och foldingpropeller. Varje år tappas ett stort antal propellrar.
• Har du en båt med utombordare så är det är det extra viktigt att kontrollera alla genomföringar och bälgar i motorbrunnen. Är de skadade eller har torkat så måste dessa bytas. Kontrollera också motorbrunnens dräneringshål inte är igensatt eller blockerat.
• När du riggar segelbåten tänk på att sätta lyft slinget så högt som möjligt i masten så att den inte blir topptung och riskerar att slå runt.
• Läcktesta gasolanläggning ombord och kontrollera att slangar inte är för gamla.
• Kontrollera brandsläckaren. Återfyll eller byt ut den om den inte är helt fylld.

Ha en skön båtsommar
Här är några fler tips för att du ska kunna njuta av båtsommaren utan onödiga störningar.
• Har du en båt med utombordare är stöldrisken för motorn väldigt hög. Kan du ha båten i båtklubb eller på en bevakad marina, när du inte använder den, så minskar stöldrisken rejält.
• När du inte använder båten så är det bra om du eller någon annan ser till den med jämna mellanrum och kontrollerar förtöjning och eventuellt vattenläckage. Det gäller framför allt om det har blåst eller regnat mycket. Många båtar sjunker på grund av att de inte hålls länsade.
• Om båten ligger med landström i hamn så skall elsystemet vara monterat på ett riktigt sätt, helst med s k jordfelsbrytare. Det är också viktigt att se till att det inte ”läcker ut” ström via motorn vilket kan orsaka stora korrosionsskador på t ex båtens drev.
• Använd en bra GPS-navigationsplotter så minskar risken för grundstötning. Men glöm inte papperssjökorten hemma. Du kan inte lita på att tekniken alltid fungerar. Lär dig plotterns funktioner och inställningar ordentligt innan du ger dig ut på sjön.
• Planera båtresan väl. Ta hänsyn till vädret och håll anhöriga underrättade. Ha vattentätt fodral till din mobiltelefon.
• Ha en riktigt skön båtsommar!
Text: Jan Sterner

Nu är arbetet med att förändra Svenska Båtunionen i full gång. Arbetsgruppen ”Utveckla SBU” har haft sina första möten och satt upp de första målen. Från och med vecka 20 påbörjas “fältarbetet”, det vill säga att de åtta förbunden i projektet kommer att ta kontakt med övriga förbund och båtklubbar för att få in deras syn på verksamheten.

– I notisen bör det framgå att det är en tuff tidsplan och att vi hoppas på båtklubbarnas medverkan och förståelse för att arbetet sker under pågående båtsäsong, säger Tommy Sandin, ordförande i Gästriklands Båtförbund och sammankallande i den grupp som ska leda arbetet.

– Det viktigaste nu är att börja bygga broar och relationer inom SBU. Utan det kan vi i arbetsgruppen inte komma vidare.

– Vi behöver bland annat förbättra kommunikationen inom hela organisationen och skapa snabba kanaler för löpande information både uppåt och nedåt. Ett led i detta kan vara att förändra arbetssättet för hemsidan. Men för att kunna genomföra dessa förändringar måsta vi identifiera och öppna olika ”flaskhalsar” i informationsflödet.

Totalt åtta båtförbund ingår i arbetsgruppen: Gästriklands Båtförbund, Lidingö Båtförbund, Skånes Båtförbund, Västkustens Båtförbund, Värmlands Båtförbund, Blekinge Båtförbund, Östergötlands Båtförbund och Västerbottens Båtförbund.

– Vi ifrån arbetsgruppen ska kontakta övriga båtförbund. Men vi måste även få med båtklubbsmedlemmarna i arbetet så att de blir medvetna om vilken medlemsnytta SBU ger till båtklubbarna och deras medlemmar.

En stor del av gruppens arbete handlar om information. Tommy Sandin hoppas främst på ett möte i maj med arbetsgruppen. Efter det mötet kommer mer och aktuell information.

– Vi har kommit fram till en övergripande ansats, mål och vad som behöver göras. Men tidsplanen är tuff – vårt arbete ska vara klart till mitten av september, säger Tommy Sandin.

– Vi kommer att få göra olika kompletteringar fram till Unionsrådet i november. Men det är inga beslut som ska tas där utan vi ska först redovisa vårt arbete inför kommande Båtriksdag 2014.

Arbetsgruppen skapades på Båtriksdagen 2013. Gruppens arbete ska redovisas på SBU:s hemsida: www.batunionen.com

Lars-Åke Redéen

Bilden:
Tommy Sandin, ordförande i ”Utvecklingen av SBU”.

Det blir ingen sammanslagning av de två stora båtorganisationerna i Sverige. Det står klart efter omröstning på SBU:s Båtriksdag i Luleå 16–17 mars. Frågan avgjordes med rösterna 91 emot och 41 för ett samgående.

Den förväntade debatten om ett samgående uteblev i stort sett helt på Båtriksdagen, som samlar delegater från hela Båtsverige en gång om året. Diskussionen har pågått i flera år, men i och med Båtriksdagens beslut är försöket att bilda en jättelik organisation för Båtsverige avslutat.

Båtriksdagens diskussion om ett samgående kom helt av sig sedan Sveriges största båtförbund, Saltsjön-Mälarens Båtförbund (SMBF), lagt ner sina röster. SMBF är i kraft av sin storlek mer eller mindre avgörande för hur både denna och andra frågor avgörs. I denna fråga hade deras åsikt dock inte ändrat resultatet eftersom det krävdes en betryggande majoritet.

Ett eventuellt samgående med Svenska Seglarförbundet (SSF) har debatterats i många år. Vid en omröstning på det så kallade ”Uppsala Möte” 1985 blev det ett knappt nej till samgående, den gången efter 17 års debatt…

Samma utfall blev det alltså även denna gång, när först SBU och därefter SSF samma dag tydligt rösta nej.

Därmed går både organisationerna vidare med sin verksamhet, vilket för SBU bör betyda ännu mer främjande för båtlivet.

En av de knepiga frågor som Båtriksdagen hade att ta ställning till var en medlemsansökan från nybildade Södra Roslagens Båtförbund. Båtriksdagens ordförande, Magnus Anderberg, gick snabbt till beslut i frågan och förbundet välkomnas som ny medlem efter viss komplettering av ansökningshandlingarna 1 januari 2014. Eftersom reglerna är klara och tydliga blev det ett enkelt ärende.

Det som däremot skapade debatt gällde revisorernas rapport i Unionens Verksamhetsberättelse 2012. Det fanns ett visst missnöje från revisorernas sida med att verksamheten har varit lägre än vanligt inom SBU en tid. Särskilt gällde detta verksamheter i en del kommittéer. Båtriksdagen gav dock att ge styrelsen ansvarsfrihet.

Båtriksdagen beslöt vidare bland annat att redovisa hur medlemsavgifterna används i Unionen och vilken medlemsnytta detta ger. Detta har publicerats i Båtliv (nr 1-2013) och kommer i fortsättningen att finnas även på Unionens hemsida.

Det tyngsta beslutet blev att en särskild grupp med sju båtförbund ska utreda hur verksamheten inom SBU kan bli bättre och med siktet inställt på medlemsnyttan (se separat text) efter en motion från Gästriklands Båtförbund. Dessa tankar finns även i en lång motion från Östergötlands Båtförbund, som antogs av Båtriksdagen. Den och alla övriga motioner finns på www.batunionen.com

Oförändrad avgift
SBU höjer inte medlemsavgiften för 2014. Trots att Unionen går mot ett ekonomiskt underskott beslöt Båtriksdagen att inte göra någon höjning utan avvakta en utredning, som blir klar i höst.
Medlemsavgiften är därmed oförändrad:
56 kr enkelanslutna medlemmar.
51 kr dubbelanslutna medlemmar.
25 kr för enskilda ungdomar t o m 20 år.

Båtriksdagen 2013 blev en startpunkt för ett förändringsarbete som berör hela SBU. Tommy Sandin, ordförande i Gästriklands Båtförbund, är sammankallande i en grupp med åtta båtförbund som ska leda arbetet ”Utvecklingen av SBU”. Gruppen har fått ett mycket omfattande uppdrag och en snäv tidsram.

Den första redovisningen sker på Unionsrådet i november.

– Om alla inblandade bidrar till det här så ska vi nå de uppsatta målen, säger Tommy Sandin.
Hur kommer vanliga båtklubbsmedlemmar att märka ert arbete?

– Min tanke är att inte köra någon enkät utan jobba via båtförbunden så att de kontaktar klubbarna som tar i sin tur kontaktar medlemmarna. Det kan vara ett sätt att börja bygga upp kontakten i hela Unionen.

– Under arbetets gång kommer vi att använda SBU:s hemsida. Där kommer att finnas kontaktpersoner och alla uppgifter om vårt arbete.

Flera båtförbund ingår i ”Utvecklingen av SBU”: Gästrikland, Saltsjön-Mälarens Båtförbund, Västkusten, Lidingö, Bottenviken, Blekinge, Mälaren och Skåne.

De frågor som gruppen ska behandla är:
– en genomlysning av SBU:s organisation och verksamhet och föreslå vad som kan utvecklas respektive vad som kan avvecklas.
– redovisa efterfrågad medlemsnytta hos båtklubbar och enskilda i konkreta termer.
– föreslå riktlinjer för hur båtförbunden ska stödja sina klubbar och vad SBU centralt ska ta ansvar för. Rollspelet mellan ”SBU centralt” och förbunden är en viktig del i SBU:s verksamhet.

Bildtext:
Tommy Sandin, ordförande i ”Utvecklingen av SBU”.

Försäkringsbolaget Svenska Sjö erbjuder 15 000 kr till de båtklubbar som kan öka antalet försäkrade båtar i klubben med minst 25 procent. Erbjudandet gäller de första tio klubbarna som klarar målet.

Det var vid årets Båtriksdag i Luleå som Svenska Sjö presenterade sitt erbjudande till båtklubbarna. Förutom bonusen på 15 000 kr tillkommer 400 kr per båtnettotillskott, oavsett totalt resultat. Båtägarna får dessutom tio procent extra premierabatt första året för varje nytecknad försäkring.

Anledningen är att Svenska Sjö vill försäkra fler båtklubbsmedlemmar.

Info: www.svenskasjo.se

Svenska Båtunionen fick en delvis ny styrelse vid årets Båtriksdag, som hölls i Luleå 16-17 mars. Bengt Gärde fick förnyat förtroende som ordförande för en ny tvåårsperiod.

SBU:s styrelse som valdes på Båtriksdagen 2013:

Fr. v. Inge Bramer (SMBF), Rein Lillesaar (Smålands BF), Carina Nylander (Västerbottens BF), Lars Afzelius (Västkustens BF), Christer Fridh (Blekinge BF), BF), ordförande Bengt Gärde (Lidingö BF), Christian Ehrling (Lidingö BF), Lennart Wendt SMBF), Lasse Carlsson (Västkustens BF), Kjell Holst (Skånes BF) och Harald Mårtensson (Östergötlands BF).

Det är upplagt för en het debatt på årets Båtriksdag, som hålls i Luleå 16-17 mars. Ett eventuellt samgående med Svenska Seglarförbundet och en översyn av hela Svenska Båtunionens (SBU) verksamhet är de viktigaste frågorna.

Båtriksdagen är SBU:s högsta beslutande organ och därmed det bästa tillfället för medlemmarna att göra sin röst hörd. I år hålls Båtriksdagen i Luleå, 16–17 mars.

En av de mest debatterade frågorna för Unionen på många år ska avgöras på årets Båtriksdag. Det gäller ett eventuellt samgående med Svenska Seglarförbundet (SSF), en fråga som har ventilerats ordentligt i Båtsverige de senaste åren.

Inte förvånande gäller flera av de motioner som har lämnats in från båtförbunden det eventuella samgåendet. En del tycker att samarbetsplanerna ska stoppas snarast, andra vill att röstetal och hanteringen ska ses över.

Hur det blir med ett samgående står helt klart 17 mars, då Båtriksdagen har fattat sitt beslut.

Flera av motionerna handlar om att det är dags att se över SBU:s verksamhet och göra om den från grunden. Östergötlands Båtförbund går allra längst i sin kritik, men förbundet är också konstruktivt med en rad förslag på hur Unionen ska jobba i framtiden. ”Back to basics” är den medicin som, enligt ÖBF, ska få fart på SBU igen.
Text: Lars-Åke Redéen

Motionerna i sammandrag
Här är ett sammandrag av motionerna från SBU:s förbund. Hela materialet finns på www.batunionen.com

Blekinge Båtförbund: Nytt samverkansorgan för friluftslivets båtorganisationer i stället för nuvarande SSD (Sjösportens Samarbetsdelegation).

Blekinge Båtförbund: Stadgeändring av röstetal så att varje båtförbund får tre grundröster och därefter fördelning som tidigare.

Bottenvikens Båtförbund: Föreslår att BAS-systemet avgiftsfinansieras. Licens- och serviceavgift för dem som använder systemet.

Gästriklands Båtförbund: Anpassa verksamhetsplan och budget efter verkligheten. Förbundet vill se en rationaliseringsplan för 2014 där kostnader skärs ner över hela linjen för att kunna öka kapitalet med 500 000 kr per år de närmaste tre åren. Förbundet föreslår att budgeten för alla kommittéer minskas. Motionären vill redan innevarande år spara 900 000 kr på SBU:s verksamhet.

Gästriklands Båtförbund: Utveckling av SBU med en representativ arbetsgrupp som tar fram en utvecklingsplan för Unionen.

Lidingö Båtförbund: Begränsning av röstetal vid Båtriksdag. Max åtta röster per förbund.

Saltsjön-Mälarens Båtförbund: Motion om hanteringen av röster vid Båtriksdagen. Gäller omröstningen om en eventuell sammanslagning med Svenska Seglarförbundet.

Smålands Båtförbund: Redovisning av hur medlemsavgifterna till SBU används.

Västerbottens Båtförbund: Översyn av SBU:s budget så att medlemsavgiften inte behöver höjas de kommande två åren.

Östergötlands Båtförbund: Motion om SBU i framtiden. Förbundet vill ha en grundläggande översyn av hela SBU och fokusering på kärnfrågor.

Östergötlands Båtförbund: Stadgeändring vid eventuell upplösning av SBU.

Svenska SwedeStar 415 och Van Wijk 830 Classic från Nederländerna har utsetts till årets MiljöBästaBåt på båtmässan Allt för sjön i Stockholm. Båtarna belönas bland annat för sina byggmetoder och för sin låga miljöpåverkan.

Snipor ligger i tiden med sina effektiva skrov och sin låga miljöpåverkan totalt sett. Det var huvudanledningen till att den holländska snipan utsågs till vinnare i motorbåtsklassen.

Segelbåtar är i sig oftast mer miljövänliga än motorbåtar, men juryn från SBU:s Miljökommitté anser att SwedeStar 415 byggs i hög svensk kvalitetsnivå på ett miljövänligt sätt.

Utmärkelsen MiljöBästaBåt delas ut av Svenska Båtunionens Miljökommitté.

Juryns motivering till valet av SwedeStar 415:
”Svenska Båtunionens MiljöBästaBåt i klassen segelbåtar har 2013 tilldelats en nykonstruktion, SwedeStar 415 från Lidköpings Båtbyggeri. Med en bred och lång erfarenhet av båtbyggande på ett förtjänstfullt sätt har företaget tillvaratagit de kriterier som gäller för MiljöBästaBåt.”

Juryns motivering till valet av Van Wijk 830 Classic:
”Svenska Båtunionens MiljöBästaBåt i klassen motorbåtar har 2013 tilldelats van Wijk 830. Det är en traditionell snipa i modernt koncept för det nya båtlivet. Med alternativ framdrivning och öppna generösa utrymmen erbjuds en varierad komfort efter eget önskemål. Van Wijks miljöpåverkan regleras enligt holländska krav och svenska justeringar, vilket gör att den uppfyller kriterierna för MiljöBästaBåt.”

Bildtexter:
SwedeStar 415 från Lidköpings Båtsnickeri premiärvisades på Öppna Varv på Orust 2012. Båtens konstruktör är Håkan Södergren, som även har ritat föregångaren, SwedeStar 370. Båten är på 12,61×3,75 m.

Van Wijk 621 Classic från Nederländerna kan fås med hybriddrift, eldrift eller diesel. Samtliga material är CE-certifierade och latrintömning sker från däck. Konstruktör är Pieter Beeldsnijder. Båten är på 8,3×3,0 m.

Lennart Karlsson från Bergkvara vinner Tummen Upp och får 15 000 kr i stipendium. Utmärkelsen delas ut av International Färg AB i samarbete med tidningen Båtliv.

Lennart får Tummen Upp eftersom han är en riktig båtkompis som alltid ställer upp för sina vänner. I över 40 år har han varit verksam i Bergkvara Båtklubb med seglings- och navigationsutbildningar för främst ungdomar men även andra klubbmedlemmar.

– Lennart Karlsson är en bra representant för det fina båtliv som finns i många båtklubbar i Sverige. Han är en populär person i sin båtklubb och en värdig vinnare av Tummen Upp, säger Ann Wegland, produktchef på International Färg AB.

Lennart Karlsson han under lång tid drivit seglingsutbildningar samt tävlingar med stort engagemang och kunskap. Många ungdomar har lärt sig grunderna för båtlivet genom honom i södra Kalmarsund.

– Det är personer som Lennart som vi vill lyfta fram genom Tummen Upp. Sådana som håller båtklubbarna och båtlivet igång men inte alltid vill stå i centrum själva, säger Lars-Åke Redéen, chefredaktör för tidningen Båtliv.

Lennart Karlsson fick sitt stipendium på 15 000 kr på båtmässan Allt för sjön i Älvsjö fredag 1 mars i International Färgs monter.

Juryns motivering:
”Lennart Karlsson är en riktig båtkompis för alla i Bergkvara Båtklubb – unga såväl som gamla. Många har lärt sig segla och navigera tack vare Lennart, som under mycket lång tid varit en drivande kraft i sin båtklubb. Han är en värdig mottagare av Tummen Upp 2013.”

Bildtext:
Fr. v. Ann Wegland, International Färg AB, Lennart Karlsson, Bergkvara Båtklubb, och Lars-Åke Redéen, tidningen Båtliv.

För bara 13 kr om året får du sex nummer av tidningen Båtliv direkt hem i brevlådan. Avgiften till Svenska Båtunionen är 56 kr per medlem och år.

För de pengarna får båtklubbarna och deras medlemmar väldigt mycket:

– 23 kr kansli och stödfunktioner.
– 13 kr tidningen Båtliv (6 nr/år).
– 8 kr till demokrati och ledning.
– 5 kr till klubb- och olycksfallsförsäkring.
– 4 kr till kommittéverksamhet.
– 3 kr till lobbyverksamhet.

Kostnaderna kan hållas nere tack vare har så många medlemmar, totalt cirka 175 000 fördelade i båtklubbar över hela landet.

SBU:s egentliga medlemmar är 24 båtförbund plus riksklubbarna Kungliga Motorbåt Klubben och Navis. Det är deras medlemmar som i sin tur får tidningen Båtliv.

Varje båtklubbsmedlem betalar idag 56 kr till SBU (dubbelansluten klubb 51 kr) och en förbundsavgift på 3–30 kr.
Lars-Åke Redéen

Hälleviks Båtklubb från Blekinge blev Årets Båtklubb 2012. Priset delades ut på Båtmässan i Göteborg 1 februari. En fantastisk sjömanskista tillverkad av Nord West & Najad och båtprylar värda minst 125 000 kr.

Det var priset till Årets Båtklubb 2012. Hälleviks BK hade nominerats av tidningen Båtlivs läsare och valdes ut som förstapristagare av en jury. Prisutdelare var Bengt Gärde, ordförande i Svenska Båtunionen, riksorganisation för landets båtklubbar med totalt 165 000 medlemmar.

– Den fantastiska sjömanskistan och den fina barometern ska vi ha i klubbstugan, säger klubbens ordförande, Yngve Rehnström.

– Resten av alla de fina båttillbehören ska vi använda på ett sätt så att alla medlemmarna får glädje av dem.

Hälleviks Båtklubb har 165 betalande medlemmar. Hamnen ägs av Sölvesborgs kommun och drivs av en hamnförening som arrenderar och driver den. Båtklubben, med alla medlemmar, är aktivt med i det arbetet.

– Vi har varit delaktiga där i snart 15 år och utvecklat hamnen. Där finns allt inklusive bränsle, toatömning och dieselpump. Ifjol installerade vi även en båttvätt, säger Ulf Persson, en av klubbmedlemmarna som var med och tog emot priset.

Juryns motivering till valet av Hälleviks Båtklubb lyder så här:

”Hälleviks Båtklubb har på ett fantastiskt sätt utvecklat hamnen och båtlivet i Hällevik. Det är en klubb med många aktiviteter kring det gemensamma intresset för båtliv.

Hälleviks Båtklubb har ett tydligt fokus på bra miljö. Klubben har Blå Flagg, båttvätt och toatömning. Med flera klubbfester varje år är det en bra båtklubb att vistas i året runt. Mycket fin anda och arbetsgemenskap och roliga aktiviteter för både motorbåtsfolk och seglare. En populär gästhamn.”
Text: Lars-Åke Redéen Foto: Jorma Valkonen

Bildtexter:
En fantastiskt välgjord sjömanskista från Nord West & Najad plus båttillbehör värda minst 125 000 kr blev priset till Hälleviks Båtklubb. Fr. v. Kenny Karlsson, Ulf Persson, Martin Wiklund, Lars Persson och Yngve Rehnström (ordförande).

Prisbordet till Årets Båtklubb innehåller allt som båtfolk behöver. I år fanns även en segelbåt för de allra minsta med.

Det säkra båtlivet är temat för årets Båtting, som hålls 6 mars på Stockholmsmässan i samband med Allt för Sjön. Båtlivet är en av Sveriges största folkrörelser med över två miljoner utövare i fler än en miljon fritidsbåtar. Utvecklingen mot fler, större och snabbare båtar ger oss nya möjligheter att snabbt och behändigt ta oss ut i våra skärgårdar. Men det betyder också trängre trafik, större skillnader i hastighet och fler beslutssituationer.

Moderna navigationshjälpmedel har gjort det möjligt att uppsöka ytterskärgårdar som tidigare ansågs som svårnavigerade.

Trots denna utveckling har antalet olyckor till sjöss minskat. Under 70-talet omkom i medeltal ett 100-tal personer per år jämfört med dagens dryga 20 omkomna.

Men kan vi göra mer för att göra tillvaron på sjön ännu säkrare?

Under Båttinget kommer Transportstyrelsen att redovisa statistik och orsakerna till de båtolyckor som skett. Vi kommer också få höra hur Sjöfartsverket hela tiden arbetar för att förbättra sjöräddning, sjökort och farleder, hur sjöräddningscentralen Sweden Rescue arbetar, vilka resurser Kustbevakningen och Sjöräddningssällskapet har att ta till för att undsätta båtflottan när det är sjönöd.

Vad har Riksdagens fritidsbåtnätverk på sin agenda? Det är några av programpunkterna.

Dessutom delas årets pris ut för MiljöbästaBåt.

Båttinget, som arrangeras av Svenska Båtunionen och SweBoat i samarbete med båtmässan Allt för sjön återkommer varje år och kan beskrivas som en båtlivets riksdag. Inbjudna är företrädare för regering, riksdag, kommuner, myndigheter och representanter för båtlivets egna organisationer och branscher.