Under 1960- och 70-talen rådde en verklig guldålder för båtlivet och båtindustrin. Det ännu ganska unga materialet plast (glasfiberplast, glasfiber, plastic, etc.) hade öppnat nya möjligheter både för formgivning och tillverkning och det dök upp olika former av båtbyggerier både här och där. Båtindustrin brusade på och storserieproduktionen gjorde att man kunde få förhållandevis mycket båt för pengarna. – Ur Båtliv 3-24
I ETT KYLIGT Örebro men med ett varmt välkomnande av kommunstyrelsens ordförande, John Johansson, och Hjälmarens Båtförbunds ordförande, Inger Högström Westerling,
tillika styrelseledamot i Svenska Båtunionens styrelse fick vi en redogörelse om Örebros olika begivenheter, bland annat det berömda vattentornet Svampen. – Ur Båtliv 3-24
tillika styrelseledamot i Svenska Båtunionens styrelse fick vi en redogörelse om Örebros olika begivenheter, bland annat det berömda vattentornet Svampen. – Ur Båtliv 3-24
Det låter kanske märkligt, men med hjälp av metanol kan man ladda båtens batterier. Hela processen sker i en så kallad bränslecell som omvandlar metanolen till elenergi via en katalytisk process. Restprodukterna är försumbara och består endast av en liten del vattenånga och koldioxid. – Ur Båtliv 3-24
Sinnebilden för kostern är en nästan lika bred som lång, klinkbyggd båt i furu eller ek. Kosterns ursprung går sekler tillbaka då Bohuslän hörde till Norge. Men såväl Knud Reimers, Olle Enderlein som Osborn Ralph har visat att en koster kan vara modern, smäcker, kravellbyggd och i exempelvis mahogny. Arvid Laurin och Lage Eklund utvecklade kostertypen för modern plastbåtstillverkning. – Ur Båtliv 2-24