Svenska Sjö har bara en sak för ögonen. Att ständigt utveckla de bästa båtförsäkringarna och trygghetslösningarna för dig och din båtklubb. Nu har bolaget tagit ytterligare ett steg och inför en resultatbonus, som kommer kunderna till godo. (read more…)

Nyheter i SBU:s Klubbförsäkring från 1 januari 2016

Olycksfall för medlem gäller inom klubbens område samt utanför vid aktivitet utlyst av klubb, förbund eller SBU ( tidigare vid vårrustning eller av klubben/förbundet utlyst aktivitet) OCH för icke medlem vid utlyst aktivitet inom klubbens område.

Oljeskadeförsäkring. Skydd mot 3;e man vid sanering av olja eller annan brandfarlig vätska – 1 Mkr

Olycksfall för anhöriga inom klubbens område

Möjlighet att välja fullvärde för byggnader

Cisternförsäkring. Ersätter skada på cistern, förlorat innehåll och sanering på egen mark

www.svenskasjo.se

Naturskyddsföreningen, Skärgårdsstiftelsen, Sportfiskarna och Svenska Båtunionen kommer tillsammans med en rad samarbetsorganisationer under två år driva vidare ett pågående informationsprojekt med syfte att minska användningen av giftiga båtbottenfärger på båtar. (read more…)

Politikerna förstår äntligen vilken kraft det finns i friluftslivet. Regeringen höjer anslaget till friluftslivets organisationer med 20 miljoner kronor per år från och med 2016. Det glädjande beskedet fick friluftslivet i Sverige när budgetpropositionen presenterades i slutet av september i år. Även statsminister Stefan Löfven tog upp beskedet vid sin presentation av regeringsförklaringen. Det totala anslaget per år är från 2016 knappt 48 miljoner kronor.

Satsningen är ett led i arbetet med att nå målen för friluftslivspolitiken. Det handlar bland annat om en tydlig vilja och ambition att stärka stödet till skolans friluftsdagar och utomhuspedagogik, utevistelse för barn och unga, naturkontakt, fysisk aktivitet, mångfald och integration.

Att anslaget nu höjs är ett resultat av ett långsiktigt arbete från friluftsorganisationerna, närmare bestämt tio år. Det var då arbetet med den friluftspolitiska skriften ”Friluftslivet och samhället” startade. Skriften kom att bli ett viktigt styrdokument för paraplyorganisationen Svenskt Friluftslivs långsiktiga och målmedvetna arbete med att driva friluftslivets frågor. Målet var att få till en friluftspolitik i Sverige. Och så blev det. Den första friluftspolitiska propositionen Framtidens friluftsliv antogs 2010. Att Sverige har en friluftspolitik innebär att det finns tio friluftspolitiska mål. Dessa ligger till grund för att regeringen nu även satsar medel så att målen kan nås. Och friluftsorganisationerna står redo.

Hur känns det Per Klingbjer, styrelseordförande Svenskt Friluftsliv?
– Det känns mycket, mycket bra! Att få beskedet om det ökade anslaget var mycket glädjande!

Vad betyder det för friluftslivet?
– Det betyder mycket för de långsiktiga förutsättningarna för friluftslivet, vi får en stabilare grund att jobba utifrån. Vi har idag en bra infrastruktur för friluftsliv med alla friluftsorganisationer och massor av aktiviteter där alla är välkomna oavsett bakgrund, kön, ålder och ekonomiska möjligheter. Med ökade medel kommer vi tillsammans att kunna etablera och erbjuda en rad nya aktiviteter som blir ett direkt bidrag till de tio friluftspolitiska målen.

Vad ska ni göra med de nya medlen?
– Styrelsen har gett fördelningskommittén i uppgift att ansvara för fördelningen av medlen. Där poängterar vi att ansökningar om aktiviteter som strävar mot att uppfylla de tio friluftspolitiska målen samt satsningar på barn och ungdomar i friluftslivet prioriteras. Det handlar om fler satsningar på aktiviteter som bidrar till skolans verksamhet med friluftsdagar och utomhuspedagogik samt satsningar på utevistelse för barn och unga, naturkontakt, fysisk aktivitet, mångfald och integration.

– Det glädjande är att nu får ytterligare 10 000-tals barn och ungdomar tillgång till friluftslivet – komma ut i naturen, lära sig paddla, cykla, klättra, livräddning, vandra i fjällen och få komma ut och fiska och mycket annat!

Varför är friluftslivet viktigt?
– Det är kul! Och det är viktigt i sig. Sedan handlar det om att alla får möjlighet till välbefinnande, fysisk aktivitet och social gemenskap. Det har även en strategisk betydelse för Sverige då friluftslivet lämnar stora bidrag till samhället i form av ökad folkhälsa, sysselsättning, integration, miljömedvetenhet, skolning i demokrati och arbetstillfällen.

Vad sker härnäst, vad har friluftslivet på agendan?
– Nu kommer vi att jobba fram det nya friluftspolitiska programmet, här är vi redan igång och flera medlemsorganisationer är involverade i arbetet. Vi kommer även att arbeta med att få till ökad forskning inom friluftsliv. Vi saknar viktig kunskap och den forskning som finns är splittrad och svag, här arbetar vi med ett underlag till regeringen inför deras arbete med att forma forskningspolitiken. Det tredje som vi fokuserar på är lagutveckling, här driver vi sedan länge frågan om undantagen i socialavgiftslagen där friluftslivet vill ha samma villkor som idrotten. Och det fjärde området är den viktiga allemansrätten – att säkra den långsiktiga tillgången till friluftslivet.

Vad betyder friluftsliv för dig?
– Massor! Jag har ett ganska brett friluftsintresse. Just nu handlar det om rekreation och återhämtning. Jag har vandrat i fjällen sedan jag var liten, nu blir det någon gång per år och jag fiskar och åker skridskor.

Tre snabba frågor till en av drivkrafterna bakom regeringens beslut,
Gunvor G Ericson (MP), statssekreterare på Miljö- och energidepartementet

Varför satsar regeringen på friluftsliv?
– Det är en viktig fråga för regeringen. Svenskt Friluftsliv är en stor organisation med närmare två miljoner medlemmar, nästa lika stor som idrotten. Vi vill ge samma villkor för friluftslivet som för idrotten. Dessutom har anslaget till friluftsorganisationerna legat still väldigt länge, i tio år. Regeringen skjuter även till medel för skydd av värdefull natur, bland annat för att öka tillgängligheten till friluftsliv och rusta upp vandringsleder. Båda delarna hänger ihop och därför är det viktigt att även öka anslaget för friluftsorganisationerna.

Du var en stark drivkraft bakom beslutet, varför och vad är din vision med friluftslivet?
– Jag har jobbat länge, i tio år, med att lyfta fram friluftslivets värden till samhället det vill säga folkhälsa och miljö och arbetat med att få upp anslaget. Jag vill att fler ska kunna komma ut i naturen. Det finns forskning som visar att grön rehabilitering, det vill säga att vistas i naturen, är bra för oss och vi får dessutom ökad förståelse för naturens mångfald. Jag brukar säga att känna till Linné och Skogsmulle-land, det vill säga veta namn på blommor, träd, berg, sjöar osv ger en ökad förståelse för hur livet och jorden fungerar. Med andra ord handlar det om att vi förstår ekosystemtjänsterna.

– Min vision är att friluftslivet är en självklar del av civilsamhället – och att alla kan ta del av det. Inte bara i organiserad form utan att det görs mer tillgängligt både i tätortsnära miljö och i fjällen. Alla som vill ska kunna delta. Vi har en utmaning i att få med fler, bland annat utifrån ett socioekonomiskt perspektiv.

Vad betyder friluftslivet för dig?
– Mycket! Jag bor i skogen nära Sörmlandsleden. För mig är det en lisa för själen. När man som jag jobbar långa och hektiska dagar och pendlar till Stockholm är det guld värt att få komma ut i naturen.

– Jag är själv inte medlem i någon friluftsorganisation men har stor respekt för den kunskap som flera av organisationerna sprider. De gör en stor insats i civilsamhället, inte minst för de som är nyanlända i vårt land.

Tre snabba frågor till en av drivkrafterna bakom regeringens beslut:
Gunilla Carlsson (S) riksdagsledamot från Göteborg och vice ordförande i kulturutskottet

Varför satsar regeringen på friluftsliv?
– Vi ser att det jätteviktigt för fler människor att vara delaktiga och komma ut i vår natur, inte minst barn och ungdomar. Organisationerna i Svenskt Friluftsliv behöver få bättre förutsättningar för att göra friluftsliv möjligt för fler. Vi har under lång tid i opposition drivit de här frågorna. Anslaget har varit litet och vårt vallöfte var att öka det. Svenskt Friluftsliv håller fram sin verksamhet och behoven på ett bra sätt och vi har uppmärksammat det. Vi vet att det finns utmaningar, att organisationerna skulle kunna göra så mycket mer. Om vi menar allvar med att det är viktigt så är det genom ökade resurser.

Du var en stark drivkraft bakom beslutet, varför?
– För mig handlar det om att så många som möjligt ska ha en aktiv fritid. Det är starkt kopplat till folkhälsan. Ju mer vi rör på oss desto bättre mår vi. Här bidrar civilsamhället och folkrörelsen med mycket. Inte minst, återigen, för att barn och ungdomar ska komma ut i naturen. Det innebär vinster för samhället i stort men framförallt att människor mår bättre!

– Men också att människor möts. I föreningslivet träffas människor som kanske aldrig annars skulle ha möts. Vi umgås ganska homogent i samhället idag, där är föreningslivet fantastiskt, vi träffas i ett annat perspektiv, utifrån andra intressen, att vi har en hund, gillar att fiska eller något annat.

Vad betyder friluftsliv för dig? Är du en friluftsmänniska?
– Jag är inte med i någon friluftsorganisation men tycker mycket om att vara ute i skog och mark. Jag har hund vilket gör att jag är ute mycket och nu planerar vi några vandringar framöver, bland annat Bohusleden.

Fakta om Svenskt Friluftsliv (www.svensktfriluftsliv.se)
Svenskt Friluftsliv är en paraplyorganisation för 24 ideella friluftsorganisationer i Sverige som tillsammans har knappt 2 miljoner medlemskap, varav 300 000 är barn och ungdomar. Tillsammans består organisationerna av närmare 10 000 lokala- och regionala föreningar. Svenskt Friluftsliv företräder de ideella friluftsorganisationerna och är talesman gentemot regering, riksdag och myndigheter. Uppgiften är att bevara och utveckla förutsättningarna för det svenska friluftslivet genom att värna allemansrätten, stärka den långsiktiga finansieringen för friluftsorganisationerna samt höja friluftslivets status i samhället. Målet är att människor i Sverige ska ha möjlighet att utöva ett aktivt friluftsliv, idag och i framtiden.

Svenskt Friluftsliv har 24 medlemsorganisationer: Cykelfrämjandet, Friluftsfrämjandet, Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet, Riksförbundet Hälsofrämjandet, Riksförbundet Sveriges 4H, Scouterna, Sportfiskarna, Svenska Brukshundsklubben, Svenska Båtunionen, Svenska Cykelsällskapet, Svenska Fjällklubben, Svenska Folksportförbundet, Svenska Frisksportförbundet, Svenska Gång- och Vandrarförbundet, Svenska Islandshästförbundet, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kanotförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Kryssarklubben, Svenska Klätterförbundet, Svenska Livräddningssällskapet, Svenska Orienteringsförbundet, Svenska Skridskoförbundet, Svenska Turistföreningen.

En helt ny form av skatt på allmännyttiga ideella båtklubbar. Det vill Stockholms stad införa. Om planerna lyckas kan landets alla båtklubbar som hyr mark eller bryggor av kommunen drabbas av den nya skatten.

– Det handlar om miljontals kronor som de allmännyttiga ideella föreningarna kan få betala i moms. Det är Stockholms Stad som vill införa den nya skatten, men pengarna går till staten, säger Sören Löfgren, t.f. vice ordförande i Saltsjön Mälarens Båtförbund (SMBF), som företräder 260 båtklubbar i huvudstadsregionen.

Nu vänder sig SMBF till finansminister Magdalena Andersson och till Skatterättsnämnden för att försöka avstyra den nya momsen på ideella båtklubbar.

Stockholms stad gick tidigare i år ut och meddelade att de i efterhand kan komma att kräva kommunens allmännyttiga ideella båtklubbar på moms på den avgift kommunen tagit ut för bryggor och uppställningsplatser. Sedan länge gäller att kommunen äger mark och bryggor, och den hyrs av klubbarna till självkostnadspris. Stockholms stad hänvisar nu till en EU-dom där verksamheten vid en kommersiell marina i Danmark har ansetts utgöra uthyrning av parkeringsplats (båtplats) och att marinan därmed ska be-tala moms.

– Men de ideella allmännyttiga båtklubbarnas hyra kan inte liknas vid att hyra båtplatser hos en kommersiell marina. De bryggor vi hyr av kommunerna är inga färdiga båtparkeringsplatser. Vi får själva komplettera bryggor med till exempel bommar och bojar som är nödvändigt för att båtägare ska kunna förtöja sina båtar. Hela idén med ideella båtklubbar är att medlemmarna hjälps åt och stöttar varandra med arbetet i klubbarna.

– Varför Stockholm stad, kräver klubbarna på moms är obegripligt. Kommunen vinner inget på detta. De som drabbas är de ideellt arbetande båtklubbarna, säger Sören Löf-gren.

Stockholms Stad har nu vänt sig till Skatterättsnämnden för att få ett förhandsbesked som kan ge dem rätt att kräva klubbarna på moms. Om kommunen får rätt att kräva moms så innebär det att alla kommuner i landet kan tvingas lägga moms på båtklubbarnas hyra av mark och bryggor. Stockholms stad höjde tidigare i år arrendeavgifterna med cirka 30 procent för vissa av båtklubbarna. Om de i efterhand också krävs på 25 procent i moms innebär det avgiftshöjningar på drygt 50 procent.

– Jag är rädd för att många ägare av mindre fritidsbåtar, som är de allra vanligaste i våra klubbar, känner att de inte kan ha båten kvar om detta genomförs. Det vore tråkigt om kommunen bidrar till att en mer än 100-årig tradition går i graven och gör att färre kan njuta av vår vackra natur i Mälaren och Saltsjön, säger Sören Löfgren. Stockholms beslut om införande av moms synes också gå stick i stäv med inriktningen i Stadens policy för Stockholms fritidsbåtsliv.

Läs brevet till finansministern och Skatterättsnämnden på SMBF:s hemsida.

Info: www.smbf.org

Svenska Sjös kundnöjdhetsmätning vid skada- höga betyg har blivit ännu högre. Båtförsäkringsbolaget Svenska Sjö mäter löpande kundnöjdheten i form av en enkät-undersökning som alla kunder som nytecknat eller haft en skada får möjlighet att delta:

• För helåret 2014 satte 83 % betyg 4–5 varav 58 % angav betyg 5 (femgradig skala).
• För jan–sep 2015 satte hela 86 % betyg 4–5 varav 60 % angav betyg 5

– Vi är glada för betygen i sig och i förbättringen som vi tolkar som mycket bra. Som ägda av båtägarorganisationerna och dess medlemmar är det extra viktigt för oss att ha hög kundnöjdhet. Det är som att ha bra relationer inom familjen, säger Jacob Enestad, skadechef på Svenska Sjö.

Info: www.svenskasjo.se

Regeringen höjer anslaget till friluftslivets organisationer med 20 miljoner kronor per år från och med 2016. Förslaget finns med i den budgetproposition som finansminister Magdalena Andersson kommer att presentera den 21 september. Det är ett mycket glädjande besked för det svenska friluftslivet.

Pressmeddelande:
Satsningen på friluftslivet är ett led i arbetet med att nå målen för friluftslivspolitiken där regeringen bland annat vill stärka friluftsorganisationernas stöd till skolans verksamhet med friluftsdagar och utomhuspedagogik samt satsningar på utevistelse för barn och unga, naturkontakt, fysisk aktivitet, mångfald och integration.

– Det är mycket glädjande att anslagshöjningen äntligen blir av. Det innebär att regeringen nu förstår vilka positiva effekter och bidrag friluftslivet levererar till samhället – inte minst vad gäller förbättrad folkhälsa och ökad miljömedvetenhet bland barn, ungdomar och vuxna. Men även de bidrag friluftsrörelsen ger till demokratisk skolning, integration och arbetstillfällen är säkert sådant som legat till grund för regeringens bedömning, säger Ulf Silvander, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.

– Beskedet innebär att friluftslivets organisationer nu äntligen kan stärka och säkra den långsiktiga verksamheten och genomföra specifika satsningar inte minst för barn och ungdomar och för integration och mångfald. Detta är mycket, mycket glädjande för oss, säger Per Klingbjer, styrelseordförande för Svenskt Friluftsliv.

Företrädare för Socialdemokraterna och Miljöpartiet har vid flera tillfällen de senaste åren lovat att höja anslaget till det svenska friluftslivet och nu blir det verklighet från och med 2016.

Läs mer på regeringens hemsida: http://www.regeringen.se/artiklar/2015/09/ny-satsning-pa-friluftslivet/

De nordiska ländernas friluftsorganisationer uppvaktade Nordiska rådet och startar samarbetet ”Friluftsliv i Norden” – för att säkra och förbättra förutsättningar och möjligheter för friluftslivet idag och i framtiden.

– Målet är en gemensam nordisk handlingsplan för friluftslivet. Vi vill säkra att friluftslivet har en framskjuten och stark position. Friluftslivet och dess organisationer lämnar idag ett stort bidrag till samhället som inte så många tänker på – det handlar om ökad miljömedvetenhet, fysisk aktivitet, sysselsättning och demokrati, säger Ulf Silvander, generalsekreterare i Svensk Friluftsliv.

”Friluftsliv i Norden” är ett samarbetsprojekt mellan friluftsorganisationerna i Norge, Sverige, Danmark, Finland och Island. Det övergripande syftet med projektet är att öka kunskapen om friluftslivet för att på sikt skapa förutsättningar för en nordisk handlingsplan för ökat friluftsliv i Norden.

– Att vara i naturen och glädjen med friluftsliv är starka värden i alla nordiska länder och något som binder oss samman på ett naturligt sätt. Det här projektet vill främja friluftslivet som en del av vårt gemensamma kulturarv, säger Siri Meland friluftspolitisk rådgivare i Norsk Friluftsliv.

Projektet kommer att pågå under 2015-2017. Resultatet ska presenteras 2017 i form av rekommendationer och prioriteringar för att säkra ett gemensamt nordiskt friluftslivsarbete. Barn och ungdomar kommer att vara ett prioriterat område.

Fakta om Friluftsliv i Norden
Projektet «Friluftsliv i Norden» stöttas av Nordiska rådet och är ett samarbete mellan Svenskt Friluftsliv, Norsk Friluftsliv, Friluftsrådenes Landsforbund (NO), Friluftsrådet (DK), Suomen Latu (FI). Projektet ska arbeta fram en beskrivning av behov, intressen och engagemang hos etablerade intressenter och organisationer för att säkra ett framtida högt fokus på friluftsliv i Norden. Målet är att öka kunskapen om vad friluftsliv i Norden är, utarbetarekommendationer för att säkerställa friluftslivets framtid i Norden – där barn och ungdomar kommer att få en framträdande roll i planering och genomförande. Målet är även att friluftsorganisationerna arbetar fram en gemensam handlingsplan för friluftsliv.
Fakta om friluftslivets värden
• Miljömedvetenhet handlar om barn och ungas positiva upplevelser av naturen. Det man lär sig och är med om som liten värnar man om som vuxen. De nordiska länderna är världsledande på forskning runt miljö- och klimatfrågorna och det beror på att vi har en nära relation med naturen. Det är viktigt att föra vidare till kommande generationer.
• Fysisk aktivitet handlar om folkhälsa där det finns enorma vinster för samhället i form av minskade sjukvårdskostnader. Inaktivitet kostar samhället flera miljarder om året, i Sverige är den summan 6 miljarder per år. Rökning kostar samhället 7-8 miljarder om år. Den summan är skyhög även i de andra nordiska länderna. Men det handlar även om andra positiva effekter vad gäller folkhälsan, forskningen visar att om vi vistas i naturen så har det positiva effekter på psyket där stressnivån minskar efter bara tre minuter.
• Sysselsättning handlar om att friluftslivet skapar hundratusentals arbetstillfällen i Norden. I Sverige omsätter friluftslivet 100 miljarder om året och skapar 75 000 årsarbeten, motsvarande siffror i Danmark är 29 miljarder och 28 000 årsarbeten.
• Demokrati handlar om att de ideella friluftsorganisationerna är en viktig del av den nordiska demokratiska modellen. Den amerikanska forskaren Robert Putnam framhäver att deltagandet i ideella organisationer har positiva effekter såsom medmänsklighet och tillit, så kallat socialt kapital. Ju mer tillit desto mer demokrati. I ett land med många ideella och frivillig organisationer ökar tilliten, de har en mer välfungerande demokrati och god ekonomisk tillväxt.

Specialistförsäkringsbolaget Svenska Sjö som sedan 1967 försäkrar fritidsbåtar och båtklubbar rapporterar färre skador hittills under sommarmånaderna.

De två vanligaste skadetyperna, sjöskador och stölder har under juni och halva juli minskat jämför med samma period 2014.

Antalet anmälda sjöskador har minskat med 44 % och antalet stölder har minskat med 25 %, båda jämfört med samma period förra året och per 1000 försäkrade båtar.

– Vi hoppas på att det inte är en slump utan att den gynnsamma utvecklingen håller i sig. Att stölderna sjunkit är extra positivt då många klubbar inom SBU jobbar aktivt med förebyggande arbete där erfarenheter delas mellan klubbarna, det senaste är DNA-märkning där Näsbyvikens båtklubb är pilot. Vad gäller sjöskador försöker vi göra vad vi kan för att tipsa våra kunder om hur grundstötningar undviks. Vi finns till för skador men det är alltid bäst att undvika dom, inte minst för att de oftast inträffar när man behöver båten som mest, och även om vi är snabba så blir det alltid ett stillestånd, säger Jacob Enestad, skadechef på Svenska Sjö

En skadetyp som ökat är maskinskador men det är beräknat då maskinförsäkring ingår utan extra premieuttag för båtklubbsmedlemmar och för yngre motorer

– Det är extra roligt för oss som kundägt bolag om skadeutvecklingen håller i sig, då ett överskott går tillbaka till kunder och klubbar, avslutar Jacob Enestad på Svenska Sjö.

Info: www.svenskasjo.se

Inom två år ska medlemmarna i Nynäshamns Motorbåtsklubb sluta måla med giftläckande båtbottenfärg. Tillsammans med forskningsprojektet CHANGE testar klubben nu giftfria alternativ som skrovdukar och borsttvätt. Metoder som ska hålla havstulpanerna borta utan båtbottenfärg.

Nynäshamns Motorbåtsklubb har tagit steget fullt ut och satt ett datum när de ska sluta måla sina båtar med bekämpningsmedelsklassad båtbottenfärg. Inom två år är målet att giftfria mekaniska metoder ska kunna ersätta de kopparbaserade bottenfärgerna.

För att få en oberoende utvärdering av de giftfria alternativen ska nu klubben tillsammans med forskningsprojektet CHANGE testa olika mekaniska metoder som finns tillgängliga på marknaden. Det är bland annat skrovdukar, borsttvättar och andra handhållna verktyg som ska testas för att kunna utröna om resultatet blir vad tillverkarna utlovar.

– Samarbetet med CHANGE-projektet ligger helt i linje med vår ambition att klubbens medlemmar senast 2017 ska ha giftfria båtbottnar. Vi ser fram emot en spännande säsong där ett 15-tal båtar i klubben ska ingå i testet, säger ordförande Rolf Lindqvist.

Konferensen inleddes med att miljökommitténs ordförande och SBU:s verksamhetschef, Peter Karlsson, hälsade välkommen och första föreläsare var Hans Elwing, professor på Göteborgs universitet och ägnat en stor del av sitt yrkesliv att finna ämnen som gör våra båtbottenfärger mer miljövänliga. Propellerpåväxt är ett avsevärt problem för småbåtar där 80 % av dragkraften kan gå förlorad om det får växa fritt. Ett sätt att förkoppra propellrar har emellertid tagits fram av Lennart Falck i Göteborg och har visat sig vara väldigt effektivt utan att vara nämnvärt miljöstörande.

Kopparjoner är särskilt giftiga mot havstulpaner, blåmusslor, mm men inte för alger och vissa typer av “slem”. Koppar är däremot ganska ofarligt för människan och har använts som antifouling sedan 1700-talet. Tyvärr är större delen av den koppar som finns i färgerna är till ingen nytta och en stor del av båtägarna vet heller inte vilken båtbottenfärg de använder. Både koppar och zink hittas i betydligt större koncentrationer på uppställningsplatser än i sediment i hamnarna.

Koppartillsatser måste ersättas med biocider som är relativt ofarliga för människor och som bryts ner av naturen och som är godkända på land eller som läkemedel. Hans Elwing och hans forskarkollegor har hållit på i mer än 20 år med att hitta potenta ämnen till båtbottenfärger och det har spenderats ca 60 miljoner på att få en tillsats som heter Medetomidine undersökt och godkänd i allehanda instanser. Det har tagit 15 år att få deras färg för en kostnad av ca 60 miljoner (Medetomidine)

Mia Dahlström initiativ till Change.
Makrolider finns i ca 20 varianter Ivermecitin är en av dem. (svälter ut havstulpaner).

Makrolider har ca 1000 ggr lägre utläckningshastighet än koppar och är lika potent. Teoretiskt går det att göra en coating som inte läcker något men fungerar ändå. Antifoulingpinnen HEAB ofarlig för människan. Innhåller makrolider. Godkänt för användning inom jordbruket.

Anneli Rudström – Nytt på antifoulingfronten på KEMI
Pratade om skillnaden mellan kemiskt och fysiskt verkande produkter och hur man riskbedömer produkter. Nationella produkter prövas mot EU:s vägledning. Verksamma ämnen utvärderas i ett gemensamt översynsprogram. KEMI gör farobedömning, effektivitetsbedömning, exponeringsbedömning, riskbedömning och beslutar om eventuell begränsad tidsperiod. Antifoulingprodukter som förhindrar påväxt enbart på fysikaliskt grund behöver inte vara godkända. Att ett medel är godkänt av KEMI betyder inte att det är miljövänligt. KEMI godkänner bara sådant som är farligt.

En godkänd färg är alltså farlig medan en icke godkänd är ofarlig eller?

Mekaniska metoder – ingen färg! Det finns ingen klar skillnad mellan hårda och mjuka färger. Ofta högre halter i hårda färger. För att en produkter ska accepteras ska marginalen mellan effekt och exponering vara tillräckligt stor.

Båtmiljö.se är en viktig faktor när det gäller information och båtlivets långsiktiga miljömål. Havstulpanvarningen!!

Hur tacklar man problematiken på uppställningsområden som kostar miljoner att sanera och hundratusentals kronor att minska påverkan utifrån nuvarande regler

Bertil Björkman – Båtägare och entusiast har tillsammans med Kenth Malmberg på MSE AB med flera utvecklat en mobil båtbottentvätt som återanvänder spolvattnet som också tas om hand på bästa sätt. Enligt min mening är detta ett alternativ som i de flesta fall ersätter spolplatta och produkten heter Hullwasher 6000 och är en miljöoptimerad, kostnadseffektiv mobil båtbottentvätt www.mseab.com

Mobil och självförsörjnde (eget elverk). Inget avlopp. Beprövad teknik. Ska inte kräva saneringa av riskklassad mark. Ska inte inkräkta på strandskydd. Tillgånglig nför alla. Användarvänlig. En tvätt som står på ett släp med trekammarbrunn + finfilter. Steg 2 rening. Epost info@ekowasher.com

CHANGE-PROJEKTET Mia Dahlström Sjögren koordinator för forskningsprojektet Bonus CHANGE
Påväxt orsakar högre bränsleförbrukning, framförallt på mindre propellrar (havstulpaner upp till 40%) och sämre manöverbarhet. Kopparfärger klarar inte att hålla borta ”slime” men hårda färger med låg vidhäftningsförmåga kan vara ett alternativ för snabba motorbåtar. Det finns 2-3 miljoner fritidsbåtar i Östersjön (ca 500 000 efter svenska kusten) och fritidsaktiviteterna ökar liksom användningen av giftfärger. Vad behövs för att ändra beteenden? En viktig faktor är att kartlägga marknadens strukturer. Hur når man slutanvändare och hur får man dem att byta glasögon? Hur ska man reglera med lagliga medel för att få effekt? Kommunikation och delaktighet? Måla mindre!!! Tillförsel av koppar till mark, vatten och sediment är underskattad. Användning av giftiga biocider kan sänkas med 50-70% om man väljer färg på ett bättre sätt.

Magnus Dahlström arbetar med fälttester i changeprojektet. Panelförsök i 4 olika länder med plexiglasskivor som målas med olika färger för att mäta utläckage och graden av marin påväxt med hjälp av biocidfria paneler och se hur kommersiella färger verkar. Pro scraper är ett utmärkt hjälpmedel när man behöver skrapa båten och samla upp resterna och den demonstreras på följande klipp. https://www.youtube.com/watch?v=06lCyhPd_Xw och den ska givetvis kombineras med en godkänd industridammsugare.
Maria Lagerström SU Change och XRF som verktyg vid undersökning av bottenfärger och avskrap på mark. När underliggande lager av förbjuden färg kan finnas kvar. Field PortableX-ray Flourecence – korta analystider och låg kostnad jämfört med kemiska analyser. 30 sekunder per båt. Mark kan också mätas 0,5 – 1 cm. Britta Eklund har som ambition att få ut XRF-pistoler till allmänt bruk till hösten-15. En pistol kostar 200 000 – 400 000 kr. Målet med change är att minska påverkan på vattnet och lära sig hur det fungerar i ett helhetsperspektiv.

Britta Eklund, SU. Duger mekaniska metoder att ersätta bottenfärger? Samarbete SBU & Change – kombinera kommunikation och vetenskapligt arbete. Ta fram siffror på olika tekniker – vad kostar det i tid och pengar och hur nöjd blir man med resultatet? Förslag till förbättringar! Hur får man igång diskussionen bland båtägarna?

Miljöblästring av båtar –Jens Johanisson och Ove Johansson –Miljöblästring Skandinavien AB www.ysg.se Dessa herrar berättade om hur de gör säkra blästringar av båtar även om de innehåller gamla färger med TBT.

TBT totalförbjöds i Sverige 1993, för fritidsbåtar -89, och inom EU blev det en successiv utfasning 03-07. TBT är 100 ggr giftigare än DDT och angriper människans immunförsvar och är hormonstörande. Kostnad: 650.-/m + moms.

Reviderade riktlinjer för båtbottentvätt med mera – Roland Örtengren från MIK

Det finns 75 miljoner (LOVA-pengar) till lokala vattenvårdsprojekt och det är länsstyrelsen som fördelar pengarna och stödet är i första hand till minskning av fosfor och kväveutsläpp. Man kan även få pengar för åtgärder för att minimera spridning av miljöfarliga ämnen från båtbottnar (blästring, bottentvätt) och man kan få 50% av kostnaden. Bidrar man med eget arbete kan man få högre kostnadstäckning och man får värdera eget arbete till 200.- per timme inklusive mötestider mm.

När det gäller avfallshantering i hamnarna ansvarar varje fritidsbåtshamn för allt avfall från det nära båtlivet men det går att skriva sig fri genom att lägga ansvaret på varje enskild båtägare. En miljöplan och en avfallshanteringsplan måste emellertid göras i samtliga fall. Hjälp kan man få via SBU:s skrifter: Egenkontroll av hamnar och avfallshanteringsplan för fritidsbåtar. Transportstyrelsen har också en bra blankett med instruktioner som kan laddas hem från http://www.transportstyrelsen.se/sv/Blanketter/Sjofart/Fritidsbatar/Avfallshanteringsplan-fritidsbatshamnar/

Reviderade riktlinjer för båtbottentvätt har processats sedan 2012 och inget har blivit bättre trots flera nya versioner. De som kom i december -14 gäller trots att även den har stor kritik men riktlinjer är ingen lag och lokala föreskrifter har svag ställning. Syftet är att minska användningen av biocidfärger men det är tveksamt om dessa riktlinjer har någon effekt i praktiken. Skurusundets BK:s överklagande av tillsynsbeslut från Nackakommun gjorde att det inte finns några incitament för att man behöver anlägga spolplattor för att ta hand om spolvatten från båtar. De synpunkter som båtlivets instanser haft på riktlinjerna har hittills inte alls beaktats men efter den hård kritik från bland annat SNF har man lovat att återigen göra förändringar. Utifrån det som skett är det troligt att Havs- och vattenmyndighetens tjänstemän inte har en aning om vad de håller på med och att de vägrar att lyssna på båtlivet ger dem heller inget högre anseende.

Vad har vi gjort den senaste tiden? Ren botten uitan gift. Miljötema i nr 6-2014 i Båtliv. Flera miljöartiklar i Båtliv nr 1-2015. Miljökonferens 7-8mars. Samrådsmöten för bättre vatten. Revidering av ”Hamnar för fritidsbåtar” och ”Egenkontroll av hamnar för fritidsbåtar”. Rådgivning till båtklubbar angående toatömning och spolplattor.

Helena Nilsson som under den senaste tiden varit ansvarig för projektet Ren botten utan gift som är ett samarbetsprojekt mellan SBU, SNF, Sportfiskarna och Skärgårdsstiftelsen hade en föredragning om vad som gjorts och vad som ska göras och information finns på Båtmiljö.se

Göran Danielsson och Lennart Åsell avslutade konferensen med en genomgång av hur man på bästa sätt löser problem med toatömning efter det förbudet som inträder 1 april i år.

Avslutande reflekteringar
Vad behöver vi göra den närmaste tiden?
Alla hamnar behöver en aktuell avfallshanteringsplan!
Miljökonferens ska genomföras även nästa år och gärna två dagar som nu.
Harald tar gärna emot förslag till programpunkter.
Vad händer i förbunden?
Lidingö båtförbund (Christer Björkén) bestämde sig för att förebygga och få bort allt farligt avfall. Hur sköter vi oss bäst. Först förbjöd vi biocidfärger. Hur skapar vi en bra infrastruktur? Alla är inte med men det närmar sig. 2019 ska det inte finnas en enda biocidmålad båtbotten på Lidingö.
Västerbottens båtförbund (Bengt Hallberg) presenterar avfallsplan/skylt för UMS Simphamn som ligger i naturreservatet Kont. 4 nya toatömningsaordningar i Umeå kommun. Är aktiv i styrgrupp för kustvattenråd och medverkat till att LOVA-bidrag delats ut till åtta båtklubbar med rätt adress. Ingår i Vattendelegationens referensgrupp. Visar ett bildspel om Vattenförvaltning inom båtlivet som väckte stort intresse inom Vattendelegationen/Vattenmyndigheten.
Jimmy D SMBF berättar om hur man går till väga för att få ett bra miljötänk i alla klubbar. Miljökonferens i höstas lockade 140 personer från 30 klubbar. Förbjuder tvätt av målade båtar. Bullriga båtar tillåts ej.
Håkan Ström, Södra Roslagens Båtförbund ny i sammanhanget tackar för en bra dag. Berättar om hur man jobbar med ca 600 båtar blir det dyrt (ca 1 miljon med kranbil och spolplatta per år). Anlade en ny tvåfilig ramp + tvåplats-spolplatta och har fått en långsiktig lösning som inte kostar lika mycket. Miljöcertifierar medlemmarna! I två av tre klubbar kan man lyfta båten själv när som helst. Sveriges största båtklubb (Viggbyholm) ca 1800 medlemmar.

Sammanfattat av Hans-Jörgen Alsing

Kungliga Svenska Segelsällskapet, KSSS, som bland annat arrangerar havskappseglingen ÅF Offshore Race (f.d. Gotland Runt) är sedan år 1967 en av delägarna till försäkringsbolaget Svenska Sjö. Nu utvecklar Svenska Sjö och KSSS samarbetet och Svenska Sjö träder in som ny officiell försäkringssponsor till KSSS.

Svenska Sjö är ledande specialister på båtförsäkringar och företaget är känt för att ha väldigt nöjda kunder, speciellt när det inträffat en skada. På den senaste kundundersökningen Svenska Sjö genomförde under 2014, uttryckte 85% sig mycket nöjda med båtförsäkringsbolaget.

Svenska Sjö går genom det stärkta samarbetet in som KSSS nya officiella försäkringspartner och företaget blir en del i den starka varumärkes- och marknadsplattformen KSSS utvecklat under de senaste åren. Bland annat kommer Svenska Sjö medverka i KSSS nationella kampanj runt en av världens största havskappseglingar, ÅF Offshore Race vilket innefattar synlighet för Svenska Sjö på print- och digital annonsering, i affärspress och seglingsmedia, utomhusreklam, webb och event.

Förutom den årliga partnerfinansiering som Svenska Sjö skjuter till inom ramen för det officiella sponsorskapet med KSSS, tar KSSS, i rollen som ägare, en aktiv roll med målet att eventuellt överskott går tillbaka till KSSS ideella verksamhet. KSSS kommer bland annat hjälpa Svenska Sjö med arbete inom försäkringsförmedling, rekrytering av eventpersonal och utveckla nya försäljningskanaler för företaget.

– Det känns spännande att vi nu kan erbjuda en av de mest uppskattade båtförsäkringarna till våra medlemmar och övriga målgrupper. Och att vi på samma gång kan erbjuda Svenska Sjö nya kanaler inom försäljning, marknadsföring och varumärkesassociering, är givetvis ett bra kvitto på att våra olika verksamheter är laddade med bra värden, säger Henrik Jansson, Kommersiell Direktör på KSSS.

– Vi är mycket stolta att vi nu blir en officiell sponsor och samarbetspartner till Sveriges ledande organisation inom segling och att vi tillsammans kan utveckla aktiviteter och försäkringserbjudanden som förhoppningsvis kommer våra gemensamma målgrupper tillgodo, säger Per Grywenz, VD Svenska Sjö.

Sponsorskapet med KSSS sträcker sig över tre år. Under våren inleds en rad gemensamma aktiviteter inom marknadsföring, event, försäljning, information och PR.

Bildtexter:
Henrik Jansson, KSSS.

Per Grywenz, Svenska Sjö.

Vid årsstämman den 16 april valdes Per Klingbjer till ordförande i Svenskt Friluftsliv. Per har ett genuint friluftsintresse, är doktor i naturgeografi, och har varit engagerad i styrelsen sedan 2012 samt aktiv i medlemsorganisationen Svenska Fjällklubben i 30 år.

Per valdes till ordförande fram till årsmötet 2016, den tidpunkt då Stefan Nyströms ordinarie mandattid skulle utgått. Stefan Nyström som varit ordförande de senaste 5 åren lämnade ordförandeskapet på egen begäran, då rollen inte gick att förena med uppdraget i miljömålsberedningen vid regeringskansliet.

– Jag vill ta ett aktivt ansvar för att driva de samlade centrala frågorna för att stärka friluftslivet i Sverige. Som ordförande kommer jag att fortsätta det viktiga arbete som styrelsen driver, det vill säga stärka de långsiktiga förutsättningarna för friluftslivet i Sverige. Jag kommer att lägga ett tydligt fokus på att öka och trygga den långsiktiga finansieringen, verka för en förändring av skattelagstiftningen, bidra till utvecklingen av friluftspolitiken och givetvis vårda och värna allemansrätten, säger Per Klingbjer, ordförande Svenskt Friluftsliv.

Samtidigt avgick Håkan Weberyd ur styrelsen och Susanne Söderholm (Svenska Orienteringsförbundet) samt Åke Granström (Svenska Jägareförbundet) invaldes som nya styrelseledamöter för en tid av två år.

– Jag ser fram emot att få samarbeta med den nya styrelsen. Svenskt Friluftsliv står på en solid grund och jag ser att denna nya styrelse kommer att fortsätta på den inslagna vägen, säger Ulf Silvander, Generalsekreterare.

Svenskt Friluftsliv består av 24 ideella organisationer, alla med stark förankring i friluftsliv och folkhälsa. Tillsammans organiserar föreningarna närmare 2 miljoner medlemskap i närmare 9 000 lokala- och regionala klubbar.

Info: www.svensktfriluftsliv.se

Svenska Seglarförbundet är en av delägarna till båtförsäkringsspecialisten Svenska Sjö. Nu manifesteras det tydligare när Svenska Sjö blir officiell partner till en av svenskt båtlivs största nyheter, Allsvenskan i segling.

Förutom samarbetet kring Allsvenskan startar man under året en rad olika samarbetsprojekt där den gemensamma nämnaren är att ge ökad medlemsnytta genom att utveckla bra och unika försäkringslösningar för förbundets medlemmar.

Att SSF är ägare till Svenska Sjö innebär att en del av eventuellt överskott går tillbaka till kunderna i form av bonus på nästkommande års premie samt att utveckla verksamhet som till exempel barn- och ungdomsverksamhet.

– Det känns oerhört kul att vi får vara en partner till ett så framgångsrikt idrottsförbund som Svenska Seglarförbundet som också har en omfattande barn- och ungdomsverksamhet, säger Per Grywenz, vd på Svenska Sjö.

Svenska Sjö är kända för att ha väldigt nöjda kunder, speciellt när de haft en skada. Under 2014 var enligt kundundersökning, hela 85 % mycket nöjda.

– Allsvenskan i segling skall kora Sveriges bästa segelklubb men syftar också till att skapa mer aktivitet i klubbarna och därmed öka tillgängligheten till vår sport. Därför känns det extra positivt att ha Svenska Sjö som partner till Allsvenskan då de också jobbar för ett bredare och mer lättillgängligt båtliv, säger Stefan Rahm, Förbundsdirektör/sportchef Svenska Seglarförbundet.

Bilden: Allsvenskan seglas i båttypen J/70, en livlig liten kölbåt som seglas på fyra personer. Foto: Per Heegaard.

Miljö och kommunikation var två av de viktigaste frågorna vid Svenska Båtunionens Båtriksdag (årsmöte), som hölls i Helsingborg 28–29 mars. Ett av resultaten kan bli en miljöcertifiering av båtklubbar landet runt.

Sedan flera år har Svenska Båtunionen delat ut pris till Miljöbästa Motorbåt och Segelbåt på båtmässan Allt för sjön i Stockholm. Detta kommer troligen att förändras till att bli ett mer generellt miljöpris till en båt, ett tillbehör eller någon annan produkt eller tjänst för båtlivet.

Anledningen är både att båtmarknaden och båtförsäljningen har förändrats snabbt och att det idag finns ett betydligt större utbud av miljömässigt bra produkter för båtlivet. Så var dock inte fallet när priset instiftades för snart tio år sedan.

Miljöcertifiering av båtklubbar kan bli verklighet efter en motion till Båtriksdagen från Södra Roslagens Båtförbund. De vill i sin motion att informationsmaterial tas fram till både båtklubbar och båtägare för ett kommande certifieringsprogram.

SBU:s styrelse håller med och ville i sitt svar till motionen medverka till att ta fram ett kontrollsystem för en frivillig miljöcertifiering av båtklubbar.

Information och transparens var i fokus för en motion från Gästriklands Båtförbund. De vill att Unionens kommittéer löpande ska informera båtförbundens ombud i aktuella frågor.

Båtriksdagen gick helt på motionens förslag, som bland annat innebär att en plan ska tas fram för att samverka på ett djupare plan än idag.

Båtriksdagen beslutade också om hur SBU:s långsiktiga mål ska se ut i en reviderad verksamhetsplan för 2015. I den beskrivs bland annat hur SBU ska medverka till långsiktiga mål för ett båtliv med livskvalitet och hur SBU med sina över 170 000 medlemmar bör vara en naturlig samarbetspartner i alla frågor som rör svenskt båtliv.

Vid de sedvanliga valen utsågs Bengt Gärde från Lidingö Båtförbund till ordförande för en ny tvåårsperiod.
Lars-Åke Redéen

Bildtext:
Den nyvalda styrelsen för Svenska Båtunionen. Fr. v. Rein Lillesaar, Smålands Båtförbund, Lars Afzelius, Västkustens Båtförbund, Christer Friedh, Blekinge Båtförbund, Harald Mårtensson, Östergötlands Båtförbund, Bengt Gärde (ordförande), Lidingö Båtförbund, Lasse Carlsson, Västkustens Båtförbund, Karl-Axel Wennerstrand, Vänern Väst Dalslands Kanals Båtförbund, Kristian Ehrling, Lidingö Båtförbund, och Kjell Holst, Skånes Båtförbund. Saknas på bilden: Kenneth Svensson och Christer Olsson, båda Saltsjön-Mälarens Båtförbund. Foto: Lars-Åke Redéen, Båtliv.

Många bostadsinbrott kan förhindras med hjälp av så kallat märk-DNA. Det visar polisens preliminära utvärdering av ett pilotprojekt i Stockholm där 1 500 hushåll har följts under ett år. Metoden ska nu testas i ett nytt projekt för att minska stölder av båtmotorer, drev, båtar och övrig utrustning vid Näsbyvikens båtsällskap i Täby utanför Stockholm.

Märk-DNA är den modernaste tekniken av stöldskyddsmärkning på marknaden och den har visat på goda stöldförebyggande effekter då märkta föremål är mindre attraktiva att stjäla. Metoden möjliggör också spårning av stulet gods tillbaka till ägaren. Polisen har tillsammans med bland annat SSF Stöldskyddsföreningen och de största försäkringsbolagen genomfört ett så kallat hot-spot-projekt i tre Stockholmskommuner under 2014, för att utvärdera om metoden kan minska inbrott. Slututvärdering pågår, men hittills pekar allt på mycket goda resultat.

Nu är det dags att genomföra ett motsvarande stöldförebyggande ettårigt projekt i båtvärlden med start den 1 april för medlemmarna i Näsbyvikens Båtsällskap. Bakom projektet står också båtförsäkringsbolaget Svenska Sjö och SSF Stöldskyddsföreningen som även samverkar med polisen.

Näsbyvikens Båtsällskap, som utsetts till årets båtklubb 2014, är en allmännyttig ideell förening, ansluten till Svenska Båtunionen som bildades 1935 och idag har cirka 750 medlemmar.

– Vi har haft stora problem med stölder av framförallt båtmotorer och drev och genom projektet hoppas vi att försvåra för tjuvarna och göra motorer och tillbehör mindre attraktiva att stjäla, säger Roger Alm, ordförande i Näsbyvikens Båtsällskap.

Projektet går ut på att båtägarna får tillgång till DNA-märkning från SSF som ska användas på båt, motor, drev, trailers och annan stöldbegärlig utrustning. Området kommer också att skyltas upp ordentligt för att informera om att märkning är genomförd.

– Vi ser fram emot att se resultatet av projektet säger Per Grywenz på Svenska Sjö, som försäkrar klubbanslutna båtägare. Vi har naturligtvis ett stort intresse av att minska den här typen av stölder för att våra kunder ska få ett problemfritt båtliv och för att inte behöva höja premierna gentemot försäkringstagarna.

Båtmotorstölderna i Sverige har minskat marginellt mellan 2013 och 2014, enligt Brottsförebyggande Rådet, Brå. Men problemet är fortfarande stort. Under 2014 polisanmäldes drygt 2 500 båtmotorstölder.

– Vi tror starkt på DNA-märkning som metod och projektet är viktigt för att bedöma effekterna av märkning som förebyggande metod mot båtstölder, säger Annika Brändström, vd på SSF Stöldskyddsföreningen.

Projektet vid Näsbyvikens Båtsällskap kommer att utvärderas ur ett brottförebyggande perspektiv och planer finns på att det kommer att ske i samband med projektarbete i utredningskriminologi vid Gävle Högskola under ledning av professor Jerzy Sarnecki.

Fakta:
DNA-märkning innebär att en fluorescerande vätska, osynlig för blotta ögat, men synlig med hjälp av UV-ljus, appliceras på det som ska märkas. Varje märkning har ett unikt DNA som går att spåra internationellt och är omöjligt att avlägsna, då minsta partikel av blandningen innehåller en unik kod. SSF:s DNA-märkning innehåller också en stor mängd mikropunkter som möjliggör avläsning och ägaridentifiering på plats dygnet runt.

Märkningen reagerar på UV-ljus vilket gör den lätt att hitta för Polisen. Alla polisbilar i Stockholms Län har utrustas med UV-lampor för att lättare hitta DNA-märkt stöldgods, dessa är finansierade av Stöldskyddsföreningen.
För att visa att någonting är märkt fästs också petsäkra varningsdekaler på det märkta föremålet.

Natten till 17 maj 2014 brann Klinte Båtklubbs klubblokal ner. Innan jul var fastigheten uppbyggd igen.

Klubben, med knappt 50 medlemmar, förlorade inte bara sin fasta punkt utan även material från 40 års verksamhet, dyrbara marina tavlor med mera.

– Det var väldigt tufft, men ganska snabbt beslöt vi oss för att bygga upp fastigheten igen, säger klubbens ordförande, Mats Ågren.

– Vi hade en fullvärdesförsäkring, men värdet var okänt för oss. Länsförsäkringar var väldigt schyssta och kom ganska snabbt fram till att vi skulle få möjlighet att bygga upp fastigheten igen och innan jul stod den klar.

I början av juli gjöts grundplattan till det nya klubbhuset. Samtidigt som bygget startade uppmärksammades båtklubben på att det fanns externa medel att ansöka om för att främja besöksnäringen på gotländsk landsbygd.

– Förutom försäkringspengarna fick vi en del pengar från Tillväxtverket via Region Gotland för att utveckla gästhamnsverksamheten. Vi fick till och med en bastu, säger Mats Ågren.

På Luciadagen 13 december invigdes Klinte Båtklubbs nya kafé och klubblokal.

– Utifrån den eländiga branden fick vi helt nya lokaler och servicehus. Det var verkligen ett lyft för oss. Själva bygglovsprocessen tog bara fyra veckor och Region Gotland med sina tjänstemän var oerhört välvilligt inställda.

Länsförsäkringar värderade båtklubbens fastighet till cirka 2,8 Mkr. Med försäkringspengarna, egna insatser och bidrag har båtklubben investerat totalt det dubbla.

Info: www.klintebatklubb.se

Den 28–29 mars är det dags för Svenska Båtunionens årsmöte, Båtriksdagen. I år hålls Båtriksdagen i Helsingborg. Bland annat ska Båtriksdagen ta ställning till motioner om miljöcertifiering av båtklubbar och SBU:s framtida inriktning.

På fredagskvällen kommer marinbiologen Kristin Johansson att informera deltagarna om ”Livet under ytan” i Öresund. Därefter hälsar Helsingborgs borgmästare hälsar Båtriksdagen välkommen i Rådhuset kl. 09.30 på lördagsmorgonen.

Under lördagen blir det också en busstur till olika delar av Helsingborg. Rundturen avslutas med lunch på Sofieros slott. Guider kommer att ordna sightseeing i Helsingborg och Helsingör för medföljande under båtriksdagsförhandlingarna.

De sedvanliga förhandlingarna påbörjas på Marina Plaza direkt efter lördagens lunch. Kl. 18.30 ajourneras förhandlingarna för att fortsätta på söndagsmorgon.

På lördagskvällen hälsas nya deltagare välkomna, förtjänsttecken delas ut och efter middagen blir det besök av spexare från Lund.

Alla handlingar och underlag med motioner och propositioner finns på SBU:s hemsida.

Info: www.batunionen.com

Svenska Sjö som sedan starten 1967 ägs och drivs av Sveriges båtägarorganisationer, söker nu försäkringsrådgivare i hela landet.

Tjänsten är initialt en säsongsanställning mellan april och september och uppgiften är att aktivt kontakta båtägare och göra en genomgång av dennes båtförsäkring och vid behov
sälja Svenska Sjös omfattande båtförsäkringar.

Arbetet är självständigt och helt provisionsbaserat och du bestämmer själv hur mycket du vill arbeta med detta.

För att lyckas behöver du vara social och strukturerad. Nödvändig utbildning får du av
Svenska Sjö. Du behöver ha tillgång till bil, mobiltelefon och dator med internetuppkoppling då all
administration går över företagets hemsida www.svenskasjo.se

Under 2015 genomför Svenska Sjö en rad förbättringar i villkoren och vi är övertygade att detta tillsammans med vår höga kundnöjdhet, inte minst vid skada, kommer att göra jobbet både roligt och uppskattat. Det borde därmed också kunna ge en hygglig förtjänst.

Är du intresserad eller har någon du tror är intresserad så tveka inte att kontakta mig, helst per mail och före 15 mars

Med vänlig hälsning
Per Grywenz, vd Svenska Sjö AB
per@svenskasjo.se

I år får 27 organisationer dela på det totala statsbidraget om 27,8 miljoner kronor, varav 18,7 miljoner kronor är organisationsbidrag och 9,1 miljoner kronor projektbidrag. Det statliga anslaget till friluftsorganisationer är oerhört viktigt för friluftsorganisationernas överlevnad. Det möjliggör allt från lärarfortbildning i orientering, friluftsliv i skolor, integration och ungdomar i fjällen till cykelleder och skridskobanor. Barn och ungdomar är prioriterat även i år.

– Friluftsorganisationerna bidrar till att vi rör på oss och att vi får vara med i ett socialt sammanhang, det gäller alla åldrar och samhällsgrupper och oavsett var du bor i landet. Vi lämnar därmed ett både viktigt och stort bidrag till samhället i form av förbättrad folkhälsa och lägre sjukvårdskostnader. Men organisationerna är i mycket stort behov av ytterligare resurser för långsiktig överlevnad om vi skall nå riksdagens uppsatta friluftspolitiska mål, säger Ulf Silvander, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.

Organisationen Svenskt Friluftsliv ansvarar för fördelningen av bidrag sedan år 2011. Totalt inkom 71 ansökningar från 27 olika organisationer om t otalt belopp över 45 miljoner kronor och översöknings-graden var 61 %.

Sammanfattning av fördelning av medel se nedan i detta pressmeddelande. För att ta del av hela protokollet om fördelningen besök www.svensktfriluftsliv.se/bidrag.

Här redovisas i sammandrag beslutet om fördelning av 2015 års anslagsmedel fattat av Svenskt Friluftslivs fördelningskommitté.

Organisationsbidrag per organisation, kr
Svenskt Friluftsliv, 1 800 000
Cykelfrämjandet, 500 000
Friluftsfrämjandet, 8 600 000
Hälsofrämjandet, 200 000
Livräddningssällskapet, 1 840 000
Turistföreningen, 865 000
Kryssarklubben, 300 000
Sportfiskarna, 4 000 000
Båtunionen, 365 000
Frisksportförbundet, 50 000
Folksportförbundet, 30 000
Cykelsällskapet, 50 000
Fjällklubben, 60 000
Summa organisationsbidrag: 18 660 000

Verksamhetsbidrag (projekt) per organisation, kr
Scouterna, ”Scouting för alla”, ”Breddat friluftsliv”, 1 346 000
Sportfiskarna, ”KlassDraget”, 1 200 000
Turistföreningen, ”Get real summer 2014”, ”Unga utvecklar fjällen
Tillsammans – verksamhet för integration”, 800 000
Cykelfrämjandet, ”Vi rullar fritt”, 566 000
Båtunionen, ”Funktionärsskolan”, 180 000
Gång- och vandrarförbundet, ”Vandring för unga och äldre – Sverigevandringen”, 35 000
Orienteringsförbundet,”Lärarfortbildning i orientering steg 2”, 405 000
Livräddningssällskapet, ”Livräddarföreningar”, ”Issäkerhetsrådet”, 480 000
Naturskyddsföreningen, ”Mer friluftsliv i skolan”, 845 000
Friluftsfrämjandet, ”Gilla backen”, 1 250 000
Klätterförbundet, ”Uppstart av bredd och friluftskommitté”, ”Alpina tjejer”, ”Klättring med
socioekonomiskt utsatta grupper”, ”Informationsbroschyr till markägare”, 415 000
Kanotförbundet, ”Paddelpasset”, 250 000
Jägareförbundet, ”Nya svenskar i naturen”, 508 000
Förbundet Skog och Ungdom, ”Näverbiten”, 150 000
Cykelsällskapet, Underhåll cykelturistleder, 200 000
Kryssarklubben, ”Ungdomar upplev skärgården!”, 360 000
Skridskoförbundet, ”Skridskobanor”, 200 000
Summa verksamhetsbidrag: 9 190 000

Om några dagar kommer runt 100 000 förväntansfulla, längtande och båtintresserade människor att strömma in genom portarna på Stockholmsmässan för att ta del av nyheter och det breda utbud som Allt för sjön bjuder på i år.

Svenska Båtunionen är som vanligt med men på ny plats i C-hallen monter; C 18:29 bredvid KMK, Stiftelsen Hållbara hav och Transportstyrelsen.

Vi fokuserar på tre teman i vår stora monter i år:

Båtmiljö: I vår monter presenteras projektetet Ren botten utan gift och vår nya sajt Båtmiljö.se. Här kan du få tips hur du ska göra för att hålla din botten ren utan att använda onödigt mycket bottenfärg och hur du kan miljöanpassa ditt båtliv.

Sjösäkerhet: I år satsar vi mer än någonsin på att sprida budskapet om att använda flytväst. Vi anordnar en tävling där Allt för sjöns besökare kan nominera en vän till en flytväst med texten Världens bästa [VALFRI] (kanske “mormor”, “farfar”, “syrra”….).

Navigationskunskaper: Nämnden för båtlivsutbildning är på plats och berättar allt du behöver veta om olika navigationsutbildningar för fritidsbåtar.

Vi anordnar också ett öppet miljöseminarium tillsammans med Allt för sjön. Du hittar info på www.batunionen.com

Under 2015 kommer Nynäshamns Segelsällskap att fira sitt hundraårsjubileum genom att arrangera ett antal svenska mästerskap, Skärgårdskryssarpokalen och VM för 5,5:or samt en större veteranbåtsfestival.

Veteranbåtsfestivalen arrangeras av Nynäshamns Segelsällskap tillsammans med Skärgårdskryssareförbundet 7–9 augusti. Båtarna anländer på torsdagen och under fredagen den 7:e och lördagen den 8:e blir det kappseglingar för segelbåtar, uppvisningar och parad för motorbåtar.

Hamnen är mycket publikvänlig och besökarna kommer nära båtarna när de ligger i hamn. Det kommer även att vara ett antal båtar som tar emot besökare för de som vill gå in i båtarna. I hamnen finns ett flertal restauranger, kaféer, stånd och bodar. I samband med festivalen kommer det även att bli flyguppvisning och utställning av veteranbilar.

Förra gången det var veteranbåtsfestival i Nynäshamn kom drygt 230 båtar från hela Europa och 80 000 besökare.

Info: www.nss100.se

Bildtexter:
Klassiska segelbåtar Foto Sofia Lind.
Klassiska motorbåtar. Foto: Annika Ahlstedt.

På lördagen blev det helt officiellt att Näsbyvikens Båtsällskap har utsetts till Årets Båtklubb 2014 av tidningen Båtliv. Klubbens ordförande och ytterligare några personer från Näsbyvikens BS tog emot den fina sjömanskistan laddad med båttillbehör värda långt över 100 000 kr.

Årets Båtklubb belönas traditionellt med en specialbyggd skattkista i massiv mahogny med båtprylar till ett värde av närmare 150 000 kr. Kistan tillverkas av Orust Yacht Service i Henån och prisutdelningen äger rum på Båtmässan i Göteborg.

Tävlingen för att utse Årets Båtklubb 2014 fick ett antal mycket intressanta nomineringar från båtklubbar i hela landet. Flera båtklubbar pekade på stora insatser för att bygga om och restaurera sina anläggningar. Juryn föll dock för Näsbyvikens Båtsällskaps starka engagemang inom flera områden.

Juryns motivering till årets vinnare:
”Näsbyvikens Båtsällskap är stor, välskött och bra organiserad. Den arbetar på ett förtjänstfullt sätt med det som båtlivet i allmänhet ska stå för. Båtsällskapet skapar goda förutsättningar för gott kamratskap, trivsam samvaro och förståelse för en god miljö hos sina medlemmar.”

Info om vinnaren: www.nbs.a.se

Svenska Sjös kunder är bra på att anpassa försäkringsbeloppet för sina båtar till rådande marknadsvärde. Under 2014 hade Svenska Sjö 50 totalskador av totalt drygt 1 900 skador. Det innebär att totalskadorna utgjorde 2,6 % av alla skador.

– I dessa fall avvek marknadsvärdet från det försäkrade värdet med i mindre än 10 % och det får man väl ta som inom felmarginalen då det är svårt att exakt pricka marknadsvärdet varje dag, säger Per Grywenz.

– Vi ber alltid våra kunder att se över sitt försäkringsbelopp vid förnyelser. Det verkar ha gett effekt.

Under 2014 stod totalskador för 2,6 % av antalet skador och cirka 12 % av det totala utbetalda skadebeloppet. Premien för totalskaderisken utgör samma andel, eller i snitt 163 kr per kund hos oss.

Delskador, det vill säga reparationer, står för 97,4 % av antalet skador och 88 % av de totala skadeutbetalningarna. Denna grupp ökade under året med ca 20 %.

– Svenska Sjös kunder har därmed fått mer för pengarna under 2014, säger Per Grywenz.

Svenska Sjö, som sedan 1967 ägs och drivs av båtägarorganisationerna är ledande specialister på båtförsäkring i Sverige. Bolaget har cirka 16 % av båtförsäkringsmarknaden.

I ett samarbete mellan forskningsprojektet CHANGE och SBU vill vi ta reda på hur effektiva de alternativa metoderna till bottenfärg är på att hålla påväxt borta.

Haven mår inte bra och vi måste alla göra vad vi kan för att minska gifttillförseln till haven. Istället för att använda båtbottenfärger kan man börja använda alternativa metoder att hålla påväxten borta.

Idag finns det ett flertal metoder och produkter tillgängliga på marknaden. Man kan också ta upp sin båt under säsong och rengöra den med högtryckstvätt.

Vi söker dig som vill prova något annat än bottenfärg. För många känns de alternativa metoderna till bottenfärg ännu alltför oprövade.

Vi vill därför i samarbete med vanliga båtägare runt om i landet ta reda på hur effektiva metoderna är, hur stor kostnaden är och hur mycket arbetstid respektive metod innebär under en säsong. Vi vill också ta reda på hur nöjd du var efteråt.

För att vara rättvisande vill vi endast ha med skrovrena båtar, alltså helt utan gammal bottenfärg. Som kontrollgrupp vill vi ha med några båtar som använder ostkustfärg.

Har du en båt som inte alls är bottenmålad, det vill säga skrovren, eller en båt som du är säker på att den är målad med ostkustfärg enligt tillverkarens instruktioner och vill hjälpa oss med att ta fram vetenskapliga fakta så ring eller skicka ett mail till:

Peter Dahl 076-203 2007, peter.dahl@cmb.gu.se vid Göteborgs universitet eller
Britta Eklund 070-604 7613, britta.eklund@aces.su.se vid Stockholms universitet

Läs mer om CHANGE på:
http://www.changeantifouling.com/