Fjärde upplagan av Kustguide Bottenhavskusten – ”I Gävlefiskarnas kölvatten” finns nu tillgänglig på Internet på följande sidor: Länsstyrelsen Västernorrlands hemsida: www.y.lst.se
Syftet är att locka båtburna och andra till nya unika natur och kulturupplevelser som kuststräckan från Öregrund upp till Västernorrlands nordligaste del har att erbjuda.
Här beskrivs alla pittoreska fiskelägen, gästhamnar, naturhamnar, kustnära utflyktsmål och serviceställen av allehanda slag.
Den senaste upplagan av guiden från 1994 har under våren genomgått en omfattande revidering både innehålls- och layoutmässigt. Den nya versionen beräknas komma i tryckt form under hösten 2006 och kommer att omfatta 144 sidor.
Det organiserade båtlivet har nått en aktningsvärd ålder. Det finns skäl att ibland bläddra tillbaka i historieboken och erinra sig hur det började och vad som har hänt genom åren. Det sägs ju ibland att endast den som kan historien kan göra riktiga bedömningar om framtiden. Enskilda klubbar hade funnits länge innan KMK, Mälarens Motorbåtsförbund, Saltsjöbadens Motorbåtsförbund och Vänerns Motorbåtsförbund vid ett sammanträde 16 mars 1928 beslöt att bilda Sveriges Motorbåtsunion. Därvid uttalade man att: Sammanslutningens syfte är att vara en nationell sammanslutning inom motorbåtssporten för att såväl inom som utom landet tillvarata de intressen, som representerades av landets motorbåtsmän och den inhemska motorbåtsindustrien.
Redan från början slog man in på vägen att i skrivelser och uppvaktningar framföra sina synpunkter till olika myndigheter. Tidigt skrev man till Kungl. Maj:t angående sjömätning och nya sjökort. Frågan om obligatorisk inregistrering av motorbåtar kom tidigt upp. Svenska Jägarförbundet och Stockholms läns och Stads Hushållningssällskap hade hos Kungl. Maj:t gjort framställning om detta. Unionen sa nej i en skrivelse i mars 1931. 1935 inbjöds sålunda Kungl. Kommerskollegium att ombord på en Vaxholmsbåt följa en demonstration av på olika sätt numrerade motorbåtar.
Härvid framgick nummersystemets stora olämplighet ur alla synpunkter. 1965 hade Länsstyrelsen i Stockholms län hade begärt att motorbåtar skulle underkastas registreringstvång. Unionen sade även nu nej bland annat med motiveringen att namnskyltar på båtarna i förening med klubbstandertar och matriklar skulle vara fullt acceptabel frivillig väg att identifiera en båt och dess ägare. På 80-talet väcktes frågan igen och då fick vi som bekant registrering. Den slopades sedan av den borgerliga regeringen på 90-talet och nu uppmanas båtägarna som bekant att ansluta sig till det frivilliga registret, som Stöldskyddsföreningen driver i samarbete med försäkringsbolagen.
När SBU:s kansli nu startar efter semestrarna finns en ny person i personalgruppen. Han heter Hans W. Berglund och efter några veckors mjukstart kommer han att efterträda Staffan Högardh på posten som generalsekreterare. Staffan önskar efter 25 år i centrum av svenskt båtliv att få trappa ner. – Det känns som en stor utmaning, säger Hans när Båtliv får kontakt med honom efter första arbetsveckan. – Den mycket stora erfarenhet som samlats hos min företrädare blir inte lätt att leva upp till. Men eftersom jag kommer att ha Staffan som kunskapskälla en tid framåt är jag inte så orolig.
Hans Berglund är bosatt på Resarö nära Vaxholm. Han kommer att pendla med Vaxholmsbåt till jobbet, så det blir nära till båtlivet året runt.
På Resarö har han upplevt båtliv på gräsrotsnivå som ordförande i en båtklubb i 15 år och lika länge har han varit navigationslärare för vetgiriga fritidsbåtägare. En segelbåt, Marieholm 26, och en motorbåt, Oxelö 26, ingår i ”rederiet” och sjövana finns även från andra fartyg.
Hans har också med sig jobb som utbildare i ledarskapsfrågor och som handläggare i Sveriges Stuvarförbund har han också med i bagaget, vilket borgar för stor erfarenhet av kontakter med människor och organisationer.
Herlinsällskapet bildades 2000 för att befrämja intresset för Tore Herlins arbete och bevara hans båtar. Det ska också vara ett forum där Herlinvänner kan träffas. Sällskapet anordnar för första gången en båtträff för Herlinbåtar den 2-3 augusti på Ornö i Stockholms skärgård, vid familjen Herlins brygga vid Bruket innanför Skinnkobben (ungefärlig position N59.04.9, O18.24).
Du som har en Herlinbåt och vill komma med, tag kontakt med Per Axelson/Anna Birgitta Eriksson, tel. 08-571 687 59 eller skicka ett mejl via sällskapets hemsida, adress: www.sallskapet.herlin.se. Andra som har vägarna förbi bör titta in i viken för att få en extraordinär skönhetsupplevelse!
Sjöfartsverket Produktion i Stockholm, Stockholms-Mälarens sjötrafikområde, har dragit igång en förstudie om hur mindre båtar och farkoster samsas i skärgården. Framför allt med avseende på hur väsentligt ökade farter påverkar sjösäkerheten, men också hur höga farter och buller från starka motorer påverkar skärgårdsmiljön.
För att få en uppfattning har de satt ihop ett frågeunderlag som finns på Sjöfartsverkets hemsida och man hoppas nu att många vill vara med och belysa frågan.
Den 14 augusti går startskottet för regannat Ven Runt, som har blivit en tradition för RHSS, Råå Helsingborgs segelsällskap. Arrangörerna hoppas på över 100 deltagande båtar.
Seglingen är på cirka 25 Nm i bana för tävlingsklassen och för familjeseglarna gäller det mest att segla runt ön. Info www.rhss.m.se.
Östra Vänerns BF genomförde extra årsmöte och Båtdag i Källby Pastoratsgård 30 oktober. Av förbundets 18 medlemsklubbar var 11 representerade med totalt 46 deltagare. Ordföranden Carl R. Hellström hälsade SBU:s ordförande Göran Andersson välkommen. Det extra årsmöte var föranlett av att Båtriksdagen i våras beslutade höja medlemsavgifterna från och med 2005.
SBU:s ordförande Göran Andersson orienterade utförligt om en rad aktuella frågor på Unionsstyrelsens bord. Thomas Landgren höll ett mycket intressant föredrag om sjöfåglar i Vänern samt visade diabilder. Efter lunch genomfördes en vidareutbildning av säkerhetsbesiktningsmän under ledning av Kenneth Senby. Den teoretiska delen hölls i Källby och den praktiska delen hos firma Motormarin i Lidköping.
Eskaderseglingar har alltid varit populära och varje sommar arrangeras längre eller kortare färder med varierande antal deltagare. En av fördelarna med denna form av långfärder är att oerfarna båtägare kan få stöd och hjälp av den erfarna eskaderledningen. Inför olympiaden i Helsingfors 1952 tillsatte SMU:s verkställande utskott en eskaderkommitté om tre personer med uppdrag att organisera en färd till Helsingfors.
Finlands Motorbåtsförbund ordnade 130 förtöjningsplatser i Helsingfors och i Ekenäs. Kommittén fick hela 114 anmälningar. Planeringsarbetet gick mycket bra.
Den 13 juli 1952 samlades alla i Furusund för utklarering. Enligt planen skulle därefter eskadern gå till Fejan och tidigt på morgonen den 14 juli starta resan över Ålands hav. Men till Furusund ingick på förmiddagen rapport om dåligt väder. De mindre båtarna avråddes från att lämna Furusund. Andra avgick planenligt till Fejan. På eftermiddagen blev det plötsligt ändrade order från säkerhetstjänsten.
Alla tillråddes att starta.
Detta meddelande fick ödesdiger betydelse. Eskadern skingrades i det hårda vädret. Många sökte sig nödhamn i åländska hamnar och återvände småningom till Sverige, en mindre grupp av litet större motorbåtar fullföljde resan och fick lön för mödan och ett synnerligen gästfritt mottagande av de finska värdarna.
Den 5-6 september äger ett intressant seminarium rum i Gävle med inriktning på det kulturarv som finns i kustområdet Historiskt är Kustkulturseminariet i Gävle en uppföljning av en rad seminarier med anknytning till Kustbudkavlen -98. Kustguide arrangerade det första hösten -99 på Båtmässan i Älvsjö.
Senast var det ett nationellt seminarium i Västervik i september 2002, där bruks- och allmogebåtars dokumentation samt bevarande var huvudämne. På seminariet utsågs en arbetsgrupp som följde upp förslagen vid ett möte med Sjöhistoriska. Resultatet, som blev ett genombrott, innebär att SSHM nu har tagit den här kategorin båtar i sitt arbetsprogram. Seminariet beslutade också att Gävle skulle bli mötesplatsen för nästa seminarium och att kustkulturen och samarbetsformer tas upp i programmet.
För första gången arrangeras ett seminarium som tar fasta på vår Kustkultur och som har ambitionen att skapa ett nationellt samarbete för att värna om den och ge den möjligheter i en levande kustbygd.
Utställningen om Kustbudkavlen -98 vid Länsmuseet i Gävle. Det är historiskt – för första gången kommer en offentlig utställning att visa upp skeppskistorna och presentera kustkulturskatterna. Info www.kustguide.net
På Skånes BF förbundsråd i höstas var hamnfrågor ett viktigt ärende. Bjarne Nilsson pekade på den allt kärvare kommunalpolitiska attityden till båt- och hamnfrågor. Vetskapen om att fem miljoner svenska invånare är i kontakt med båtlivet minst en gång per säsong och att det är två miljoner som aktiverar sig flera gånger är alltför dålig.
Skånska hamnar som en gång utvecklats utifrån kustfiskets behov har idag fritidsbåtlivet som största utövare. Ett bra exempel på nytänkande är Trelleborgs kommun där man bildat ett råd för hamnfrågor. Bjarne informerade vidare från deltagande i miljöseminarium i Danmark som anordnats av Danskt Idrottsförbund i samverkan med Dansk Sejlunion. Bland annat har båtklubbarna inbjudits för debatt om Köpenhamns båtliv, till skillnad vad som händer i Malmö.
Kent Danielsson informerade om SBS (Skånes Båtlivs Samarbetsdelegation), som ställer sina resurser till förfogande bland annat i hamnfrågor med råd och stöd och är samarbetspartner i frågor som berör båtlivet. SBS är en expertresurs vid utformning av hamn, hamnområden och hamnfaciliteter. P-O Westergren informerade om arbetet med att skriva en rapport kring miljöfrågor inom hamnar och hamnområden. Rapporten som utvecklats på uppdrag av SKBF och med deltagande av ett antal medlemsklubbar har kartlagt bestämmelser och ansvarsfrågor kring miljöfrågor som, avfall, markföroreningar, spolning, muddring, förvaring av diesel och andra miljöfarliga vätskor. Rapporten har delgivits SBU som kommer att ta med delar av materialet i den nya hamnboken. SBS är ett nybildat samarbetsorgan med mandat att arbeta för båtlivets framtidsfrågor, främst relaterade till hamn, miljö och turism i Skåne. Delegationen representerar Skånes BF, Skånes Seglarförbund och Svenska Kryssarklubbens Öresundskrets.
I en programförklaring med ett antal attsatser formuleras delegationens ambitioner.
Sålunda vill man att kommunernas planering av kustnära områden ska ta hänsyn till att utrymme skapas för positiva aktiviteter i våra hamnar och längs kusterna till gagn för båtlivet och turismen. Eftersom Skåne är en av landets mest expansiva regioner med en lång och intressant kust finns det stora möjligheter att utveckla kustmiljön till gagn för både det lokala båtlivet och sjö- och landturismen längs våra kuster, en möjlighet som man gärna vill vara med och ta till vara och utveckla till allas bästa. SBS hoppas att framöver bli inbjuden av hamnägare och myndigheter både som remissinstans och som samtalspartner inför planering av åtgärder och insatser som kan beröra och påverka båtlivet i Skåne.
En samverkan mellan olika aktörer är bästa sättet att skapa en sund och väl planerad utveckling med attraktiva, funktionella och miljöanpassade hamnar
Hjälmarens Båtförbund har på sin hemsida www.hjbf.se lagt ut information om hamnar i Hjälmaren. Det är såväl gästhamnar som klubb- och naturhamnar. Sidan är uppbyggd som en distanstabell där man klickar på namnet och kommer till en sjökortsbild med diverse information.
Hamnsidan är under uppbyggnad och än så länge finns ett tjugotal hamnar beskrivna men sidan uppdateras kontinuerligt. På www.hjbf.se hittar man dessutom massor med annan värdefull information som kan vara till nytta och glädje vid ett besök i Hjälmaren och Hjälmare kanal.
Råå Hamnförening i Skåne anses vara en helt igenom ideell förening och därmed begränsat skattskyldig. Det slog Länsrätten fast i en dom på försommaren. Föreningen slipper därmed betala 30 000 kr i moms och en höjning av nuvarande hamnavgift på 750 kr var därmed undanröjd.
Hamnföreningen kan också satsa på att bygga en planerad jollebrygga
Skatteförvaltningen hade en annan uppfattning. Den menade att hamnavgifterna utgjorde en så stor del av föreningens totala ekonomi och att det borde betraktas som affärsverksamhet och därmed vara momspliktig. Skatteverket har inte beslutat om den ska driva ärendet vidare till Kammarrätten.
I många båtklubbar finns det fortfarande entusiaster som vårdar och seglar gamla träbåtar. Hit hör A22-klubbens medlemmar och Skärgårdskryssarförbundet har via sin Renoveringsfond hedrat två av klubbens medlemmar. Det är dels Jonas Claudelin, Stockholm som fått hedersplakett för förtjänstfullt renoverande av A 22:an Corona, dels Clarence Andersson, Nynäshamn, för förtjänstfullt bevarande av A 22:an Anitra. På hemsidan http://fly.to/corona kan intresserade studera renoveringsprojektet.
Båda båtarna tillhör verkligen kategorien veteranbåtar. Anitra byggdes 1932 efter ritning av Erik Nilsson och Corona 1929 efter A Magnussons ritningar.
De allra flesta är inte lika gamla, och faktiskt byggs fortfarande nya. Enligt uppgift kommer sannolikt två byggda i plast och en i trä att sjösättas i sommar. Allt sedan 1933 tävlas om Skärgårdskryssarpokalen, som i år äger rum på Ekoln vid Uppsala 3-6 juli.
På hemsidan http://surf.to/22klubben finns mera info.
Strömstad gästhamn blev först i Sverige med att erbjuda sina besökare trådlös uppkoppling på internet. Utrustning kan hyras på hamnkontoret eller turistbyrån. Info 0526-623 30, www.stromstadtourist.se
Klubben är för närvarande återuppstartad. Den har haft cirka 300 medlemmar för några år sedan och har tillstånd från Bayliner i USA att få bära orginallogotypen. Allt finns färdigt med egen Baylinerbåtvimpel för 200 kr, broderat märke för 50 kr och klubbnålen för 50 kr.
Medlemsavgiften är 200 kr.
På samma inbetalningsavi kan man beställa vimpel, klubbnål och broderat märke.
Klubben siktar på att utge ett medlemsblad med bland annat en frågebank. Adress: Bayliner Club Sweden, Box 191 85, 152 05 Södertälje. E-post: baylinerclubsweden@hotmail.com. Hemsida http://baylinerclubsweden.shorturl.com eller http://medlem.tripodnet.nu/bayliner1974
Sveriges unika bestånd av äldre fritidsbåtar riskerar att ruttna bort, huggas upp eller brännas. På senare tid har intresset ökat för att bevara och vårda denna kulturskatt men mycket mer måste göras.Många gamla klenoder har försvunnit till utlandet, främst till Tyskland, Nederländerna och Norge, där de renoveras. Det är givetvis bättre än att båtarna förfaller här hemma, men många tycker nog att det bästa vore om de kunde stanna inom landet och restaureras här.
Museiföreningen Sveriges Fritidsbåtar (MSF) en rikstäckande ideell organisation, driver på i kampen för att rädda det gamla båtbeståndet och samarbetar med Sjöhistoriska museet, som satsar brett på temat Åldringsvård. MSF invigde i juni förra året sitt museum i Västerås och drev under sommaren Båthall 2 på Djurgården i Stockholm.
Där förvarar Sjöhistoriska museet alla sina fritidsbåtar och de visades nu för första gången för allmänheten. Motorbåtsmuseet i Ljung vid Göta Kanal är också knutet till MSF. – Jag märker ett ökat intresse från folk som berätta om sina båtminnen och skänka gamla båtar och annat till oss. Fortsätter det på det viset kommer vi att behöva stora lokaler för båtar, säger MSF:s ordförande, Pierre Dunbar. – Därför riktar jag en förfrågan till den som kan upplåta till exempel en maskinhall på ett lantbruk, gärna i Mälardalen.
Där skulle man, säger Pierre Dunbar, kunna lägga upp båtar i varierande skick och sedan finna faddrar åt dem med ansvar för att rusta upp båtarna.
Målet är givetvis att båtarna ska hamna i sjön igen efter renovering, de är ju inte byggda för att ligga på land. Därför planerar Västerås kommun nu att lägga ut pontonbryggor vid Fritidsbåtmuseet i Västerås, där veteranbåtar kan förtöjas.
Museiföreningen har närmare 1 300 medlemmar och vill gärna ha fler runt om i landet. De får bland annat Veteranbåten, tidning för svensk veteranbåtskultur, som kommer ut med fyra nummer per år. – Ju fler medlemmar vi får, desto mer kan vi göra för att rädda en enastående kulturskatt, säger Pierre Dunbar.
Medlem blir man genom att sätta in 250 kr på postgiro 20 46 97-7.
Lars Porne
Båtrally med grillafton 19/6. Familjerally med start kl. 11.00 – 13.00
Grillafton kl. 19.00
Familjedag 3/7 kl.11.00. Se anslag som kommer upp vid stugan.
Båtrally med grillafton 7/8. Familjerally med start kl. 11.00 – 13.00.
Grillafton kl. 19.00
Kräftskiva 28/8. Medtag egna kräftor och ett glatt humör
Se mera information på Borlänge Båtklubbs hemsida: http://come.to/borlangebatklubb
Värmdö kommuns föreningsråd satsade i mitten av september på en höstmarknad som blev stor succé. Kommunen har närmare hundratalet föreningar av olika kategorier, däribland ett antal båtklubbar. Målsättningen var bland annat att i Kyrkparken i Gustavsberg visa upp klubbarnas verksamhet för allmänheten och dessutom att bjuda på underhållning. Kommunalrådet Lasse Bryntesson berömde i ett invigningstal föreningsrådet för ett mycket fint arbete och förmodade att marknaden skulle bli återkommande.
Viktiga inslag i marknaden var uppvisningar av brandbilar, ambulanshelikopter och sjöpolisens båt. Med ett visst vemod visade Amf 1 på Rindö upp sig eftersom regementet hotas av nedläggning.
– Helgens arrangemang har tillkommit genom ideellt arbete, säger Kjell Thorngren, Överbyåsens Båtklubb, som varit en av entusiasterna bakom projektet.
– Arbetet i föreningsrådet har varit lätt eftersom så många föreningar ställt upp. Vi satsar på en upprepning nästa år.
Vi var några stycken som haft stora båtar – havskryssare och annat men som insett att båtlivet inte bara består av 40-fotare och racing över havet. Båtlivet är den egna båten, den egna bryggplatsen och möjligheten, att komma in i vikar bland kobbar och skär. Sagt och gjort – vi samlade ihop några ”goa gubbar” och bildade en opretentiös klubb för Marieholm 20 båtar.
Vi kallar oss Marieholm 20 Eskadern, det är däremot mer pretentiöst. Från början var vi fem medlemmar och året var 1998. Marieholm 20 båtarna är inte unga. De är byggda på 70-talet men medlemmarna är unga i sinnet.
Eskadern söker upp motorreparatörer, riggmakare, segelmakare och andra som kan komma med goda råd om förbättringar och utveckling av våra båtar.
Många medlemmar har strömmat till och på våra möten visar de upp sina praktiska lösningar, som de själva kommit på, hjälper oss andra med råd och uppmuntran. Vi har fått en årsrytm som består av ett bryggmöte på våren för att titta på medlemmarnas båtar, ett tekniskt möte under vinterhalvåret på en aktiv verkstad, som jobbar med vara båtar, en eskaderdag för gemenskap under sommaren och årsmöte i april mm
Du känner igen oss på havet genom att vi för en grönvit standert och har en Marieholm 20 dekal på jackan eller i mössan – och vi har stor glädje av våra 20 fotare och deras mysiga skeppare. Nu har vi även en egen hemsida – http:// hem.passagen.se /mariehol/ (inget m)
Vi vill uppmuntra alla som har mindre båtar att söka ”klassgemenskap” och få ut mer av Båtlivet. Det finns annat än nya 40-fotare att beundra. Idag är vi över 60 medlemmar och du får gärna vara med som medlem – bara du har en Marieholm 20 båt.
Steve Dempe
Enligt ingångna rapporter händer det en hel del på hamnfronten i Skåne.
Efter förhandlingar har klubbenövertagit hamnen för fritidsbåtar här i Falsterbokanalen från och med den 1 januari!
Båtklubben Malmöhus har fått ett besked att de klarar sig 2003, men är förmodligen husvilla 2004.
Lomma kommun har sålt uppställningsplatsen för Lommabuktens Seglarklubb med direkt tillträde. Klubben har arrendekontrakt fram till 2014
Sedan är det chockhöjningar på gång i Norra Hamnen i Helsingborg där Helsingborgs Yacht Club residerar på ena sidan av hamnbassängen. På andra sidan har man byggt bostäder och Dunckers kulturhus, en jättesatsning, som man invigde i fjor. Man har längs bostäderna och kulturhuset byggt promenader i form av en mycket påkostad stensatt parkanläggning.
Den andra sidan där klubben finns är Parapeten, så den är redan stensatt. Nu räknar man in parkanläggningen i kostnaden för hamnen och lägger på vanlig kommunal avskrivning. Man vill då att båtägarna ska betala kalaset. Det tycks röra sig om en höjning från 6000 kr till 8000 kr. Det bör uppmärksammas att hamnarna är populära strövområden och flanörerna är till största antalet kommuninvånare, som inte har någon anknytning till båtlivet. Båtägarna är i många fall i minoritet i området i de kommuner där man inte tillåter avspärrning
av amnområdet. Jag känner förresten inte till någon svensk kommun, som har tillåtit avspärrning.
Kungsörs Segelsällskap tillhör de verkligt ärevördiga. KSS med hemmahamn i Kungsör längst in i Mälaren – där anrika Kungsörs Båtvarv också finns – bildades 1914.
Klubben har idag 270 medlemmar med 113 båtar och har en egen hamnanläggning med kran, mastskjul, klubbstuga, båtreparationslokal. Klubben har även en egen klubbholme, Västra Glipen, som ligger i Galten den innersta delen av Mälaren.
På denna ö har klubbens medlemmar under många år lagt ner mycket arbete och därmed gemenskap för att skapa det som finns idag; klubbstuga med stor altan, muddrad och skyddad hamn med bryggor och ljugarbänkar, bastu och ved/förrådsbodar. Fler projekt föreligger om krafterna räcker till. På klubbens hemsida; http://www.kungsor.se/~segels/ finns mycket intressant att se
Riksdagen har antagit en ny räddningstjänstlag, Lag om skydd mot olyckor, som gäller från 1 januari, 2004. I lagen stadgas att cirka 70 000 objekt i landet ska öka brandsäkerheten på olika sätt. Alla objekten ska införa ett systematiskt brandskyddsarbete och under 2004 till kommunens räddningstjänst skicka in en redogörelse för sitt brandskydd. Räddningstjänsten ska därefter göra tillsyn att objekten följer den nya lagens krav. Varje objekt ska ha en brandskyddsansvarig, personalen ska utbildas i brandkunskap och ett regelbundet internt kontrollarbete ska införas.
Ansvaret för brandskyddet läggs på fastighetsägare i samverkan med verksamhetsutövaren. Den nya lagen tydliggör ansvarsfrågan. Den statliga säkerhetsmyndigheten Räddningsverket kommer med en föreskrift vilka objekt som omfattas av de skarpa brandskyddskraven. Ytterligare information finns på www.srv.se och www.skyddmotolyckor.se.
Den 14 augusti seglas Kräftseglingen i södra Öresund. Det är Sundcupens klassiska Light Vessel Race som fått nytt namn. Största nyheten är att starten nu går utanför Limhamn och att det finns ett ”öppet spår” för att locka nya deltagare.
Kappseglingen går över 20 Nm med distanskappsegling och bana i kombination. Anmälan görs hos Leif Wessel, 040-47 06 04. Info www.sbk.skanor.com.
Sedan ett antal år har Svenska Båtunionen (SBU) och Svenska Seglarförbundet (SSF) hyrt var sin våning av Sjöfartsverket i huvudbyggnaden vid Rosenvik på Djurgården i Stockholm. Hyresvärden har framfört krav på mera lokalutrymme som löstes så att SSF flyttade till ett annex på samma område och SBU flyttade en våning ned.
Vid Båtlivs besök för en tid sedan var flytten praktiskt taget färdig. En leverans av möbler samma dag gav personalen några timmars extra arbete. Lokalerna har samma totalyta som på våningen ovanför, men är bättre indelade. Förutom kontorsrum för personalen finns ett väl tilltaget konferensrum för styrelsen. Liksom tidigare finns också ett övernattningsrum för långväga funktionärer vid möten som inte medger hemresa samma dag.
Liksom tidigare leder Hans W. Berglund kansliet i egenskap av generalsekreterare. Vid sin sida har han Cecilia Obitz som har hand om SBU:s ekonomi. Mait Knuts sköter bland annat det viktiga adressregistret så att Båtliv når alla båtklubbsmedlemmar. Till sin hjälp har hon Margareta Lundkvist på en deltidstjänst. Sedan en tid har två nya medarbetare tillkommit. Hans Obitz är vikarie för pappaledige Patrik Lindkvist och Charlotte Rolandsson skall äga sig åt miljöfrågor och utveckling av olika planerade projekt.
Tjänsten som utbildningskonsulent vid SBU och sekreterare i Nämnden för Båtlivsutbildning (NFB) innehas formellt av Berth Josefsson, men han pensionerade sig redan tidigare i höstas. Tills vidare är vissa av tjänstens arbetsuppgifter fördelade på övriga befattningshavare. Rosenvik är för övrigt i hög grad ett maritimt centrum i Stockholm. Innanför grindarna där gränden af Pontins väg slutar finns förutom SBU och SSF dels Chefen för Stockholms sjötrafikområde och Sjöfartsinspektionens stockholmsavdelning.
Baltica och Fyrbyggaren har sin kajplats där och dessutom finns materiel för det underhåll av fyrar och farledsutprickning de båda fartygen arbetar med. Vidare finns den Trafikinformationscentral, VTS Stockholm, till vilken alla till Stockholm in- och utpasserande fartyg via VHF-radio måste anmäla sig vid vissa positioner i de trånga farlederna.
